Forskningsprojektet ska öka kunskapen om riskerna med mikroplaster. Foto: Mostphotos
Ett av forskningsprojekteten som får stöd ska öka kunskapen om riskerna med mikroplaster. Foto: Mostphotos


Satsningen på forskning om mikroplaster och deras källor, spridningsvägar och konsekvenser är ett led i myndigheternas arbete för att minska förekomsten av mikroplast och gifter i miljön. Fem forskningsprojekt vid olika lärosäten delar på sammanlagt 25 miljoner kronor.

Vid Stockholms universitet beviljas Elena Gorokhova, professor vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES), 4 999 449 kronor för ”Mikroplaster i människa och miljö – påverkan och effekter”.

Projektet ska öka kunskapen om riskerna med mikroplaster samt föreslå gränsvärden för miljö och människors hälsa. Projektet kommer bland annat att utveckla ett ramverk för kvantifiering av farliga nivåer av mikroplaster och ta reda på vilka egenskaper hos partiklar och material som man bör ta hänsyn till.

När det gäller bidrag till forskning om DNA-metoder inom miljöövervakning får åtta projekt vid olika lärosäten dela på sammanlagt drygt 38 miljoner kronor. Forskningen förväntas bidra till en bättre och effektivare miljöövervakning genom införande av DNA-baserad analysteknologi.

Vid Stockholms universitet får Francisco Nascimento, biträdande lektor vid Institutionen för ekologi miljö och botanik (DEEP), 4 480 000 kronor för projektet ”NEMOtode BARCODing: Förbättrad miljöövervakning av Östersjöns bentiska ekosystem”.

Projektets syfte är att förbättra övervakningsverktygen som bedömer Östersjöns bentiska ekologiska status, det vill säga den zon som är nära havsbotten.

 

Mer information

Naturvårdsverkets utlysning av forskningsmedel för mikroplaster.
Naturvårdsverkets utlysning av forskningsmedel för DNA-metoder i miljöövervakningen.