Foto: Marc Femenia
I Sverige bedöms ungefär 340 000 personer ha problem till följd av spelandet. Behovet av kunskap om hur spelproblem har ökat. Foto: Marc Femenia
 

Spel om pengar och spelproblem är inte något nytt. Däremot har internet och smarta mobiltelefoner skapat nya möjligheter – och risker – för dem som vill spela. I Sverige bedöms ungefär 340 000 personer ha problem, som med ekonomin eller ångest, till följd av spelandet. Behovet av kunskap om hur spelproblem påverkar individer, familjer och samhället har ökat.

Den svenska lagstiftningen kring spel om pengar har nyligen varit föremål för stora förändringar. Spelmissbruk likställs sedan 1 januari 2018 med alkohol- och narkotikamissbruk, vilket innebär att rätten till stöd och behandling har förtydligats. Den 1 januari 2019 blev dessutom stora delar av spelmarknaden omreglerad till ett licenssystem.

Sexårigt forskningsprogram

Sedan 2017 pågår det sexåriga forskningsprogrammet REGAPS med finansiering från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte). Jenny Cisneros Örnberg, docent vid Institutionen för folkhälsovetenskap, leder programmet där 14 forskare och 2 doktorander ingår. De flesta av forskarna är vid Stockholms universitet men även forskare vid Karolinska Institutet (Centrum för psykiatriforskning), Göteborgs universitet och Folkhälsomyndigheten ingår.

– Styrkan i programmet ligger i att det har en bred kompetens och löper över lång tid. En fördel är att forskarna kan följa två stora förändringar i lagstiftningen, dels spellagen och dels den stärkta rätten till stöd i vård och omsorg. Det finns dessutom ett internationellt intresse för forskningen. Sverige är det första landet i världen som har en uttalad omsorgsplikt för spelbolagen, säger Jenny Cisneros Örnberg.

Studier av reglering och prevention

Eva Samuelsson och Jenny Cisneros Örnberg. Foto: Niklas Björling
Eva Samuelsson och Jenny Cisneros Örnberg. Foto: Niklas Björling

Programmet består av fem forskningsområden (se nedan). Bland det som studeras är erfarenheter av hjälpsökande, behandling vid spelproblem och regleringen av spelmarknaden. I programmet vill forskarna följa utvecklingen och öka kunskapen om hur reglering, prevention, bedömning och behandling av spelproblem kan förbättras, såväl på det individuella planet som ur ett samhällsperspektiv. Även internationella jämförelser görs.

Ett intressant område forskarna tittar på är kopplingen mellan spelproblem och kriminalitet. I en delstudie studeras samtliga domar i Sverige de senaste fem åren där spelproblem nämns. Detta för att få en bild av omfattning och vilken typ av brott det handlar om. En annan fråga som ska studeras är vilka som begår spelrelaterad brottlighet och hur mycket dessa brott kostar samhället

Reglering, prevention och behandling är ledord för arbetet.
– Vi siktar på att vår forskning ska ge underlag för att förbättra stödet till personer med spelproblem och deras anhöriga, samt hitta vägar till förebyggande arbete, säger Eva Samuelsson som är forskare vid Institutionen för socialt arbete.

Många samarbetspartners

Förhoppningen är att forskningsresultaten kan användas för att minska spelandet och därmed det skadliga beteendet. För att nå ut till personer med spelproblem och för att få in underlag till studier har REGAPS valt ett nära samarbete med myndigheter, kommuner, personal som arbetar inom dessa verksamheter och – inte minst – frivilligorganisationer. En sådan är Spelberoendes riksförbund. Med hjälp av organisationen genomförs en studie av spelares erfarenheter av att söka hjälp. Organisationen var även en av medarrangörerna till en konferens om reglering, prevention och behandling av spelproblem som REGAPS arrangerade i april.

Vidare har Jenny Cisneros Örnberg tillsammans med David Forsström intervjuat företrädare från spelbolagen om deras spelansvarsarbete. Dessutom kommer doktorand Katya Gonzalez Diaz i sin avhandling studera hur spelbolagen lever upp till lagstiftningen.
Eva Samuelsson understryker att den ideella sektor är viktig i arbetet mot spelberoende – och att där görs mycket arbete som vården inte klarar av.
– Som forskare måste vi lyssna på vad den ideella sektorn har att säga. Detta samarbete är viktigt för att vi som forskare ska få ökad insyn men även för att resultat från vår forskning ska kunna föras tillbaka till dem som jobbar med dessa frågor.

Forskning omsatt i praktik

Folkhälsomyndigheten och Statskontoret är ett par myndigheter forskarna har kontinuerlig dialog med. Den sistnämnda har ett regeringsuppdrag att i årliga rapporter utvärdera omregleringen av spelmarknaden. Ett exempel på hur forskningen redan omsatts i praktik är hur några av forskarna varit med och tagit fram Socialstyrelsens nationella riktlinjer för behandling av spelmissbruk. Andra exempel är att man tagit fram en gratis utbildning i riskbedömning och att en av forskarna arbetar med ett screeningverktyg som kan användas på vårdcentraler. Samarbete pågår även med Länsstyrelsen om att skapa en utbildning för handläggare avseende spelberoende.

Jenny Cisneros Örnberg och Eva Samuelsson betonar att REGAPS enbart kommit halvvägs och det är svårt att förutsäga det totala avtryck forskningen kan förväntas göra. Men de båda gläds åt att andelen kommuner som erbjuder stöd till personer med spelproblem ökat markant senaste året. Och i samhällsdebatten talas allt mer om spelproblem. Hösten 2022 planeras en slutkonferens för projektet.

Studie av spelavstängning

Foto: Niklas Björling
Katya Gonzalez Diaz.
Foto: Niklas Björling

Katya Gonzalez Diaz, doktorand vid Institutionen för folkhälsovetenskap, studerar omregleringen av den svenska spelmarknaden som trädde i kraft 2018. “Omsorgsplikt” och “måttfullhet” är två ledord i lagen och Katya Gonzalez Diaz fokuserar på dessa begrepp. För en första artikel gör hon intervjuer med aktörer på spelområdet för att få deras perspektiv på den nya lagen. I kommande artiklar ska hon studera sajten spelpaus.se som är Spelinspektionens nationella självavstängningsregister. I detta kan de som vill stänga av sig från allt spel som kräver registrering hos de spelbolag som har licens att bedriva spel om pengar i Sverige, vilket innefattar allt spel online, i butik och på bana samt Vegas och Casino Cosmopol. En viktig del i denna studie är en webbenkät riktad till dem som valt att stänga av sig från spelande.
Katya Gonzalez Diaz hoppas kunna publicera den första vetenskapliga artikeln våren 2020.

Forskningen inom REGAPS

Område 1: Erfarenheter av hjälpsökande och utformning av stöd och behandling vid spelproblem Inom detta område undersöks samhällets hanterande av spelproblem genom att dels kartlägga utbudet av stöd och behandling i landet över tid och dels undersöka hur personer med spelproblem uppfattar hinder för och erfarenheter av hjälpsökande.

Område 2: Bedömningsinstrument, problemkarakterisering och uppföljning
Inom detta område utvecklas och testas lämpliga instrument för att mäta aspekter av spelbeteende, problem och beroende på klinisk tillämpning och mätresultat.

Område 3: Spelproblem och psykisk samsjuklighet
Individer med spelproblem lider ofta av problem med psykiska ohälsa, såsom ångest, nedstämdhet eller problem med alkohol. Inom detta forskningsområde studeras denna så kallade samsjuklighet.

Område 4: Reglering av spelmarknaden
Inom detta område studeras omregleringen av den svenska spelmarknaden, spelpolitik,  spelreklam, ungdomars uppfattningar om ekonomi och erfarenhet av spel om pengar, samt spelrelaterad brottslighet.

Område 5: Internationella jämförelser av reglering, prevention och behandling
Inom detta område sätts förändringar av svensk spelpolitik, såväl som förändringar i förhållande till individer med spelproblem, i en internationell kontext genom jämförelse med flera länder.

Läs mer om forskningsprogrammet REGAPS.