– Vi undersöker hur olika miljöfaktorer påverkar insektssamhällen och förekomsten av olika arter på en given plats, säger Ayco Tack vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet och en av de ledande forskarna bakom projektet, som kallas Insect Biome Atlas.
– Vilka olika roller har insekterna, exempelvis vad gäller pollinering, predation och nedbrytning av växtdelar?
Hoppas hitta fler insektsarter – i Sverige och på Madagaskar
I dag känner vi till cirka 31 000 insektsarter i Sverige, men genom projektet hoppas man hitta många fler och få en ökad förståelse för hur olika insekter samverkar med varandra och andra organismer. Exempelvis om de lever i symbios med varandra eller om de parasiterar på andra organismer. I projektet används en kombination av metoder, både insektsfällor, provtagningar i fält och sekvensering av DNA i laboratorium.
– Tio procent av alla insekter i Sverige är fortfarande inte artbestämda, och även i de fall de finns beskrivna så vet vi inte var och hur de lever. Vi vet inte varför de befinner sig på en viss plats, och vad deras roller är i naturen.
Anledningen till att man valt att jämföra med Madagaskar är att landet utgör en sådan kontrast till Sverige: där är endast cirka tio procent av alla insekter artbestämda.
– Eftersom Madagaskar är en isolerad ö, har insekter utvecklats under miljontals år, vilket skapat en enorm artrikedom, berättar Ayco Tack.
I Sverige däremot har insekterna ”bara” haft cirka 12 000 år på sig att utvecklas, efter den senaste istidens slut, varför vi inte har en lika hög artrikedom.
Förutom att kartlägga olika arter undersöker forskarna var och i vilka typer av livsmiljöer de lever i. Först görs ett slumpmässigt urval av platser i olika livsmiljöer: skog, gräsmark, jordbruksmark, fjällandskap, våtmarker och en del stadsmiljöer. Fällorna placeras ut i förhållande till hur vanliga dessa landskapstyper är i Sverige. På det här sättet ökar möjligheterna att hitta nya arter.
– Vi kan få fram vilka arter som lever nära varandra, och om de påverkas av samma miljöfaktorer i det omgivande landskapet, till exempel de växter som finns där och hur öppet landskapet är. På så sätt kan man länka arter och grupper av insekter till olika ekosystem.
Stort antal volontärer engagerade i projektet
Projektet är unikt på grund av det stora antalet volontärer, drygt hundra stycken, som ska hjälpa till att samla in insekterna under 2019. Detta kallas för medborgarforskning.
– Ett så här storskaligt projekt skulle aldrig vara möjligt utan volontärer. Att låta medborgare delta i forskningsprojekt blir ett sätt att skapa en medvetenhet om biologisk mångfald och hoten mot den, säger Ayco Tack.
På Madagaskar kommer anställda i nationalparker att tömma fällorna, eftersom många av dem finns i skyddade områden.
Ny metod ger genetisk information om många arter samtidigt
Den senaste metoden för DNA-sekvensering innebär att man på ett snabbt och kostnadseffektivt sätt kan få reda på om det finns nya arter samt beskriva hela insektssamhällen. Det forskare tidigare gjort är att mala sönder insekterna och ta ett prov på deras DNA för att få den genetiska koden för alla insekter i provet.
– Vi tar istället ett prov på själva vätskan insekterna ligger i. Vi tillför ett enzym som gör att
insekterna börjar läcka lite av sitt DNA i konserveringsvätskan.
Sedan kan man sekvensera det och få en genetisk information om alla insekter som finns representerade i flaskan, förklarar Ayco.
Då får man snabbt koll på vilka prover som kan innehålla nya arter, menar han. Eftersom insekterna inte förstörs underlättas även artbestämningen.
Kompletterande prover och experiment
Fältarbetare kommer även att ta kompletterande prover av det översta jordlagret vid fällorna. Ayco Tack kommer att undersöka de insekter, svampar och bakterier som lever där och hur dessa bidrar till nedbrytning av ämnen och förbättring av jordmånen. Ovan jord kommer experiment göras för att studera pollinering och hur växtätande småkryp, exempelvis fjärilslarver, påverkar närmiljön samt hur dessa i sin tur attackeras av parasiter och andra rovdjur.
Totalt beräknas Insect Biome Atlas att ta runt fem år.
– Materialet kommer att vara en skattkista för forskare från hela världen och kommer ge svar på många frågor om insekters biologiska mångfald, avslutar Ayco Tack.
Insect Biome Atlas är ett samarbete mellan flera olika svenska lärosäten – Stockholms universitet, Kungliga Tekniska Högskolan, Sveriges lantbruksuniversitet – samt Naturhistoriska riksmuseet som samordnar projektet. På Madagaskar sker samarbetet med Madagascar Biodiversity Center. Projektet finansieras av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Projektet behöver fortfarande fler volontärer i norra Sverige. Känner du någon som kan vara intresserad? Kontakta Scarlett Szpryngiel, volontärkoordinator på Naturhistoriska riksmuseet. Mail: allainsekter@nrm.se
Läs mer: www.nrm.se/allainsekter