Konstexperter undersöker målning i Spökslottet. Foto: Roland Fredriksson
En grupp konstexperter specialiserade på Bruegel den äldre undersökte målningen i maj: Elke Oberthaler, Kunsthistorisches Museum, Wien, Mannfred Sellink, Koninklijk Museum voor Schone Kunsten, Antwerpen, Sabine Pénot, Kunsthistorisches Museum, Wien, och Ron Spronk, Queen’s University, Kanada. Foto: Roland Fredriksson


På målningen som är knappt en meter hög och nära en och en halv meter bred syns ett flackt landskap med fält i skimrande brunt. I förgrunden finns en grupp människor; en man och en kvinna i vardagliga kläder som attackeras av några män med spjut.
– Det är en målning av mycket hög kvalitet och ett centralt verk i vår samling, men det har funnits en osäkerhet kring vem som har gjort den, därför tog jag initiativ till att genomföra den här undersökningen, säger Camilla Hjelm, konstintendent och konstansvarig för konstsamlingarna vid Stockholms universitet.

Donerades till Stockholms högskola 1884

Målningen skänktes till universitetet 1884 i samband med att ingenjören och kaptenen Johan Adolf Berg donerade stora delar av sin konstsamling till dåvarande Stockholms högskola. Verket var då signerat Pieter Breughel den yngre (1564-1638) 1630. På 1970-talet lät Sten Karling, innehavare av den Bergska professuren och ansvarig för samlingen, göra en undersökning av målningen och då hittades en annan signering under den synliga, man tydde det som att det stod Bruegel den äldre, och att tillkomståret var 1567 istället för 1630. Bruegel den äldre (1525-1569) har länge ansetts vara en av de största flamländska 1500-talskonstnärerna och en förebild för både samtida och efterföljande konstnärer.  
– Den senaste tiden har det funnits ett behov av att veta vem som står bakom målningen, det är något som har diskuterats av olika experter i världen. Och eftersom det finns mer kunskap om Bruegel den äldre i dag och mer förfinad teknik för att undersöka konst så ville vi genomföra ett sådant projekt, säger Camilla Hjelm.

Konstexpert undersöker målning, Spökslottet. Foto: Roland Fredriksson
Ron Spronk, teknisk expert, undersöker en detalj i målningen. Foto: Roland Fredriksson

Med stöd från Anna Mathilda Lindhagens donationsfond genomfördes först en teknisk undersökning av målningen i början av 2019. Olika tekniker användes i undersökningen, som ultraviolett ljus och röntgen, för att belysa konstverket och ta reda på sådant som vilka färgpigment som har använts och vilka ändringar och påmålningar som finns i målningen.
– Om undersökningen visar att färgerna är typiska för 1900-talet vet man att målningen är en förfalskning. Vanliga färger på Bruegels tid var blyvitt och olika jordpigment och genom undersökningen kunde man se att målningen är från tiden när han levde.

Studenter i teknisk konstvetenskap. Foto: Roland Fredriksson
Vid den tekniska undersökningen deltog studenter som läser teknisk konstvetenskap. Lärarna är professor Matteo Possitano och kemisten Marco Cardinali. Foto: Roland Fredriksson

Studenter deltog

Med vid undersökningen var studenter som läser teknisk konstvetenskap vid Stockholms universitet.
– Det var intressant för dem att närvara vid en undersökning av ett så viktigt verk och att erfara hur en sådan här undersökning går till och viktigt för dem är också att lära sig hur man ska tolka slutrapporten.
En tveksamhet, som har varit känd sedan tidigare, är att åldern på ekmaterialet i pannån som målningen är gjord på är av ekar fällda så nära inpå Bruegels död att det går att ifrågasätta om Bruegel den äldre skulle ha hunnit målat den.   
– Det är en lång process att tillverka en ekpannå. Ekarna till Bruegels målningar är baltiska, och från det att träden fälls, fraktas, torkas och omvandlas till pannåer och färdiga konstverk tar det ofta 13-15 år. Det tidsspannet finns inte om målningen är gjord 1567.
Efter att den tekniska undersökningen blev klar överlämnades rapporten till en grupp konstexperter specialiserade på Bruegel den äldre. Experterna, som är verksamma i Österrike, Kanada och Belgien möttes i Stockholm i maj för att studera målningen på plats i Schefferska palatset, eller Spökslottet, som hör till Stockholms universitet.
– De kom fram till att målningen inte är gjord av Pieter Bruegel den äldre, och inte heller av sonen, Pieter Brueghel den yngre, säger Camilla Hjelm.

Målningen har hög kvalitet

Studenter i teknisk konstvetenskap. Foto: Roland Fredriksson
Studenter i teknisk konstvetenskap instrueras av Marco Cardinali. Foto: Roland Fredriksson

Det handlar om sådant som valet av färgnyanser, vissa detaljer i målningen och delar av kompositionen. Samtidigt framhöll experterna att målningen är av väldigt hög kvalitet och att den har stora likheter med många av Bruegel den äldres andra verk. De menar att den troligen har tillkommit nära i tid med Bruegel den äldre, sannolikt strax efter hans död som en hyllning till Bruegel men daterad efter hans levnad.
– Experterna tror att det kan ha varit någon i hans närmaste krets som har gjort den, någon eller några som ingick i hans ateljé. För att bli konstnär på den här tiden skulle man ofta bli upptagen i en konstnärs krets, och många detaljer i målningen tyder på att den som har gjort den var mycket välbekant med Bruegel den äldres teknik.

Just att målningen är så lik många av Bruegel den äldres andra verk, och av så hög kvalitet, utesluter också att sonen kan ha gjort den, menar experterna, eftersom sonen inte var på samma konstnärliga nivå som pappan och inte heller hade arbetat med honom och lärt sig hans teknik.
– Det hade förstås varit roligt om det var en målning av Bruegel den äldre, men samtidigt är det här resultatet inte helt oväntat, säger Camilla Hjelm.

Vad händer nu?
– Det är som med all forskning, man blir aldrig klar. Det här är en viktig etapp på vägen i ett pågående forskningsprojekt kan man säga, nu gäller det att ta reda på mer. Det finns många kopior av den här målningen, vilket visar att den är viktig. En idé är att samla de olika varianterna och göra en utställning, för att jämföra dem. Vi hoppas också kunna gå vidare och ta reda på mer kring vem eller vilka i Bruegel den äldres närhet som kan stå bakom verket.

Se filmen om undersökningen av målningen:

 

 

Artikeln är publicerad i Universitetsnytt nr 3, 2019.