Den 12 ton tunga magneten till skannern levereras till SUBIC. Foto: Fransisco Lacerda
I slutet av augusti levererades den 12 ton tunga magneten till skannern till det nya hjärnforskningscentret SUBIC. Foto: Francisco Lacerda


Stockholm University Brain Imaging Centre, SUBIC, är ett tvärvetenskapligt centrum där forskare från olika områden ska kunna ställa frågor kring tankar, känslor och beteenden och ta reda på mer om hjärnans funktion och struktur.

Arbetet med att bygga upp centret påbörjades i maj och i slutet av augusti levererades en viktig komponent till lokalerna i Frescati: den 12 ton tunga magneten till skannern. För att klara av installationen fick man ta hjälp av en mobilkran.

Francisco Lacerda, professor i fonetik vid Institutionen för lingvistik. Foto: Annika Hallman
Francisco Lacerda, professor i fonetik vid Institutionen för lingvistik. Foto: Annika Hallman

– Skannern är en av SUBIC:s huvudattraktioner och kommer att användas som en tredimensionell ”röntgen” där man kan se hjärnans olika vävnader, kopplingar mellan olika hjärnområden samt navigera genom forskningspersonernas hjärnor. Principen har egentligen inget med röntgen att göra men man brukar kalla det felaktigt för ”röntgen”, säger Francisco Lacerda, professor i fonetik vid Institutionen för lingvistik, och en av de drivande bakom det nya centret.

En annan huvudattraktion på SUBIC är ett avancerat röntgenmikroskop som kommer att användas för att studera insekters och små djurs hjärnor. Förhoppningen med SUBIC är att det ska vara möjligt för forskare vid Stockholms universitet att formulera olika forskningsfrågor och testa dem i experiment på SUBIC.

I det här rummet kommer SUBICS skanner att stå. Foto: Fransisco Lacerda
I det här rummet kommer SUBICS skanner att stå. Väggar, tak och golv är täckta med koppar för att undvika störningar mellan kamerans magnetfält och omgivningen. Ytorna kommer sedan att täckas så att utrymmet ser ut som ett vanligt rum. Foto: Francisco Lacerda

Avbildningarna av hjärnan och dess funktion skapas via en kombination av mätningar, som till exempel elektrisk aktivitet (EEG) i hjärnbarken och tekniker som MRI eller NIRS som kan visa vilka delar av hjärnan som förbrukar mest syremolekyler och är aktiva vid ett visst tillfälle. Forskarna kommer att ta fram så kallade strukturella och funktionella bilder på hjärnor under olika betingelser för att svara på en rad grundforskningsfrågor, med särskilt fokus på frågor inom humaniora.

– Det blir forskning om hur människan lär sig olika färdigheter, till exempel hur kopplingarna i hjärnan förändras när man utvecklar en social kompetens, eller vad som händer när människan får insikt i ett nytt begrepp, när hon lär sig ett språk, vilken hjärnaktivitet som sker när man känner dofter som associeras med olika känslointryck och bilder, säger Francisco Lacerda. Det blir en enorm potential för vetenskapliga framgångar när denna sorts grundforskning kombineras med zoologernas studier av hjärnor hos olika arter och hur strukturerna förändras som följd av exponeringen för olika miljöer, utmaningar eller ändrade livsvillkor.

Genom SUBIC blir Stockholms universitet epokgörande i att erbjuda sina forskare från humaniora, juridik, samhällsvetenskap och naturvetenskap avancerade tekniska möjligheter för att studera hjärnans morfologi, funktion och evolution.

– Centret kommer att ge universitetet en betydande nationell och internationell attraktionskraft, säger Francisco Lacerda.