Trots att fluor är det trettonde mest förekommande grundämnet i jordskorpan finns det bara ett fåtal rapporterade naturligt förekommande organofluoriner i levande organismer. Däremot består vart femte läkemedel på marknaden och 35 procent av alla agrokemiska produkter av organofluoriner. Den radioaktiva isotopen fluor-18 används för inmärkning av radioaktiva spårmolekyler för användning inom biomedicinsk forskning och klinisk diagnostik med Positron Emissions Tomografi (PET).
På grund av den låga mängden naturligt förekommande organofluoriner måste det stora flertalet framställas genom organisk syntes. Därför är samtliga praktiskt användbara organofluoriner antropogena substanser.
Fluors ”ego” skapar hinder
Fluor kallas för en liten atom med ett stort ”ego”. På grund av fluors stora ”ego” (som innefattar hög elektronnegativitet, oxidationspotential och solvatiseringsenergi) så är det oerhört svårt för synteskemister att utveckla nya, selektiva, reaktioner för framställning av organofluorföreningar.
Genom projektet hoppas forskarna hitta nya syntesmetoder, detta ska möjliggöras genom utveckling av nya, säkra och stabila fluoreringsreagenser och användning av katalytiska metoder. Dessutom vill forskarna utveckla nya innovativa syntesmetoder för selektiv fluorering som är användbar i läkemedelssyntes och PET-diagnostik. Katalytiska fluoreringsreaktioner är ofta mycket komplicerade processer. Därför kommer man använda kvantkemisk molekylmodellering för att bättre förstå reaktionsmekanismer och få ett bättre underlag för reaktionsutveckling.
‑ Vi har länge planerat, drömt och fantiserat om detta breda samarbete kring organofluorkemi. Nu är vi överväldigade att vi har fått möjligheten att förverkliga de planerna och drömmarna, som vi tror har stor betydelse för livsvetenskaperna, säger professor Kálmán J. Szabó.