Forskare från Sverige, Schweiz och USA efterfrågar i en artikel som 22 februari publicerades i Environmental Science and Technology kraftigt ökade insatser för forskning och reglering kring den stora mängden högfluorerade ämnen, eller PFAS, som för närvarande finns på marknaden. De understryker att trots att det finns avsevärd forskning och reglering kring ett begränsat antal PFAS så är majoriteten av dessa ämnen helt förbisedda.

Högfluorerade ämnen, ofta benämnda PFAS, är en familj kemikalier som producerats och använts sedan 1940-talet. Tack vare sina unika egenskaper används de i många olika typer av produkter som till exempel kosmetika, textilier, livsmedelsbehållare, brandsläckningsskum, hushållsprodukter och mycket annat. Mer än 3000 olika PFAS är eller har varit tillgängliga på den globala marknaden, och nya utvecklas varje år.

”Det är frustrerande att nästan varenda presentation på internationella konferenser fokuserar på ett fåtal väl kända ämnen som PFOS och PFOA, när den överväldigande majoriteten av de 3000 PFAS:erna på marknaden är obeforskade. Det är hög tid för forskare att leverera metoder för att tackla hela gruppen PFAS-ämnen, och förhoppningsvis bidrar den här artikeln till att öka medvetenheten om detta” säger Ian Cousins, medförfattare till artikeln och professor vid Stockholms universitet.

Tack vare den starka kemiska kopplingen mellan kol och fluor bryts PFAS-ämnen ner mycket sakta i naturen. Även om vissa PFAS delvis kan brytas ned i miljön resulterar det i mycket stabila slutprodukter. Den långa livslängden hos PFAS-ämnen leder till höjda halter i den lokala miljön, inklusive grundvattnet, och deras förmåga att överleva långa transporter leder till global kontaminering.

”Det faktum att vi fortfarande håller på och lär oss vilka PFAS-ämnen som kan förgifta vårt dricksvatten är inte särskilt uppmuntrande”, påpekar Christopher Higgins, en medförfattare till artikeln och docent vid Colorado School of Mines, USA. ”Att vi delar kunskap och information mellan vetenskapsområden och länder är viktigare än någonsin om vi ska kunna tackla den här frågan.”

Förutom deras avsevärda livslängd och förmåga att färdas långa sträckor är en del PFAS-ämnen direkt giftiga. Vissa har i djurförsök visat sig orsaka leverskador, och det finns påvisade samband mellan hög exponering och flera olika sjukdomar hos människor. För de flesta PFAS-ämnen vet vi dock alldeles för lite om deras eventuella giftighet.

Debattartikeln förklarar dessutom att det tack vare det mycket stora antalet PFAS inte är rimligt, eller ens genomförbart, att utvärdera dem ett och ett inom en rimlig tidsperiod. Därför rekommenderar författarna att framtidens forskning blir mer specialiserad än dagens, och tillhandahåller en lista med rekommendationer för hur det kan uppnås. Förutom specialiserad forskning behövs också metoder för att hantera alla PFAS-ämnen som redan släppts ut.

”Vi har sedan tidigare i flera artiklar argumenterat för att försiktighetsprincipen bör råda när det gäller hur vi ska handskas med högfluorerade ämnen”, säger Ian Cousins.

Till exempel rekommenderar The Madrid Statement on Poly- and Perfluoroalkyl Substances (PFASs) som undertecknats av över 200 internationella forskare att de flesta, om inte alla, högfluorerade ämnen fasas ut. I praktiken kan det dock, vilket påpekas i artikeln, i vissa fall finnas tekniska svårigheter med att utveckla alternativ som både ger den efterfrågade funktionen och är säkra för människa och miljö.

Vi använder de här kemikalierna i mängder av produkter där de inte är nödvändiga” säger doktor Zhanyun Wang, huvudförfattare till artikeln och forskare vid ETH i Zürich. “De kanske behövs för en expedition till Himalaya, men behöver vi dem verkligen i våra jeans? Allmänheten måste involveras I en diskussion om vad som är nödvändigt och inte, och industrin måste utveckla säkrare alternativ för de områden där de verkligen är nödvändiga.”

Länk till artikeln: http://pubs.acs.org/doi/abs/10.1021/acs.est.6b04806