Photo: Niklas Björling
Francesca Rosignoli, Gregers Andersen, Larissa Basso, Joost de Moor och Eugene Costello - postdoks i det nya initiativet. Foto: Niklas Björling


Forskning kring miljö och klimatförändringar sker inte enbart inom Naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet. Ekonomer, filosofer, statsvetare och många andra forskare inom samhällsvetenskap, humaniora och juridik bedriver också forskning om dessa frågor. Som ett sätt att utveckla ett starkt nätverk för samarbete som avser miljöfrågor mellan de tre fakulteterna för humaniora, juridik och samhällsvetenskap har humanvetenskapliga området vid Stockholms universitet startat ett nytt initiativ – humanvetenskaplig miljöforskning.

Av initiativets webbsida framgår att de mänskliga faktorer som driver på pågående globala miljöförändringar inte kan förstås fullt ut utan ett humanvetenskapligt perspektiv. Målet med denna satsning är att lägga grunden för uppbyggnad av mer långsiktiga strukturer för samarbete mellan fakulteterna inom humanvetenskapliga området såväl som att stödja forskningsprojekt. En ambition är även att främja samarbeten utanför universitetet.

Fem postdoks rekryterade

Satsningen på humanvetenskaplig miljöforskning består av en styrgrupp (med professorer från arkeologi, juridik och statsvetenskap), postdoks såväl som företrädare från flera ämnesområden. Fem postdoks har rekryterats inom projektet sedan hösten 2018 som representerar institutionerna för arkeologi och klassiska studier, engelska, juridik och statsvetenskap.

På öppningsevenemanget i Juristernas Hus den 19 mars, inledde Karin Bäckstrand professor i samhällsvetenskaplig miljöforskning, och Jonas Ebbesson professor i miljörätt, i egenskap av medlemmar i styrgruppen. Kerstin Lidén, professor vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, är den tredje medlemmen i styrgruppen.

Stark miljöforskning

Karin Bäckstrand talade om att vi står inför akuta miljöproblem och att universiteten har en särskild roll att fylla i en tid av falska nyheter. Hon betonade vidare att Stockholms universitet för några år sedan rankades som nummer tre i världen inom miljöforskning.

– Denna position förklaras huvudsakligen av vår starka forskning inom naturvetenskap, men universitetet bedriver även stark miljöforskning inom andra områden. Genom detta initiativ strävar vi efter att bygga broar mellan miljöforskare vid de tre humanvetenskapliga fakulteterna (humaniora, samhällsvetenskap, juridik) i syfte att samarbeta med den naturvetenskapliga fakulteten.

Ett sådant tillfälle kommer att vara universitetets Hållbarhetsforum den 29 oktober som har temat ”Demokrati, populism och hållbar utveckling”.

Jonas Ebbesson berättade att förberedelserna för satsningen på humanvetenskaplig miljöforskning går 20 år bakåt i tiden. Bildandet av Stockholm Resilience Centre 2007 var en milstolpe och har även haft påverkan på andra områden i strävan efter att stärka tvärvetenskaplig miljöforskning. Ett av de första stegen inom ramen för det nya initiativet var utlysningen av tjänster som postdoks som lockade 90 sökande från olika länder. Fem av dem har nyligen anställts och de gav en kort presentation av sin kommande forskning.  

Anpassningsförmåga för jordbrukssamhällen

Arkeologen Eugene Costello från Irland kommer att bedriva forskning om anpassningsförmåga för jordbrukssamhällen i medeltida och tidigmoderna Irland, Skottland och västra Sverige (Värmland). Fokus ska ligga på hur jordbrukare i skogs- och bergsbygder agerade för att klara av svåra tider och hur de fokuserade på boskap för att överleva. Syftet är att använda de historiska lärdomarna för att diskutera värdet av hållbar livsmedelsproduktion idag.

Intervjuer med klimataktivister

Joost de Moor är statsvetare från Holland. Hans forskning fokuserar på proteströrelser och särskilt inom miljöområdet. Han kommer att studera mobilisering och icke-mobilisering gällande klimatet. En del av forskningen bestå av intervjuer med aktivister i de pågående skolstrejkerna för klimatet i flera europeiska städer. En annan post doc är Francesca Rosignoli som har en doktorsexamen i offentlig, komparativ och internationell rätt från Sapienzauniversitetet i Italien och som nu är post-doc vid Statsvetenskapliga institutionen. Hon kommer att forska om miljörättvisa och klimatflyktingar. En fråga hon ska fokusera på är huruvida begreppet flyktingstatus bör breddas för att erkänna klimatflyktingar.

Brasiliansk politik och klimatfiktion

Larissa Basso vid Juridiska institutionen kommer att utforska den logiska grunden bakom hållbara övergångsprocesser (transitions). Hon kommer att titta på varför vissa länder aktivt arbetar med att minska koldioxidutsläppen medan andra inte gör det. Hon kommer att analysera kopplingen mellan energipolitik och politisk ekonomi i olika länder. I sin doktorsexamen frågade hon sig varför Brasilien, landet hon kommer ifrån, är en konservativ aktör på klimatområdet.

Den femte postdoken är Gregers Andersen från Danmark och nu verksam vid Engelska institutionen. Han kommer att utforska hur de vetenskapliga varningarna om okontrollerade klimatförändringar avspeglas i samtida populärkultur. Hans projekt fokuserar på hur mänsklig och icke-mänsklig resursförbrukning kan tänkas hanteras på en allt varmare planet där resursbrist råder.

Efter de korta presentationerna hölls diskussioner i grupp om vilka frågor som bör vara föremål för arbete och hur man kan sprida den forskning som ska äga rum inom ramen för det nya initiativet. Öppna föreläsningar, workshops, aktiviteter som når ut till allmänheten i skolor, filmvisningar med diskussionspaneler, samarbeten med museer och frukostseminarier återfanns bland de idéer som ska diskuteras vidare.

Ny forskarskola

Andra aktiviteter inom humanvetenskaplig miljöforskning är en ny forskarskola med 18 doktorander i fyra kurser, en ny tvärvetenskaplig kurs i höst som rör klimatet, ”Climate Change Solutions” och en seminarieserie. Den 23 maj håller Robyn Eckersley, professor i statsvetenskap vid Melbourne University, en föreläsning om ledarskap på klimatområdet och fackliga stridsåtgärder. Den som är intresserad av humanvetenskaplig miljöforskning är välkommen att delta.

Mer information: www.su.se/hvmf