Projektet har undersökt hur katter exponeras för kemikalier via damm inomhus. Foto: Jana Weiss
Genom att studera mängden kemikalier i blodet hos katter går det att bedöma hur den kemiska exponeringen ser ut för små barn i våra hem. Foto: Jana Weiss


– Lite kort kan man säga att våra två huvudfrågor har varit att undersöka om damm är en källa för exponering av sköldkörtelstörande ämnen och om dessa hormonstörande kemikalier kan utgöra en fara för hälsan, säger Jana Weiss, forskare vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES), Stockholms universitet, och vetenskaplig koordinator i projektet som har pågått sedan 2012.

Jana Weiss, forskare vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES). Foto: SU
Jana Weiss, forskare vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES). Foto: SU

Projektet kallas MiSSE (Mixture Assessment of Endocrine Disrupting Compounds) och har bland annat undersökt hur katter exponeras för kemikalier via damm inomhus. 

– Katter kan återspegla den kemiska exponeringen i vår hemmiljö eftersom de ofta är inomhus och ständigt tvättar och slickar sig. Genom att studera mängden kemikalier i blodet hos katter går det också att bedöma hur den kemiska exponeringen ser ut för små barn i våra hem. Små barn har ju ett liknande beteende där de ofta tar på saker i hemmet och sedan stoppar händer och saker i munnen.

Forskargruppen valde ut fem kemikaliegrupper som de ville undersöka hos katter och i katternas hem och sedan togs så kallade parade prov, det vill säga både dammprover från hushållet och blodprover från katterna vid samma tillfälle, prover som sedan kunde jämföras. Mellan augusti 2013 och mars 2014 utförde forskargruppen provtagningar i Stockholm- och Uppsalaregionen där totalt 17 familjer med barn under tio år besöktes, alla hushåll hade katt.

– Genom dessa prover kunde vi verkligen konfirmera att katter som lever i hem med högre halter av vissa ämnen i dammet också har högre halter i blodet. I det här fallet var det bromerade flamskyddsmedel och så kallade PFAS-substanser med vatten- och fettavstötande egenskaper som hade en stor variation i hemmen. Det betyder att man kan påverka hemmamiljön genom att aktivt välja produkter som inte innehåller dessa ämnen, säger Jana Weiss.

Hittills har resultaten från forskningen visat att höga halter av bromerande flamskyddsmedel som har uppmätts hos katter kommer från dammet i våra hem.

Har främst undersökt hur kemikalier kan påverka sköldkörteln

– Vi ville fokusera på den blandning av kemikalier med hormonstörande effekt som vi är exponerade för hemma genom damm. Alla produkter och möbler som vi släpar hem kan avge funktionella kemikalier, genom avdunstning eller avskavning. Dessa kemikalier var aldrig menade att lämna produkterna och har inte testats för hur de kan påverka vår hälsa. Vi ville främst undersöka de ämnen som kan påverka sköldkörtelns funktion. 

Nu har projektet nått sitt sista år och det är dags för gruppen att rapportera hur resultaten ser ut när det gäller inomhusexponering för hormonförstörande ämnen och vilka möjliga konsekvenser som exponeringen kan ha för människors hälsa.

– Under konferensen kommer vi att presentera resultateten från våra olika studier, säger Jana Weiss.

Vilka är de övergripande resultaten hittills?

– Tidigt kunde vi se att katter som var diagnosticerade med struma eller sköldkörtelstörning (Feline hypertyreos) hade högre halter av vissa bromerade flamskyddsmedel jämfört med friska katter. Vi har inom projektet kunnat påvisa att damm är en källa för exponering genom att hitta korrelationer mellan de parade proverna för vissa bromerade flamskyddsmedel och PFAS. Vi hittade också att kattmat är en källa för vissa fenolära ämnen, en kemikaliegrupp som är vattenlösliga och har liknande struktur som vissa hormoner. Ämnena bildas naturligt, av alger, i den marina miljön. Vi tror att de hamnar i kattmaten genom fiskprotein som tillsätts maten.

Sköldkörtelhormoner är bland annat viktigt för normal tillväxt och utveckling av hjärnan under de tidiga levnadsåren. En störning i hormonnivåer kan påverka hälsan under hela livet men är särskilt problematiskt för små barn då de utvecklas. Man har sett kopplingar till olika beteendestörningar såsom överaktivitet eller försämrad inlärningsförmåga, men sköldkörtelhormonerna är också involverade i utvecklingen av diabetes och av fetma.

– Forskarvärlden är nog överens om att vi är påverkade av kemikalier som vi har introducerat i vår omgivande miljö och som vi därmed blir exponerade för. Frågan är dock till vilken grad. Detta är förändringar som vi endast kan se på populationsnivå, och inte på individnivå.

Vad hoppas du att forskningens resultat kan bidra till?

– Vi behöver ta itu med den blandning av kemikalier som vi har i våra hem, och som kan påverka vår hälsa genom att förändra vår hormonbalans. Vi kan idag inte säga hur mycket detta kan påverka oss och framtida generationer, men varje ny lärdom vi får bidrar till att vi kan bättre hantera kemikalier i framtiden, säger Jana Weiss.

Under konferensen den 23 augusti kommer Linda Birnbaum, direktör för National Institute of Environmental Health Sciences, USA, och professor vid University of North Carolina, samt Hazuki Mizukawa, forskare vid Environmental Veterinary Sciences, Hokkaido University, Japan, att ge ett internationellt perspektiv på forskningsresultaten.

– Linda Birnbaums forskningsgrupp var den första som analyserade bromerade flamskyddsmedel i kattblod och som belyste att katterna blev sjuka samtidigt som flamskyddsmedel började användas i våra hemmaprodukter. Hazuki Mizukawa gör intressant forskning om katters ämnesomsättning och hur den påverkar hur de kan bryta ner vissa ämnen. 

Jana Weiss ser fram emot att få presentera MiSSE-projektet för inbjudna myndigheter såsom Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket och att få diskutera resultaten med forskare och andra intressenter.

– Det kommer att bli en intressant dag, säger hon. Vi har sökt mer pengar för att få fortsätta så vi hoppas på att vi kan föra vidare våra kunskaper in i nästa projekt.

 

Om MiSSE

MiSSE-projektet är ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitet, Umeå universitet, VU universitet i Amsterdam och SLU i Uppsala. Projektet har finansierats av medel från Formas och kommer att avslutas i december 2018. Artiklar om resultaten kommer däremot att publiceras även efter 2018. Mer information om Misse-projektet finns här.