- Living Planet Report visar att mänsklig aktivitet fortsätter att undergräva resiliensen i vår biosfär. Vilda populationer av djur över hela världen har minskat med två tredjedelar i genomsnitt sedan 1970. I en allt varmare värld kommer effekterna av så stora förluster av biologisk mångfald att bli allt allvarligare och mer oförutsägbara, säger Sarah Cornell, medförfattare till rapporten och forskare vid Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet. 

Cornell har även bidragit till en vetenskaplig studie som publiceras samtidigt i tidskriften Nature. Studien kombinerar flera datormodeller för att analysera olika internationella mål för att vända den globala trenden för förlusten av biologisk mångfald fram till 2050. Analysen utfördes i samarbete med forskare från International Institute for Applied Systems Analysis (IIASA) i Wien och ingår även som en del i Living Planet Report 2020.

Studien i Nature är den första i sitt slag som både redogör för de stora osäkerheterna det innebär att göra modeller av framtiden för biologisk mångfald och belyser vilka möjliga vägar som finns för att vända den negativa trenden.

- Vår analys visar att det är möjligt att inte bara stoppa, utan också vända, förlusterna av landlevande arter fram till år 2050, men bara om vi agerar nu och i en aldrig tidigare skådad skala, tillägger Cornell.

En annan av medförfattarna till studien i Nature är Deon Nel, chef för Global Resilience Partnership vid Stockholm Resilience Centre. Han trycker också på att det går att vända utvecklingen och poängterar hur viktigt det är: "Att stoppa och vända förlusten av natur är avgörande för mänsklighetens framtid."

Covid19-pandemin har varit en väckarklocka för riskerna med hur människor påverkar ekosystemen, fortsätter Deon Nel: 

- Covid-19 har visat hur den fortsatta förstörelsen av naturen ökar de systemrisker som är förknippade med smittor som sprids från djur. Men vårt arbete visar också att det är möjligt att ’böja kurvan’ för att förbättra naturens tillstånd och utbredning på global nivå fram till 2050, trots de ökande behoven från en växande och mer köpstark befolkning.

För att vända trenden för biologisk mångfald så att den kan börja återhämta sig 2050 eller tidigare säger forskarna att det krävs åtgärder inom två viktiga områden:

1. Omfattande och omedelbara satsningar på naturvård och restaurering, i kombination med en övergång till markanvändning som bättre balanserar produktions- och bevarandemålen på all förvaltad mark. Utan sådana satsningar kommer nedgången i biologisk mångfald som bäst att sakta ner snarare än att stoppas, och eventuell återhämtning skulle försenas.

2. Omställning av vårt globala livsmedelssystem: mer ambitiösa bevarandeinsatser för den biologiska mångfalden kan komma i konflikt med den framtida livsmedelsförsörjningen, så ytterligare samhällsåtgärder behövs för att hantera det globala trycket på livsmedelssystemet. Åtgärder för att vända utvecklingen för den biologiska mångfalden på land inkluderar minskat matsvinn, förändrad kosthållning för lägre miljöpåverkan, samt ytterligare hållbar intensifiering av jordbruket och en mer hållbar handel.