En moskitfiskhona tillsammans med två mindre hanar. Den modifierade analfenan, gonopodium, använder hanen för att tvinga in spermier i honan. Foto: Stuart Hay, Australian National University.
En moskitfiskhona tillsammans med två mindre hanar. Den modifierade analfenan, gonopodium, använder hanen för att tvinga in spermier i honan. Foto: Stuart Hay, Australian National University.
 

Hanarna hos guppysläktingen moskitfisk är inte snälla. I stället för att uppvakta en hona eller slåss med varandra om honans gunst smyger de sig på honorna och använder sitt könsorgan, en modifierad analfena som kallas gonopodium, för att tvinga in spermier i honan. Och detta försöker de göra upp till tusen gånger per dag. Etologer och evolutionsbiologer vid Stockholms universitet och Australian National University har undersökt hur denna könskonflikt påverkar honornas och hanarnas storlek på hjärnan.

– Efter åtta generationer är hjärnorna hos de honor som härstammar från de hanar som har störst gonopodium upp till sex procent större än hos den nedselekterade gruppen. Hos hanarna har däremot inte storleken på hjärnan ändrats, berättar Niclas Kolm, professor i etologi vid Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Hos honorna som härstammar från hanar med små gonopodier respektive kontrollgruppen hade hjärnstorleken inte förändrats alls.

Könskonflikter kan påverka hjärnans storlek

Moskitfiskhanar med större gonopoder får i allmänhet fler ungar eftersom de har lättare att tvinga sig på honorna. Det är bra för den enskilde hannen, men ger ingen fördel för honorna som forskarna tror kontrar genom att utveckla sin hjärna och sin intelligens trots att det är biologiskt mycket kostsamt. Det måste alltså finnas stora fördelar för en hona med en större hjärna.

– Om hon är bättre på att klara sig undan hanarna kan hon fokusera på annat som att äta mat och bli större, det finns en korrelation mellan honans storlek och antal ungar. Hon får också potentiellt bättre möjligheter att själv välja hane, säger Niclas Kolm.

Studien är den första som visar att könskonflikter kan påverka utvecklingen av hjärnstorlek. Niclas Kolm och hans kollegor hoppas på fler studier på fler djurgrupper för att kunna se om könskonflikter är en generell drivkraft rörande hjärnans evolution.

Hela artikeln ”Artificial selection on male genitalia length alters female brain size” finns publicerad i Proceedings of the Royal Society B.