Foto: Lena Holmquist
Föremål från en utgrävning.
Foto: Lena Holmquist

Vad sparas och vad slängs vid arkeologiska undersökningar? Det är grundfrågan i ett ettårig FoU-projekt i samarbete mellan Institutionen för arkeologi och antikens kultur vid Stockholms universitet och Statens historiska museum som är finansierat av Riksantikvarieämbetet. Inom ramen för förstudien ”Spara eller slänga – gallring vid arkeologiska undersökningar” har forskarna Lena Holmquist vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur samt Antje Wendt vid Statens historiska museum gjort den första svenska studien av hur stor andel av de metallföremål som hittas vid uppdragsarkeologiska undersökningarna gallras och destrueras. Detta för att skapa ett kunskapsunderlag om gallring av metallföremål vid arkeologiska undersökningar, belysa hur urvalet görs och hur besluten tas.

I studien har ingått en inventering av nyinkomna material till Statens historiska museum tillsammans med tillståndsdokumentationen för projekten. Workshops har även ägt rum med de grävande aktörerna i syfte att diskutera framtagna resultat.

40–90 procent gallras bort

Lena Holmquist

I samtliga av de 11 undersökta projekten har gallring skett, 40–90 procent av metallföremålen har gallrats. Huvudsakligen är det inom de enskilda projekten som besluten tas, vilket kan vara en följd av de generellt sett kortfattade kravspecifikationerna. Studien visar att aktörerna efterfrågar en tydligare precisering i förfrågningsunderlagen och en uppföljning under processens gång. Det saknas vidare uttalade riktlinjer och regler för detta från Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelserna.

– Nu finns för första gången en studie som visar på att det gallras och destrueras så många fynd som det faktiskt görs, i snitt cirka hälften av fynden. Och ofta vet vi inte vad det är för föremål det handlar om. En del av vårt kulturarv kastas bort som man egentligen är skyldig att ta om hand, säger Lena Holmquist.

Mer om studien

Studien bestod av flera delar där tyngdpunkten utgjordes av inventering av nyinkommet arkeologiskt material till Historiska museets magasin och workshops med aktörer inom uppdragsarkeologin. De 11 utvalda projekten är geografiskt fördelade mellan Upplands, Södermanlands och Östergötlands län. De sträcker sig från perioden äldsta järnålder in i medeltid/historisk tid och berör skilda typer av fornlämningar såsom gravfält, boplatser och stadslager. Som en andra del i projektet anordnades workshops och samråd med grävande aktörer, Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen i Stockholm.

Projektet har inte berört museernas verksamhet utan enbart uppdragsarkeologin.