Den starka och ihållande regnbrist som drabbat stora delar av Västeuropa i sommar har visat torkans konsekvenser för samhälle och ekosystem. I studien har forskarna studerat hur en sådan långvarig torka kan utvecklas över tid för hela Europa.
– Det är viktigt att förstå hur ett underskott på vatten sprider sig genom landskapet. Med studien hoppas vi öka kunskapen om hur samhället ska kunna förbereda sig på att hantera torka, eftersom brist på vatten i olika delar av landskapets vattensystem hotar olika samhällssektorer och ekosystem, säger Georgia Destouni, professor i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet, som har genomfört studien tillsammans med Dr. René Orth, forskningsgruppledare vid Max Planck-institutet för biogeokemi i Jena, Tyskland.
I studien har forskarna samlat ihop olika historiska vatten- och vegetationsrelaterade data, som regn- och avrinningsmängder, markvattenhalter och vegetationstäthet från mer än 400 avrinningsområden spridda över hela Europa och för tidsperioden från runt 1980 till nutid. Men hjälp av denna data har de sedan undersökt hur tidsförloppet har sett ut för allvarlig torka som uppstått vid olika tillfällen i olika delar av Europa under tidsperioden.
Studien visar att torka börjar med en väsentligt mindre regnmängd än normalt, fortsätter med att markens vattenhalt sjunker och sedan övergår i minskade flöden i vattendragen, som fortsätter att vara mindre än normala även efter att regnmängden har ökat igen till högre än normala nivåer. Torkan kan till sist även påverka vegetation och grödor, men en sådan påverkan uppkommer inte alltid eller överallt, utan det beror på hur länge torrperioden varar, som i sin tur beror på var i Europa torkan uppstår.
Resultaten visar vidare att regnbristen vid torka minskar markens vattenhalt redan inom några dagar och flödena i vattendragen inom några veckor, medan vegetation och grödor kan förbli opåverkade i flera månader.
Torka utvecklas långsamt
– Genom undersökningen har vi alltså sett att torka utvecklas långsamt och har mångfacetterade och fördröjda effekter. Det gör att vi inte direkt och fullständigt uppfattar hela fenomenet och konsekvenserna av torka, i motsats till extrema väderhändelser med snabbare förlopp, som översvämningar och värmeböljor, säger Georgia Destouni.
– För samhällets hantering av torka och dess konsekvenser ger de här resultaten nya insikter om hur åtgärder bör anpassas till torkans tidsförlopp, säger René Orth.
Forskarna menar att i ett tidigt skede av torka bör åtgärderna fokusera på anpassning till låga vattenflöden genom att effektivare använda och lagra vatten. Senare i torkans utveckling bör fokus läggas på att bevattna väsentliga grödor och vegetation, samtidigt som man tillfälligt begränsar andra vattenanvändningar.
– Det kan handla om att man i hushållen inte diskar med rinnande vatten och undviker bad och långa duschar, att man begränsar bevattningen av gräsmattor och golfbanor och använder mindre vatten inom energiproduktion. Sådana förbättringar kan bli ännu viktigare i framtiden när riskerna för torka ökar i ett föränderligt klimat, säger Georgia Destouni.
Artikeln “Drought reduces blue-water fluxes more strongly than green-water fluxes in Europe” är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.