– Vi har under lång tid underskattat riskerna med cocktaileffekten. De riskbedömningar som har gjorts av kemikaliers effekter har baserats på studier där man har tittat på ett ämne i taget, men vad händer när vi exponeras för flera kemikalier samtidigt? Hur kan vi bedöma riskerna då, säger Christina Rudén, professor i regulatorisk toxikologi och ekotoxikologi vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES).
I mars blev hon utsedd till regeringens särskilda utredare när det gäller hur lagstiftningen om kemikalier även kan omfatta blandningar och grupper av kemikalier. För att förtydliga vad uppdraget handlar om pekar hon på golvet, bordet och på stolarna i sitt kontorsrum på femte våningen i Geohuset.
– Vi är omgivna av kemikalier överallt. Bara här, där vi sitter nu, finns det en mängd kemikalier: Vilken typ av plast är det i golvet, vad är det för flamskyddsmedel i textilierna på stolarna? Vilken färg finns på väggen? Vilken lack är bordet lackat med? Allt detta kan gå att ta reda på, men vilken effekt får de på oss tillsammans? Det vet vi inte, säger Christina Rudén.
Det är alltså den här blandningen av kemikalier som kallas cocktaileffekten: att kemiska ämnen verkar tillsammans. Med utredningen vill regeringen ta ett helhetsgrepp om de risker som finns. Ett annat problem när det gäller regleringen av farliga kemikalier är att snarlika kemikalier inte regleras i grupper.
– Ta till exempel ett ämne som Bisfenol A, det används i bland annat plastflaskor och konservburkar. Bisfenol är identifierat som ett hormonstörande ämne och det tog tio år innan det blev förbjudet i nappflaskor. Industrin insåg att det inte gick att använda längre, men i vissa fall ersatte de ämnet med ett som är väldigt likt: Bisfenol S, som är lika farligt, men inte förbjudet. Och så här håller det på, det är ett sådant slöseri med resurser. Det bästa vore om det gick att förbjuda och fasa ut hela grupper av kemikalier, säger Christina Rudén.
Svårt i dag att lagstifta om blandningar av kemikalier
Även om det kan vara svårt att definiera hur stor en sådan kemikaliegrupp ska vara och hur många varianter av en kemikalie som ska ingå i den så finns det i alla fall möjlighet i dag att lagstifta om grupper av kemikalier enligt Christina Rudén. Det är svårare att lagstifta om blandningar av kemikalier.
– Det är ett juridiskt problem: antingen ansvarar ingen för blandningen eller så ansvarar alla för blandningen. Och hur ser blandningen ut? Vilka av ämnena är farliga? Det är svårt att svara på eftersom blandningen ser olika ut i tid och rum.
Hon har precis avslutat en två dagar lång konferens med sina handplockade medarbetare som ska arbeta med utredningen. Gruppen består, förutom henne själv, av Thomas Backhaus, professor vid Göteborgs universitet, Per Bergman, tidigare chefsjurist på Kemikalieinspektionen, Dr Michael Faust, konsult, Dr Daniel Slunge, miljöekonom, och Dr Linda Molander, utredare på Folkhälsomyndigheten och tidigare doktorand vid ACES.
– De olika kompetenserna i gruppen är helt avgörande, tror jag. Den juridiska kompetensen är viktig för att se vad som faktiskt kan göras med lagstiftningen, den ekonomiska aspekten ger tyngd och argument: vi kan till exempel räkna på kostnaderna för kemikalieskador, göra konsekvensanalyser och räkna på vilka nyttor vi kan se ekonomiskt. När det gäller miljö- och hälsofrågorna finns det lång erfarenhet i gruppen av hur kemikalier påverkar både djur och människor.
Till en början kommer utredningsarbetet att fokusera på vad som har gjorts tidigare när det gäller riskbedömning av blandningar och grupper av kemikalier och undersöka vad som har varit framgångsrikt och vad som har fungerat sämre.
– Sedan ska jag ge förslag på hur vi ska komma vidare och hur lagstiftningen skulle kunna förändras. Det finns ett visst fokus på EU-lagstiftning, eftersom målet är att också ändra EU-lagstiftningen på området.
På agendan står en rad inbokade möten med myndigheter och organisationer som påverkas eller arbetar med frågorna, till exempel Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, industrin, miljöorganisationer och Svenskt Vatten.
– Jag kommer till exempel att kontakta representanter för återvinningsindustrin för att höra hur de riskbedömer hur olika kemikalier blandas på soptippar. Har de gjort något som har fungerat bra? Har de några idéer som de vill dela med sig av?
Målet är att göra en läsvärd rapport
I september 2019 ska utredningen vara klar.
– Vi kommer att presentera lite olika förslag så att regeringen får ett visst handlingsutrymme. Det första alternativet kommer att vara det mest ambitiösa, det kommer att fokusera på vad vi faktiskt behöver göra för att göra världen bra för människor och miljön. Men att ändra lagstiftning är svårt, så därför kommer vi att presentera flera olika alternativ, med olika ambitionsnivåer.
Christina Rudéns inställning är att underlätta för regeringen att få till en förändring.
– Sen är det viktigt för mig att vi gör en läsvärd och lättläst utredning, som politiker och andra kan förstå och ta till sig. Drömmen är att förse regeringen med ”an offer they can’t refuse”.
Parallellt med utredningsarbetet kommer gruppen att publicera vetenskapliga artiklar.
– Det är för att jag är forskare som jag har fått det här uppdraget och att vi publicerar vetenskapliga artiklar ger lite extra tyngd, säger Christina Rudén.
Tror du att utredningen kan förändra något?
– Ja absolut, annars hade jag inte tagit på mig detta. Både grupperingar och blandningar av kemikalier måste regleras i lagstiftningen. Jag skulle vilja säga att det är helt nödvändigt och oundvikligt på sikt, men det kräver ett nytt sätt att tänka.