Neisseria meningitidis bildar kolonier i svalget och kan släppa taget och sprida sig i kroppen.
Neisseria meningitidis bildar kolonier i svalget och kan släppa taget och sprida sig i kroppen.

 

Bakterien Neisseria meningitidis kan orsaka livshotande blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Normalt är bakterierna ofarlig och den finns i svalget hos mellan 10–35 procent av alla friska människor. På slemhinnan i svalget bildar de små mikrokolonier innan de plötsligt släpper taget och sprider ut sig som enskilda bakterier vidare in i kroppen.

En farlig N. meningitidis infektion sker i två steg, först samlas bakterierna i mikrokolonier i svalget, sedan släpper bakterierna taget och sprids ut för att passera slemhinnan och nå in i blodet. Det är väldigt lite känt om hur det går till.   

Ann-Beth Jonsson och Sara Sigurlásdóttir.
Ann-Beth Jonsson och Sara Sigurlásdóttir.

Sara Sigurlásdóttir och kollegor i Ann-Beth Jonssons forskargrupp upptäckte att det måste vara en substans från mänskliga celler som får N. meningitidis mikrokolonier att skingras till enskilda bakterier. Omfattande live-cell imaging och vidare analys begränsade antalet kandidater, och laktat, en biprodukt vid syrefri nedbrytning av glukos, kom upp som toppkandidat. Ytterligare experiment visade att laktat fungerar som signalsubstans för att bakteriekolonierna ska lösas upp. N. meningitidis mikrokolonier skingras när de känner av laktat i omgivningen.

– För oss är det överraskande att en vanlig molekyl som laktat verkar kunna styra bakteriers beteende. Laktatmängden varierar i kroppen och kanske även mellan individer. Det är frestande att spekulera i detta, men man ska komma ihåg att det alltid är en mängd faktorer tillsammans som banar väg för sjukdom, säger Ann-Beth Jonsson, professor vid Institutionen för molekylär biovetenskap Wenner-Grens institut.

Fortsatt forskning på rollen av laktat i meningokock-infektion kan ytterligare öka förståelsen för hur ofarliga N. meningitidis bakterier blir invasiva.

– Vi ser fram emot att försöka hitta de molekylära detaljerna för hur laktat fungerar som signalmolekyl. Förhoppningen är att också så småningom hitta nya sätt att hindra och bota livshotande sjukdom, säger Ann-Beth Jonsson.

Forskningen är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS Pathogens.