Helena Hörnfeldt
Etnologen Helena Hörnfeldt talade om kulturella perspektiv på rädsla för djur. Foto: Per Larsson
 

Varje år sedan början av 1980-talet har Centrum för barnkulturforskning (CBK) vid Stockholms universitet arrangerat ett barnkultursymposium i mars. Arrangemanget är gratis och öppet för alla. Det lockar besökare från hela landet, såväl forskare och studenter som tjänstemän, lärare, förskollärare, pedagoger, skolchefer och kulturarbetare.
– Dessutom har vi en ständigt växande och trogen skara numer yrkesverksamma alumner som närvarar vilket förstås är jätteroligt, säger Manilla Ernst som är en av arrangörerna.

Liksom tidigare år var årets barnkultursymposium den 13-15 mars välbesökt. Under de tre dagarna var det 400 besökare (varav många deltog alla tre dagarna) och fyllda hörsalar.

Almapristagaren Meg Rosoff bland talarna

Foto: Manilla Ernst
Barnboksförfattaren Meg Rosoff.
Foto: Manilla Ernst

En av talarna var den amerikanska barnboksförfattaren Meg Rosoff som år 2016 fick Almapriset till minnet av Astrid Lindgren. Rubriken för hennes föredrag var ”My life as a dog”. Även andra djurarter lyftes av talarna vid symposiet. Etnologen Helena Hörnfeldt vid Stockholms universitet talade till exempel om kulturella perspektiv på djurrädsla. Bland de djur som upplevs otäcka exemplifierade hon med spindlar, ormar, fåglar och insekter. Enligt henne definieras obehagskänslan för vissa slags djur ofta av den sociala kontext som finns kring dessa djur samt att de upplevs som okontrollerbara och att de befinner sig på fel ställen (exempelvis i våra hem).

Viktigt med nätverkande

Centrum för barnkulturforskning bedriver ingen egen forskning utan uppdraget är att ”sprida, samla och främja kunskap om barnkulturforskning” och som sådant forum är barnkultursymposiet jätteviktigt, enligt Manilla Ernst. Det sker mycket nätverkande under dessa dagar då det är ett av få sammanhang där barnkulturforskning och barnkulturpraktik möts.

Magnus Öhrn är föreståndare för Centrum för barnkulturforskning. Enligt honom når CBK ut med symposierna och kan samla, sprida och främja kunskap om barnkulturforskning.  
– Det är såväl forskare och studenter, som förskollärare, tjänstemän, lärare och kulturarbetare som besöker oss, och de kommer från hela landet. Som åhörare drabbas man varje gång av insikten att det inom detta tvärvetenskapliga område finns en lång rad kopplingar och beröringspunkter, vilket i sin tur bidrar till att man förstår barnkulturens komplexitet och vikten av att det forskas på området.

Symposiet viktig del i utbildningen

De kontakter som skapas vid symposiet tas tillvara på flera sätt. För studenterna är symposiet en viktig del i utbildningen, dels är det en integrerad del i kurserna och dels får de en unik möjlighet att höra och träffa både forskare och yrkesverksamma kulturarbetare. 
Nätverkandet under symposiet resulterar i att föredragshållarna engageras i CBK:s andra forum, såsom föreläsningsserien ”Mötesplats barnkultur” och den årliga tvärforskardagen, men också inom ramen för undervisningen.

Bland åhörarna finns även många som bjuder in föreläsare från symposiet till sina egna verksamheter och forum, men även till andra typer av samarbeten.
– Då det inte finns något annat motsvarande sammanhang för barnkulturforskning så knyts också kontakter mellan forskare från olika lärosäten. Men det kanske mest konkreta uttrycket för tillvaratagandet är CBK skriftserie; varje år ges det ut en antologi som innehåller föregående års symposieföredrag i artikelform, säger Magnus Öhrn.

Symposier sedan början av 1980-talet

Barnkultursymposierna har pågått sedan tidigt 1980-tal. I februari 1981 hölls ett första så kallat tvärseminarium där Centrum för barnkulturforskning samlade forskarstuderande och forskare på Stockholms universitet som på olika sätt sysslar med barnkultur. Syftet med sammankomsten var att skapa ett tvärvetenskapligt seminarium som skulle kunna vara återkommande. 1984 ändrades formen för tvärseminarierna och på våren hölls det första symposiet om ”Bild i barnboken” av Centrum för barnkulturforskning, den gången, i samarbete med Svenska Barnboksinstitutet. Till symposiet kom forskare, illustratörer, bibliotekarier, journalister, lärare, pedagoger och bilderboksförläggare. Sedan dess har Symposiet ägt rum varje vår och det är en viktig mötesplats för barnkulturforskning och barnkulturpraktik.

Läs mer om Centrum för barnkulturforskning