Forskningsprojekt Den (skatte)fria lunchen. Rikskuponger som marknadsskapare och styrningsteknik i Sverige, 1973–2014
Mellan 1973 och 1991 kunde svenska arbetsgivare erbjuda sina anställda Rikskuponger som en skattefri löneförmån. De små häftena med kuponger i olika valörer blev ett utbrett betalningsmedel, och ett ekonomiskt vardagsföremål, som gjorde det möjligt för anställda utan tillgång till personalmatsal att välja mellan olika aktörer på restaurangmarknaden.
Även om rikskupongsystemet började som ett företagsinitiativ av Eurocard fick det av folkhälsoskäl snart statligt stöd. Införandet innebar en indirektsubventionering av lunchrestauranger men bidrog även till att etablera valfrihet som norm. Detta projekt spårar Rikskupongernas historia dels i brytningstiden mellan statlig marknadsstyrning och valfrihet, dels som en del i marknadiseringen av hushållsarbete i samband med ett ökat kvinnligt arbetsmarknadsdeltagande.
Med utgångspunkt i källmaterial från företag, staten och arbetsmarknadensparter undersöker vi införandet av systemet, skattereformen 1991 och dess effekter, samt påverkansarbetet för en återinförd skattesubventionering av kuponger, fram till 2014 då papperskupongerna avvecklades. Genom teorier om marknadsteknik (market devices), kommersiell ingenjörskonst och nyliberalisering analyserar vi hur Rikskuponger, som betalningsteknik och marknadsinitierad styrningslösning, påverkade och samverkade med (1) expansionen av restaurangmarknaden, (2) konstruktionen av arbetstagaren som konsument och (3) den könsbaserade arbetsdelningen mellan marknad och hushåll.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Daniel Stridh
Forskare
Medlemmar
Klara Arnberg
Universitetslektor, docent
