Forskningsprojekt Ett livsförloppsperspektiv på förlust av anhörig i barndomen och hälsa i vuxen ålder

Livsförloppsteorier ger en förståelse för hur hälsokonsekvenser vid förlust av anhörig uppstår och kan förebyggas.

Livsförloppsteorier ger en förståelse för hur hälsokonsekvenser vid förlust av anhörig uppstår och kan förebyggas. Förlusten av en anhörig under vissa stadier av barndomen kan ge permanenta konsekvenser för barns emotionella utveckling men kan också vara en del av en ansamling negativa exponeringar. Förlusten och den efterföljande sorgen kan också ses som en grundläggande negativ exponering, vilken sätter igång en kedja av negativa livshändelser och som senare leder till ohälsa.

Foto: Doug Olson/Mostphotos

Projektbeskrivning

Den tidigare forskningen kring hälsokonsekvenser vid förlust av nära anhörig har huvudsakligen studerat hur sådana händelser i vuxen ålder påverkar hälsan medan vi vet lite om konsekvenserna av förluster under barndomen. Trots detta kommer nästan 5 procent av alla barn uppleva en förälders eller ett syskons dödsfall före sin 18-års dag i Sverige. Genom att använda ett livsförloppsperspektiv är det övergripande syftet med detta projekt att studera om förlusten av nära anhörig (dvs. förälder eller syskon) under olika stadier av barndomen påverkar sjuklighet och dödlighet från samtliga orsaker och mer specifika orsaker i vuxen ålder.

Den första delen i detta projekt undersöker hur förlusten av en förälder i barndomen påverkar hälsa och dödlighet i vuxen ålder dvs. efter det att personer fyllt 18 år. Att förlora en förälder i barndomen kan betraktas som en traumatisk händelse särskilt om det sker tidigt i barndomen. Barnet förlorar bland annat en viktig källa till anknytning och känslomässigt och praktiskt stöd vilket kan lämna ett känslomässigt ”sår” som inte läker genom livet. Förälderns död kan också ge upphov till andra negativa konsekvenser under barndomen såsom låga skolbetyg, kriminalitet, ökad användning av droger och alkohol etc. Få studier har dock haft möjlighet att studera hur en förälders död påverkar barns hälsa senare i livet och vilka förklaringar som finns till eventuella hälsokonsekvenser.

Den andra delen av projektet studerar hur förlusten av ett syskon i barndomen påverkar sjukdom och dödlighet senare i livet. Väldigt få studier har tidigare intresserat sig för hur förlusten av ett syskon i barndomen påverkar hälsa senare i livet trots att relationen mellan syskon är en av de längsta och starkaste relationerna vi har genom livet. När det gäller förlusten av ett syskon behöver vi inte nödvändigtvis förvänta oss att hälsokonsekvenserna är större desto yngre personen är vid förlusten. Det kan snarare vara så att förlusten av ett syskon i tonåren är särskilt svårt då den känslomässiga relationen mellan syskonen då växt sig starkare. Förälderns och syskonets dödsorsak dvs. om denne dör plötsligt genom en extern orsak eller genom en sjukdom kan dock påverka både hälsokonsekvenserna och tolkningen av vad som orsakar dessa.

Med hjälp av våra unika datamaterial där vi kan följa kohorter av barn från födseln genom barndomen och vuxenlivet kan vi studera betydelsen av att förlora en anhörig i barndomen för sjukdom och dödlighet i ett livsförloppsperspektiv. Vi kommer att använda: 1) registerdata innehållande individer födda 1973-82 (n~900 000) som kommer följas från 18-års ålder till 2013 när de är mellan 31-40 år gamla och 2) ”Född i Stockholm på femtiotalet” (SBC) som innehåller samtliga personer födda i Stockholm 1953 (n=14,294) och som bodde kvar tio år senare och vilka är möjliga att följa i register och enkäter tom. 55 års ålder.