Forskningsprojekt Män som offer?

Än idag förknippas ofta offerskap stereotypt med kvinnor, barn och äldre.

När män utsätts för brott, och särskilt våldsbrott, kan det vara svårare för både männen och omgivningen att se dem som brottsoffer. Under en rättegång är det däremot centralt för en målsägande att framstå som ett offer för att förövaren ska bli dömd. Hur balanserar männen mellan att vara starka och självständiga å ena sidan, men trovärdiga som målsäganden å andra sidan? Att presentera sig själv som brottsoffer kan göras på många olika sätt och påverkas av en mängd föreställningar och bakgrundsfaktorer. Några av dessa analyseras i denna studie.

När det gäller just män som är offer för våldsbrott vet vi fortfarande ganska lite om hur nämndemän uppfattar dem under en rättegång. Hur bedömer nämndemännen manliga våldsbrottsoffers trovärdighet och tillförlitlighet? Rättegången är en speciell arena som har jämförts med en teaterföreställning: roller som offer och gärningsperson är kopplade till specifika förväntningar och föreställningar. Själva dramat äger rum på en viss scen, under en avgränsad tid, där agerandet bestäms av ett manus för hur de inblandade bör agera.

Utifrån observationer av ett 20-tal rättegångar, och intervjuer med både nämndemän och målsäganden, analyserar den här studien spänningsfältet mellan maskulinitet och offerskap vid rättegångar. Genom studiens unika kombination av observationer och intervjuer undersöker vi dels rättegångens skådespel, och dels hur männen själva och nämndemännen upplever och uppfattar offerskap.

Projektet bidrar med ny kunskap om män som offer och lyfter fram särskilda problem gällande mäns brottsofferskap under rättegångar. Vidare framhäver och ifrågasätter studien stereotypa föreställningar som dessa offer kan möta under rättegångar, och hur det påverkar nämndemännens uppfattningar om målsäganden. Projektet kan även bidra till mer rättssäkerhet under rättegångar och till att brottsoffer bemöts bättre.