Biologisk mångfald – experter vid Stockholms universitet

Hur ser utvecklingen av den biologiska mångfalden ut i staden? Varför dör krokodiler och delfiner ut i vissa områden i världen? Varför är det viktigt med betesdjur för bevarandet av arter? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om biologisk mångfald utifrån många olika aspekter.

Blommande sommaräng

Foto: Per Larsson

Artdöd och överlevnad

Linda Laikre, professor, bevarandegenetiker, expert inom bevarande av genetisk mångfald, Zoologiska institutionen
Hur påverkar mänskliga aktivitet förlusten av genetisk mångfald? Vad kan man göra för att säkerställa långsiktig överlevnad och öka anpassningsförmågan genom en bibehållen genetisk och biologisk mångfald.
Telefon: 0705-25 45 74
E-post: linda.laikre@popgen.su.se

Aelys Humphreys, professor i växtevolution, Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Om växter som dött ut i nutiden.
E-post: aelys.humphreys@su.se

Marlene Ågerstrand, lektor och docent i regulatorisk ekotoxikologi, Institutionen för miljövetenskap
Kopplingen mellan kemikalier och biodiversitet. Riskbedömning och reglering av kemikalier och effekter på miljön.
Telefon: 070-4441935
E-post: marlene.agerstrand@aces.su.se

Våtmarker och biologisk mångfald

Peter Hambäck, professor, Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP)
Våtmarker och biologisk mångfald i ett förändrat klimat. Restaurering av våtmarker och multifunktionalitet. Konflikter mellan mål för minskade klimateffekter och biologisk mångfald i våtmarker.
Telefon: 0730-765126
E-post: Peter.hamback@su.se

Caroline Greiser, landskapsekolog vid Institutionen för naturgeografi
Kunskap om biologisk mångfald, skog, våtmarker, klimat, särskilt mikroklimat - hur människor ändrar det och vilka konsekvenser det har för arter och ekosystem.
Telefon: 076-4152485
E-post: caroline.greiser@su.se

Biologisk mångfald i staden

Erik Andersson, docent i miljövetenskap, Stockholm Resilience Centre
Multifunktionella landskap, ekosystemtjänster och social-ekologiska gränser i staden. Vad är det för kulturlandskap vi skapar och för vem? Och hur redo är dessa landskap för olika förändringsprocesser?
Telefon: 0701-91 71 85
E-post: erik.andersson@su.se

Thomas Elmqvist, professor i naturresurshushållning, Stockholm Resilience Centre
Ekosystemtjänster, städers roll i förändrad markanvändning, global urbanisering, klimatförändringar, naturbaserade lösningar.
Telefon: 0705-26 48 06
E-post: thomas.elmqvist@su.se

Matproduktion, naturbetesmarker och ekosystemtjänster

Regina Lindborg, professor i geografi, Institutionen för naturgeografi
Bevarandet av biologisk mångfald med särskilt fokus på naturbetesmarker och hur man kombinerar förvaltningen av ekosystemtjänster och bevarandet av biologisk mångfald med hållbar matproduktion i jordbrukslandskapet.
Telefon: 08-16 47 68
E-post: regina.lindborg@natgeo.su.se

Sara Cousins, professor i naturgeografi, Institutionen för naturgeografi
Hur påverkas biologisk mångfald på havsstränder vid klimatförändringar? Gräsmarker som biologiskt kulturarv. Hur bidrar betesdjur till biologisk mångfald? Hur kan vi förbättra våra vardagslandskap för biologisk mångfald.
Telefon: 0708101595
E-post: sara.cousins@natgeo.su.se

Maricela De la Torre Castro, professor i naturresurshushållning vid Institutionen för naturgeografi Studerar interaktioner mellan människa och natur i marina miljöer med särskilt fokus kring styrning och förvaltning av kustzoner. Frågor om ekosystemtjänster och hållbar resursanvändning, särskilt kring sjögräs, småskaligt fiske och marina skyddade områden.
E-post: maricela@natgeo.su.se 
Telefon: 08-16 17 48

Anna Treydte, universitetslektor, docent vid Institutionen för naturgeografi
Forskar om hur klimatförändringar och mänsklig påverkan förändrar biologisk mångfald och ekosystem i naturliga och brukade landskap.
Språk: engelska
E-post: anna.treydte@natgeo.su.se

Vilda djur och skogsmarker

Karin Norén, docent i zoologisk ekologi, Zoologiska institutionen
Bevarandeekologi med inriktning på fjällarter och specifikt fjällrävens demografi, genetik och bevarande. Hur påverkas arterna i fjällekosystemet av klimatförändringar? Hur kan inavel inverka på livskraften i små populationer?
Telefon: 08-16 40 34
E-post: karin.noren@zoologi.su.se

Kristoffer Hylander, professor, landskapsekolog, Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Artrikedom och artsammansättning i boreal skog. Hur påverkas mångfalden av mossor, lavar, växter, myror, blomflugor och fåglar av klimat och markanvändning?
Telefon: 08-16 48 99
E-post: kristoffer.hylander@su.se

Carl Gotthard, professor i djurekologi, Zoologiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning
Hur anpassar sig fjärilar till olika miljöer och till temperaturförändringar och hur påverkar genetisk variation deras förmåga till säsongsanpassning?
E-post: karl.gotthard@zoologi.su.se

Vilt, viltförvaltning och jakt

Erica von Essen, forskare vid Stockholm Resilience Centre. Svarar på frågor om viltförvaltning och jakt: skyddsjakt, troféjakt, licensjakt, bekämpning av främmande arter och övrigt inom människa-vilt relationer
Telefon: 072 146 29 83
E-post: erica.von.essen@su.se

Hav, sjöar och fiskbestånd

Lena Kautsky, professor emeritus vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik och senior advisor vid Stockholms universitets Östersjöcentrum
Blåstångsamhället i Östersjön – påverkan av övergödning, förändrat klimat och möjliga restaureringsåtgärder. Introduktion av nya arter – hur påverkas den biologiska mångfalden i våra hav. Engagerad i tångbloggen och medborgarforskningsprojektet Algforskarsommar.  
Telefon: 070 656 40 30
E-post: lena.kautsky@su.se

Michael Tedengren, marinekolog och biolog, Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Ekotoxikologi, mänsklig påverkan, kustsystem, tropisk marinbiologi. Korallrev och klimatförändringens effekt på dessa och andra marina ekosystem, vattenbruk och antibiotikaanvändning, det senare ger i sin tur upphov till spridning av antibiotikaresistenta bakterier.
Telefon: 08-16 13 56
E-post: michael.tedengren@su.se

Bertil Borg, professor emeritus i funktionell zoomorfologi, Zoologiska institutionen
Fisk, spigg, reproduktionsfysiologi, reproduktion, fysiologi, zoologi. Hur regleras fortplantningen hos fiskar?
Telefon: 0707-56 13 44
E-post: bertil.borg@zoologi.su.se

Henrik Svedäng, fiskeribiolog och docent i marin ekologi, Östersjöcentrum
Fisk, torsk, ål och fiske i Östersjön och Västerhavet. Ekologi och hållbar förvaltning.
Telefon: 0766-18 55 88
E-post: henrik.svedang@su.se

Sofia Wikström, docent och forskare i marin ekologi, Östersjöcentrum
Vad påverkar växter och djur i svenska kust- och havsområden? Effekter av övergödning, fiske och klimatförändringar. Restaurering/återställning av kustmiljöer.
Telefon: 08-16 17 91
E-post: sofia.wikstrom@su.se

Matilda Petersson, postdoktor vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer
Global miljöpolitik och internationellt samarbete, speciellt kopplat till fiske på internationellt vatten och marin biodiversitet. Hon har bland annat studerat icke-statliga aktörers deltagande och deras strategier för att påverka policybeslut inom regionala fiskeriorganisationer som förvaltar tonfisk på internationellt vatten.
E-post: matilda.petersson@su.se

Johan Eklöf, professor i marinbiologi, Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Studerar biologisk mångfald i marina ekosystem med fokus på bottenväxter, fisk och deras roll för ekosystemtjänster och mänsklig påverkan.
E-post: johan.eklof@su.se
Telefon: 070 860 78 95 

Joakim Hansen, miljöanalytiker vid Stockholms universitets Östersjöcentrum 
Om mångfalden av arter som hittas i Östersjöns grunda vikar, vilken betydelse dessa undervattensdjungler har för djurlivet och hur vi människor påverkar livet i de grunda vikarna.
Telefon: 08-16 13 07
E-post: joakim.hansen@su.se

Biodiversitetsförlust och samhällspåverkan

Beatrice Crona, professor vid Stockholm Resilience Center och Institutionen för miljövetenskap, forskar om hur olika samhällssektorer påverkar och påverkas av biodiversitetsförlust. Fokus är påverkan på och av kapitalmarknaden i relation till biodiversitet och klimat. Hon arbetar bland annat inom ett projekt för att länka finansbranschen med biodiversitet
Telefon: 073-707 85 87
E-post: beatrice.crona@su.se

Mikrobiell mångfald

Daniela Guasconi, postdoktor vid Institutionen för naturgeografi samt Bolincentret för klimatforskning
Forskningsfokus: biologisk mångfald i jorden, mikrobiell ekologi, interaktioner mellan jordegenskaper, växter och markorganismer. 
E-post: daniela.guasconi@natgeo.su.se

Ta del av nyheter från Stockholms universitet

Vill du läsa om aktuell forskning vid Stockholms universitet?
Här hittar du våra forskningsnyheter

Du kan även prenumerera på universitetets nyhetsbrev.
Läs tidigare nummer och prenumerera här

Hitta alla våra expertlistor på:
su.se/hittaexperten

Senast uppdaterad: 2025-10-06

Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen