Krisberedskap – experter vid Stockholms universitet

Vad säger forskningen om vår beredskap inför kriser och katastrofer, nu och historiskt? Hur fattar man till exempel beslut när utfallet kan innebära en katastrof? Vilka riskscenarier står Sverige inför framöver? Går det att förbereda sig mentalt inför katastrofer? Vid Stockholms universitet finns det forskare som tittar på krisberedskap utifrån många olika ämnesområden.

Plastlåda med mat och andra nödvändiga saker vid kris. Märkt krislåda.

Foto: Thomas Henrikson, MSB

Nedan har vi listat forskare som är knutna till området krisberedskap

Beslutsfattande och beredskap

Victor Galaz, docent i statsvetenskap vid Stockholms Resilienscentrum (SRC) samt programchef vid Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, Kungliga vetenskapsakademin.
Forskningsfokus: Politik, finans och beslutsfattande i samband med globala miljörisker och kriser, särskilt klimatfrågan. Forskar även om hur AI har ändrat förutsättningarna för klimatdesinformation på nätet.
Kontakt: victor.galaz@su.se, 08-674 70 83
Läs mer om Victor Galaz forskning

Fernando Jaramillo, docent i naturgeografi vid Institutionen för naturgeografi, även knuten till Bolincentret för klimatforskning.
Ingår i en expertgrupp som tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tittar på vilka risker som kan identifieras i Sverige kopplat till klimatförändringarna (vattenbrist, gifter grundvattnet, hälsorisker kopplat till temperaturhöjningar, hot mot jordbruk och skogar med mera)
Forskningsfokus: risker kopplade till klimatförändringar, vattenförsörjning globalt och lokalt, hållbar vattenförvaltning
Kontakt: fernando.jaramillo@natgeo.su.se
Läs mer om Fernando Jaramillos forskning

Hur ska vi fatta beslut kring potentiella katastrofer?

Orri Stefánsson, professor i praktisk filosofi vid Filosofiska institutionen.
Forskningsfokus: att fatta beslut, välja väg, i situationer av extrem osäkerhet, eller i situationer där man misstänker att resultatet av ens handlingar (eller passivitet) kan vara katastrofala.
Kontakt: orri.stefansson@philosophy.su.se
Läs mer om Orri Stefánssons forskning
Läs mer om Orri Stefánsson på KAW
Läs mer om Orri Stefánsson forskningsprojekt

Samhällsplanering

Hur väl står EU rustat för kriser och katastrofer?

Ulrika Mörth, professor i statsvetenskap vid Statsvetenskapliga institutionen.
Forskningsfokus: EU:s säkerhets- och beredskapspolitik
Kontakt: ulrika.morth@statsvet.su.se
Läs mer om Ulrika Mörths forskning

Harko (Henricus) Verhagen, professor vid Institutionen för data- och systemvetenskap.
Ingår i en expertgrupp för modellering (SEMAFOR), initierad av Folkhälsomyndigheten och finansierad av MSB i syfte att skapa förutsättningar för effektivt samarbete kring modellering under nästa kris.
Forskningsfokus: hur simuleringar av mänskligt beteende i kriser fungerar.
Kontakt: verhagen@dsv.su.se
Läs mer om Harko Verhagens forskning

Hur kan vi stärka samhällets motståndskraft när katastrofen slår till?

Mark Rhinard, professor i internationella relationer vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer.
Forskningsfokus: lokalsamhällens sårbarhet vid katastrofer, internationellt samarbete kring komplexa säkerhetshot, EU:s politik samt det europeiska samarbetet om inre säkerhet. Samhällets motståndskraft mot katastrofer.
Kontakt: mark.rhinard@ekohist.su.se, 076-208 13 95
Läs mer om Mark Rhinards forskning

Thomas Borén, professor i geografi, särskilt kulturgeografi, vid Kulturgeografiska institutionen.
Forskningsfokus: samhällsplanering, urban planering, kommunal och regional planering. Urban utveckling med ett särskilt intresse för utvecklingsstrategier, urbana beslutsfattare och kulturen och kulturproducenternas roll.
Kontakt: thomas.boren@humangeo.su.se, 070 635 72 60
Läs mer om Thomas Boréns forskning

Livsmedelsförsörjning

Line Gordon, professor i hållbarhetsvetenskap vid Stockholms Resilienscentrum.
Forskningsfokus: hållbara och robusta system för matproduktion och matkonsumtion. Där ingår hur mänskligheten kan utveckla och trygga livsmedelsförsörjning för ett växande antal människor på jorden och hur man kan försöka att undvika kriser.
Kontakt: line.gordon@su.se, 073-707 85 29
Läs mer on Line Gordons forskning

Ulf Jansson, universitetslektor i geografi, särskilt kulturgeografi, vid Kulturgeografiska institutionen.
Forskningsfokus: historisk geografi, landskap, jordbruksfrågor, beredskapsplanering, livsmedelsberedskap, självförsörjning
Kontakt: ulf.jansson@humangeo.su.se
Läs mer om Ulf Janssons forskning

Karina Shyrokykh, docent i internationella relationer.
Forskningsfokus: krigets effekter och inverkan på demokratiska och miljömässiga reformer, och samhället i stort, inklusive allmänhetens attityder till internationella organisationer, demokrati och lokala myndigheter; mat- och vattenförsörjning under krig.
Kontakt: karina.shyrokykh@su.se
Läs mer om Karina Shyrokykhs forskning

Energifrågor

Afzal Siddiqui, professor vid Institutionen för data- och systemvetenskap.
Forskningsfokus: energipolitik, skiftet till förnybar energi, regleringsmekanismer som hanterar miljömässiga och ekonomiska mål, hur snabba energipolicyer kan påverka krissituationen i Europa.
Kontakt: asiddiq@dsv.su.se, 08-16 13 85
Läs mer om Afzal Siddiquis forskning

Gifter i miljön

Vad krävs för en mer hållbar och giftfri miljö?

Christina Rudén, professor i regulatorisk toxikologi och ekotoxikologi vid Institutionen för miljövetenskap.
Forskningsfokus: att analysera och utvärdera regulatorisk riskbedömning och beslutsfattande inom EU när det gäller kemikalier, särskilt hur vetenskap används för beslut om riskhantering. Kemikaliestrategier. Chrisina Rudén har tjänstgjort som expert för den svenska regeringen, Europeiska kommissionen och Europaparlamentet.
Kontakt: christina.ruden@aces.su.se, 070-493 31 01
Läs mer om Christina Rudéns forskning

Omvärldsanalys, fiskekollaps

Charles Berkow, omvärldsanalytiker vid Östersjöcentrum.
Fokus: Risken för fiskekollaps i Östersjön och en nära förestående katastrof för fiskesektorn och de samhällen som drar nytta av fisket. Hur miljöpolitiska mål tas fram. Hur de omsätts till beslut och hur beslut genomförs och följs upp. Samspelet mellan miljöpolitik och andra politikområden, som fiske. Samspelet mellan ekonomi, naturresurser, människan och miljön. Samspelet mellan EU-nivån, den regionala nivån och den nationella nivån.
Kontakt: charles.berkow@su.se, 08-16 31 50
Läs mer om Charles Berkows arbete

Vattensäkerhet, översvämningar, torka

Gia Destouni, professor i hydrologi vid Institutionen för naturgeografi.
Forskningsfokus: beredskap när det gäller vattenfrågor lokalt, regionalt och globalt, kopplat till dricksvatten, översvämningar, torka, spridning av föroreningar och smittsamma sjukdomar med mera. Digital vattenövervakning i staden.
Kontakt: georgia.destouni@natgeo.su.se
Läs mer om Gia Destounis forskning

Lan Wang-Erlandsson, forskare i hållbarhetsvetenskap vid Stockholms Resilienscentrum.
Forskningsfokus: Hur mänsklig påverkan rubbar globala vattenflöden och hur vattenanvändning kan gestaltas mer hållbart för att minska klimatförändringar och förändringar i vattencykeln.
Kontakt: lan.wang@su.se, 070-403 11 15
Läs mer om Lan Wang-Erlandssons forskning

Extremväder och klimat

Gunilla Svensson, professor vid Meteorologiska institutionen
Forskningsfokus: väder, klimat och klimatförändringar
Kontakt: gunilla@misu.su.se, 08-16 43 37
Läs mer om Gunilla Svenssons forskning

Thorsten Mauritsen, lektor i klimatvetenskap vid Meteorologiska institutionen.
Forskningsfokus: globala klimatförändringar, jordens klimatkänslighet för koldioxid, molnprocesser, historiska uppvärmningen, forntida klimat och klimatmodellering. Han har även arbetat med Arktis klimat, extremnederbörd och olika aspekter kring havscirkulationen. IPCC:s klimatrapporter.
Kontakt: thorsten.mauritsen@misu.su.se
Läs mer om Thorsten Mauritsens forskning

Pandemiberedskap

Anna-Lena Spetz, professor i immunologi vid Institutionen för molekylär biovetenskap Wenner-Grens institut, forskningsledare för Grupp Spetz.
Forskningsfokus: läkemedelsutveckling, pandemiberedskap, strategier för utvecklingen av läkemedel som har effekt mot många olika typer av virus för att öka beredskapen mot virus. Ledde projektet ”Fight-nCoV” som utvecklade antiviral behandling mot covid-19.
Kontakt: anna-lena.spetz@su.se
Läs mer om Anna-Lena Spetz forskning
Läs mer om Grupp Spetz arbete

Tom Britton, professor i matematisk statistik vid Matematiska institutionen.
Forskningsfokus: Matematiska modeller för smittspridning. Forskar om smittspridningsmodeller: hur en epidemi breder ut sig, hur stor en epidemi blir och hur slutsatser dras under pågående epidemier.
Kontakt: tom.britton@math.su.se, 070-693 63 14
Läs mer om Tom Brittons forskning

Försvar och värnplikt

Sanna Strand, forskare inom internationella relationer vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer.
Forskningsfokus: Svensk försvarspolitik, värnplikt i Sverige och Europa, militär rekrytering, militarisering/militarism, psykologiskt försvar.
Kontakt: sanna.strand@ekohist.su.se
Läs mer om Sanna Strands forskning

Psykologiska perspektiv på kris och konflikt

Hur påverkar krig och hot om krig och konflikt den mentala hälsan?

Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Psykologiska institutionen.
Forskningsfokus: krigets inverkan på den mentala hälsan.
Kontakt: per.carlbring@psychology.su.se, 08-16 39 20
Läs mer om Per Carlbrings forskning

Går det att förbereda sig mentalt inför katastrofer, till exempel inför en pandemi?

Cecilia Stenfors, docent i psykologi vid Psykologiska institutionen.
Forskningsfokus: Sambandet mellan mänsklig, miljömässig och planetär hållbarhet och hälsa. Betydelsen av grönområden och grönstruktur för hälsa, ”coping” och resiliens vid kriser, samt miljömässig resiliens. Grönstrukturens/grönområdens olika ekosystemtjänster (inklusive i vår levnadsmiljö), ur hälsoperspektiv och miljö- och klimatperspektiv. Kopplingen mellan naturvistelser och olika aspekter av mental hälsa under coronapandemin.
Kontakt: cecilia.stenfors@psychology.su.se
Läs mer om Cecilia Stenfors forskning

Raver Gültekin, doktorand i psykologi och rättspsykologi vid Psykologiska institutionen.
Forskningsfokus: Vittnespsykologi och minnet i rättsliga sammanhang, språkbarriärer i vittnessammanhang
Kontakt: raver.gultekin@psychology.su.se
Läs mer om Raver Gültekins forskning

Cybersäkerhet, cyberattacker och digital brottsbekämpning

Fredrik Blix, universitetslektor vid Institutionen för data- och systemvetenskap.
Forskningsfokus: informationssäkerhet, cybersäkerhet, cyberattacker, digital hållbarhet och cyberpolicyer.
Kontakt: blix@dsv.su.se, 08-16 49 93
Läs mer om Fredrik Blix forskning

Stefan Axelsson, professor i digital forensik och cybersäkerhet vid Institutionen för data- och systemvetenskap.
Forskningsfokus: brottsbekämpning med digitala bevis, AI-vapen
Kontakt: stefan.axelsson@dsv.su.se, 08-16 11 33
Läs mer om Stefan Axelssons forskning

Gazmend Huskaj, disputerad vid Institutionen för data- och systemvetenskap inom offensiva cyberoperationer. Nu chef för cybersäkerhet vid Geneva Centre for Security Policy (GCSP). Tidigare underrättelsechef för cyberrelaterade frågor inom Försvarsmakten.
Forskningsfokus: antagonistiska hot, avskräckning, offensiva cyberoperationer, cyberspionage, cybersäkerhet, ekonomisk säkerhet, hotaktörer, statsaktörer, underrättelsetjänst, riskhantering, diplomatiska relationer, policyutveckling och policyanalys.
Kontakt: gazmend.huskaj@dsv.su.se, +41(0)77 205 26 28
Läs mer om Gazmend Huskajs forskning

Kärnvapen, strålning och strålskydd

Andrzej Wojcik, professor i strålningsbiologi vid Institutionen för molekylär biovetenskap Wenner-Grens institut.
(befinner sig i en annan tidszon fram till 30 september så kan vara svår att nå på kort varsel fram till dess)
Forskningsfokus: hälsoeffekter av strålning
Kontakt: andrzej.wojcik@su.se, 08-16 12 17
Läs mer om Andrzej Wojciks forskning

Lovisa Lundholm, forskare i strålningsbiologi vid Institutionen för molekylär biovetenskap Wenner-Grens institut.
Forskningsfokus: hälsoeffekter av strålning
(Finns tillgänglig till den 31 mars 2025).
Kontakt: lovisa.lundholm@su.se, 08-16 41 40
Läs mer om Lovisa Lundholms forskning

Clare Bradshaw, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik.
Forskningsfokus: miljöeffekter av kontamination med radioaktiva isotoper.
Kontakt: clare.bradshaw@su.se, 08-16 17 37
Läs mer om Clare Bradshaws forskning

Medier och demokrati

Maria Nilsson, docent i journalistik vid Institutionen för mediestudier och forskare med fokus på bildjournalistik.
Forskningsfokus: mediers visualisering av konflikter, bildjournalistik, visuell källkritik och verifiering av bildmaterial i medierna, och etiska frågor kring publicering av bilder från konflikter.
Kontakt: maria.nilsson@ims.su.se, 070-320 21 03
Läs mer om Maria Nilssons forskning

Ester Pollack, professor vid Institutionen för mediestudier.
Forskar bland annat om propaganda, desinformation och källkritik.
Kontakt: ester.pollack@ims.su.se, 070-185 02 59
Läs mer om Ester Pollacks forskning

Lisa Kaati, lektor vid Institutionen för data- och systemvetenskap.
Forskningsfokus: hatbudskap och våldsbejakande extremism på nätet
Kontakt: lisa.kaati@dsv.su.se; 08-16 16 04
Läs mer om Lisa Kaatis forskning

Uttryck för dagens kris- och konflikthot i kulturen

Hur tar sig idén om en förestående kollaps uttryck i kulturen?

Christophe Premat, docent i franska med kulturvetenskaplig inriktning vid Romanska och klassiska institutionen.
Forskningsfokus: fransk kulturvetenskap, Kanadastudier. Har under några år intresserat sig för den så kallade kollapsologi-diskursen i den fransktalande världen. Olika uttryck för idén att samhället står inför en kollaps genom bland annat artutrotning, mänsklig överbefolkning, klimatförändringar. Diskurser om kollaps cirkulerar inom olika sfärer av samhället: miljömässiga, ekonomiska, religiösa, utbildningsmässiga, kulturella och politiska, och uttrycks av både forskare, ingenjörer, aktivister, författare och konstnärer.
Kontakt: christophe.premat@su.se, 08-16 33 04
Läs mer om Christophe Premats forskning

Hälsa, genus och jämställdhet vid kriser och katastrofer

Signe Svallfors, disputerad i sociologisk demografi vid Institutionen för sociologi
Forskningsfokus: genusbaserat våld under kriser och katastrofer, väpnad konflikt, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, attacker mot hälsovård i krig, fredsprocessen i Colombia från ett jämställdhetsperspektiv.
Kontakt: signe.svallfors@sociology.su.se
Läs mer om Signe Svallfors forskning

Barns rädslor i samband med kris

Helena Hörnfeldt, docent i etnologi vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap
Forskningsfokus: Kulturella och historiska perspektiv på barns känslor och roller i samband med kris och katastrof
Kontakt: helena.hornfeldt@etnologi.su.se
Läs mer om Helena Hörnfeldts forskning

Historiska och förhistoriska perspektiv på kriser

Hur har mänskliga samhällen hanterat katastrofer genom tiderna, och hur vet vi det?

Aikaterini Glykou, arkeolog, docent vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur.
Forskningsfokus: katastrofarkeologi, effekterna av klimat- och miljöförändringar på människor och andra djur under hela holocen, mänskliga reaktioner på förändringar i fauna och miljö i förhistorisk tid.
Kontakt: aikaterini.glykou@arklab.su.se
Läs mer om Aikaterini Glykous forskning

Dag Retsö, docent i ekonomisk historia vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer.
Forskningsfokus: klimathistoria och dess effekter på samhället, översvämningar under 500 år.
Kontakt: dag.retso@ekohist.su.se
Läs mer om Dag Retsös forskning

Sven Isaksson, professor i laborativ arkeologi vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur.
Forskningsfokus: Förändringar i matkultur och näringsfång under långa tidsförlopp. Hur tidiga mänskliga samhällen reagerade på naturkatastrofer genom att förändra sin försörjning och sin kultur för att skapa nya levnadssätt i skadade ekosystem. Långsiktiga kulturella reaktioner på stora naturkatastrofer, överlevnad, anpassning och återhämtning.
Kontakt: sven.isaksson@arklab.su.se
Läs mer om Sven Isakssons forskning

Magnus Petersson, professor i internationella relationer vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer.
Forskningsfokus: Svensk, nordisk och transatlantisk försvars- och säkerhetspolitik
Kontakt: magnus.petersson@ekohist.su.se Tel: 08-163162 (koppling till mobil)
Läs mer om Magnus Peterssons forskning

Johnny Wijk, professor i historia vid Historiska institutionen.
Forskningsfokus: ransonering och illegal handeln i Sverige under andra världskriget, idrottens betydelse under andra världskriget, bland annat hur idrotten under beredskapstiden fick en ny samhällsroll i den allmänna krispolitiken där samhällssolidaritet, konsensus mellan befolkningsgrupperna och civil beredskap var honnörsord.
Kontakt: johnny.wijk@historia.su.se
Läs mer om Johnny Wijks forskning

Fia Cottrell-Sundevall, docent vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer.
Forskningsfokus: historiska perspektiv på svenska försvarets personalförsörjning från slutet av 1800-talet till idag, inklusive värnplikt, frivilliga försvarsorganisationers verksamhet samt arbetsdelning mellan kvinnor och män. Om den så kallade ”fältjulklappen” och mobiliseringen av julen under andra världskrigets svenska beredskap.
Kontakt: fia.sundevall@ekohist.su.se
Läs mer om Fia Cottrell-Sundevalls forskning

Klara Arnberg, docent vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer Stockholms universitet.
Forskningsfokus: leder forskningsprojektet "Till konsumtionens försvar: Reklam, genus och medborgarskap i Sverige under andra världskriget", finansierat av Vetenskapsrådet. Om den så kallade ”fältjulklappen” och mobiliseringen av julen under andra världskrigets svenska beredskap.
Kontakt: klara.arnberg@ekohist.su.se
Läs mer om Klara Arnbergs forskning

Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia, särskilt historisk geografi, vid Historiska institutionen, även knuten till Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet.
Forskningsfokus: klimatförändringar och extremväder under historisk tid, hungersnöd, pandemier
Epost: fredrik.c.l@historia.su.se
Läs om Fredrik Charpentier Ljungqvists forskning

Mats Burström, professor i arkeologi, Institutionen för arkeologi och antikens kultur.
Forskningsfokus: Hur människor på flykt hanterar föremål de inte kan ta med sig och vilken minnesfunktion dessa har i efterhand. Har bland annat forskat om föremål gömda i jorden i Estland under sovjetisk ockupation.
Kontakt: mats.burstrom@ark.su.se, 070-204 09 16
Läs mer om Mats Burströms forskning

Framtida generationer

Hur påverkar dagens kriser yngre generationer?

Anders Parment, lektor i företagsekonomi vid Företagsekonomiska institutionen.
Forskningsfokus: hur olika generationer beter sig och vilka värderingar de har.
Kontakt: anders.parment@sbs.su.se, 070-513 03 63
Läs mer om Anders Parments forskning

Ta del av nyheter från Stockholms universitet

Vill du läsa om aktuell forskning vid Stockholms universitet?

Här hittar du våra forskningsnyheter

Du kan även prenumerera på universitetets nyhetsbrev.

Läs tidigare nummer och prenumerera här

Fler expertlistor

Säkerhet, krig och konflikt

Expertlista från Bolincentret för klimatforskning

Fler meteorologer

Hitta alla våra expertlistor på:

su.se/hittaexperten

Senast uppdaterad: 2026-01-20

Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen