Stockholms universitet

Sportlov - vem kan svara på vad?

Mellan veckorna sju och tio infaller sportlov i Sverige. Men hur uppkom sportlovet? Hur sportar barn i dag? Och hur många har egentligen råd att resa? Här finns en lista på forskare vid Stockholms universitet som kan svara på frågor kopplade till olika aspekter av sportlovet.

Skidskola i Hagaparken 1953. Foto: Jan Ehnemark/Digitala Stadsmuseet
Skidskola i Hagaparken 1953. Foto: Jan Ehnemark/Digitala Stadsmuseet

 

Hur uppkom sportlovet?

Daniel Lövheim, universitetslektor i pedagogik med inriktning mot utbildningshistoria, forskar om historiska och sociologiska perspektiv på vetenskap och utbildning, elevrörelsens historia, naturvetenskapliga och tekniska utbildningar under 1900-talet, och skoltävlingarnas historia.
Telefon: 08-120 763 83, e-post: daniel.lovheim@edu.su.se

Resande

Vad kostar sportlovsresan för miljön?
Paul Glantz, klimatforskare vid Institutionen för miljövetenskap, kan svara på frågor om klimatutsläpp i samband med flyg jämfört med tåg.
Telefon: 08-674 76 47, e-post: paul.glantz@aces.su.se

Garantier vid resor
Johan Schelin, professor i sjö- och transporträtt vid Juridiska institutionen, forskar om sjö- och transporträtt, till exempel frågor om passagerarrättigheter avseende resor med flyg, färjor, kryssningsfartyg, långfärdsbussar och tåg samt frågor om båtjuridik.
Telefon: 070-696 06 23, e-post: johan.schelin@juridicum.su.se

Fattigdom och ojämlikhet – vem har råd med sportlov?

Carina Mood, professor i sociologi, forskar bland annat om fattigdom och sambandet mellan föräldrars socioekonomiska resurser och barnens utbildning, sociala positioner och inkomster. Även om integration av unga och ekonomiska resurser hos unga.
Telefon: 08-16 25 86, e-post: carina.mood@sofi.su.se

Idrott

Hur sportar barn i dag?
Magnus Kilger, universitetslektor i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om barn och ungdomsidrott och hur idrotten påverkar barns identitetsskapande. Samt om unga flickor, kropp och ätande, och hur människor hanterar en normativ och stigmatiserad position som "över"-viktig. Han forskar också om hur barn och ungdomsidrotten har blivit allt mer kommersialiserad genom olika former av företag som utmanar den traditionella idellt drivna idrottsrörelsen. Samt om föräldratränare och de utmaningar som uppstår då barns idrottande främst leds av ideellt arbetande föräldrar, snarare än externa, professionella ledare.
Telefon: 073-366 86 41, e-post: magnus.kilger@buv.su.se

Idrottshistoria
Jens Ljunggren, professor i historia, särskilt idrottshistoria, forskar om den svenska barn- och ungdomsidrottens historia, idrottshistoria generellt, manlighetshistoria och politisk känslohistoria.
E-post: jens.ljunggren@historia.su.se

Johnny Wijk, professor i historia, är kunnig på idrottshistoria, idrottens samhällsroll under beredskapsåren och om nationalidoler i sportens värld.
Telefon: 070-545 21 30, e-post: johnny.wijk@historia.su.se

Vasaloppet och skidsportens historia
Isak Lidström, universitetslektor i idrottshistoria vid Historiska institutionen kan svara på frågor om Vasaloppet och skidsportens pionjärer.
Telefon: 070-083 13 09, e-post: isak.lidstrom@historia.su.se

Naturens betydelse för hälsan

Therese Lindahl, forskare vid Stockholms resilienscentrum, forskar om mänskligt beteende relaterat till miljön, som till exempel nyttan av natur för människor i städer.
Telefon: 08- 673 97 09, e-post: therese.lindahl@beijer.kva.se

Ingrid Stjernquist, universitetslektor i systemanalys, naturresurshantering, miljöstyrning och hållbart skogsbruk, forskar om grön infrastruktur för ekologisk hållbarhet och människors välbefinnande, bioenergi, luftföroreningar, extrema klimat, markanvändning, hantering och konfliktanalys av de nationella miljömålen i fjällmiljön.
Telefon: 08-16 49 56, e-post: ingrid.stjernquist@natgeo.su.se

Sportlov – det nya spellovet?

Mirjam Palosaari Eladhari, docent och spelforskare vid Institutionen för data- och systemvetenskap, forskar om meningsfulla spelupplevelser, hur de kan skapas och hur vi kan förstå dem.
Telefon: 08-16 11 37, e-post: mirjam@dsv.su.se

Stefanie Möllborn, professor vid Sociologiska institutionen, forskar om teknikanvändning bland barn och unga som ett beteende som är kopplat till unga människors hälsa och välmående, samt hur klassbakgrund påverkar amerikanska barns skärmtid.
Telefon: 08-16 31 78, e-post: mollborn@sociology.su.se

Sportlov på museum – vilken roll spelar museer i våra liv?

Jeff Werner, professor i konstvetenskap, forskar om den moderna tidens visuella kultur, dess bildkonst, film, design och arkitektur, har även gett ut flera böcker om vad museer gör och varför.
E-post: jeff.werner@arthistory.su.se

Sabrina Norlander Eliasson, professor i konstvetenskap, forskar på tidigmodern konst, historiska samlingar och socioekonomisk konsthistoria med särskilt fokus på 1700-talets Rom. Ansvarar för och undervisar på masterprogrammet teknisk konstvetenskap och konstmuseet.
Telefon: 08-16 31 00, e-post: sabrina.norlander.eliasson@arthistory.su.se

Sportlov i stallet

Karin Dirke, professor i idéhistoria, forskar om människans relation till djur i historien. Hon kan svara på frågor om hur barns hästkultur har formats i ridskolan, med utgångspunkt i tecknade serier i tidningen Min Häst, hästböcker för barn samt intervjuer med ridskoleelever.
Telefon: 08-16 20 15, e-post: karin.dirke@idehist.su.se

Sportlov på fritids

Eva Kane, lektor i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om föreställningar om lek, lek på fritids, meningsfull fritids, barns behov och intressen som grund för systematiskt kvalitetsarbete på fritidshem.
Telefon: 08-120 765 43, e-post: eva.kane@buv.su.se

Shopping som tidsfördriv

Hanna Hjalmarson, universitetslektor i företagsekonomi, är kunnig på kopplingen mellan konsumtionsmönster och välbefinnande hos unga konsumenter och deras föräldrar.
Telefon: 08-674 79 39, e-post: hanna.hjalmarson@sbs.su.se

Mode – sportig livsstil och idrottsstjärnor som designers

Paula von Wachenfeldt, docent i modevetenskap, forskar bland annat om mediernas roll och påverkan på modets och lyxens spridning i samhället, både då och nu.
Telefon: 08-16 37 23, e-post: paula.von.wachenfeldt@ims.su.se

Semmeltider

Jenny Larsson, professor i baltiska språk, kan svara på varför semlan också kallas för hetvägg.
Telefon: 08-16 43 85, e-post: jenny.larsson@balt.su.se

Richard Tellström, etnolog och docent i måltidskunskap, kan svara på frågor om semlans betydelse och historia, om fastlagsfesterna och när fettisdagsbullen kom att serveras under hela fastan.
Telefon: 070-265 20 89, e-post: richard.tellstrom@etnologi.su.se

Återhämtning och ljusets inverkan

Sömn, dygnsrytmer och ljusets inverkan
John Axelsson, professor i psykologi, forskar bland annat om hur vi sover i dagens moderna 24-timmarssamhälle och varför vi påverkas olika av sömnbrist.
Telefon: 070-213 66 76, e-post: john.axelsson@su.se (helst mejl eller sms)

Ljussättning och mobiltelefonanvändning
Arne Lowden, sömn- och stressforskare, är kunnig på ljusets effekter på sömn och återhämtning genom bland annat ljusrum, ljus i skolan, ljussättning i fönsterlösa rum, kör-beteende nattetid, samt effekter av mobiltelefonanvändning på sömn.
Telefon: 08-553 789 15, e-post: arne.lowden@su.se

Unga vuxnas sömn och humöret
Johanna Schwarz, forskare vid Stressforskningsinstitutet, forskar om åldersskillnader och effekter av sömnbrist på funktionen under dagtid.
Telefon: 08-553 789 32, e-post: johanna.schwarz@su.se

Is, snö och klimat

Hur ser det ut under isen vi skrinnar på?
Lena Kautsky, professor emeritus och senior rådgivare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum. Hon kan svara på frågor om vad som händer med alger, tång och vattenväxter när det blir kallt och mörkt i vattnet.
Telefon: 070-656 40 30, e-poset: lena.kautsky@su.se
Lena Kautsky driver även Tångbloggen

Vinter och klimatförändringar
Michael Tjernström, professor i meteorologi, som forskar om klimat och väder i Arktis, dit han regelbundet åker med isbrytaren Oden. Han kan även svara på frågor om klimat och klimatförändringar, och med ett förflutet som prognosmeteorolog även på frågor om väderprognoser.
Telefon: 070-205 66 31, e-post: michaelt@misu.su.se

Gunhild Ninis Rosqvist, professor i geografi, inriktning naturgeografi. Hon forskar om hur ändrade klimat- och snöförhållanden påverkar fjällmiljön, speciellt glaciärer och ekosystemen som renarna är beroende av. Tillsammans med renskötare studerar hon hur renarna allt mer utmanas av ett varmare klimat och av exploatering av fjäll- och skogsmarkerna.
Telefon: 08-16 49 83, 070-229 34 04, e-post: ninis.rosqvist@natgeo.su.se

Paul Glantz, docent i atmosfärvetenskap, kan svara på frågor om hur isbildning går till på våra sjöar och när isen växer till som snabbast. Han forskar också om klimatförändringarna på jorden.
Telefon: 08-674 76 47, e-post: paul.glantz@aces.su.se

Forskningsprojekt med fokus på is och snö

Ice Cube
Geomorfologi och glaciologi
Tarfala forskningsstation
Hydrologi, permafrost och miljösystem
För mer forskning om vinterväder och klimat se vår lista med klimatexperter


Ta del av nyheter från Stockholms universitet
Vill du läsa om aktuell forskning vid Stockholms universitet hittar du våra forskningsnyheter här. Du kan även prenumerera på universitetets nyhetsbrev. Läs tidigare nummer och prenumerera här.

På denna sida