Bo Eriksson: "Vi har de monster vi förtjänar"

Monster och främmande odjur har både fascinerat och skrämt oss genom historien. Varför lockas vi så av mötet mellan skräck och romantik? Och på vilket sätt speglar dagens monster inom populärkulturen våra rädslor?

Jamie Campbell Bower som Vecna i tv-serien Stranger Things. Vecna kommer ursprungligen från spelet Drakar och demoner och är ett monster som använder förbjuden magi för att bli odödlig. Karaktären återuppstod sedan i Stranger Things. Credit: Steve Dietl/Netflix © 2022

– Min utgångspunkt har alltid varit och är att vi, det vill säga mänskligheten, har de monster vi förtjänar. För det är ju i slutänden vi som har skapat dem, säger Bo Eriksson, docent i historia vid Stockholms universitet.

Topp tre monster, enligt Bo Eriksson

  1. The Mind Flayer (Stranger Things) eller Vecna.
    Motivering: Nostalgiskräck med rötterna i Dungeons & Dragons och bordsrollspel.
  2. Draken – vårt äldsta fabeldjur som fått ny aktualitet genom The House of the Dragon och Games of Thrones.
    Motivering: Stor, läskig och farlig – odödlig reptil med rötterna i evolutionen.
  3. Zombier – dyker upp i alla möjliga sammanhang.
    Motivering: Aktualiserar moralfrågor kring hur vi hanterar våra döda.

Hur ser förhållandet mellan samtiden och monster ut?

– Sambandet mellan skräck och sin samtid är faktiskt en ganska komplex fråga. Det är inte så enkelt som att säga att farlig tid = mycket skräck, eller tvärtom. Däremot, sett i backspegeln, står det klart att hemska tider alltid lämnar spår i skräcken som produceras. Hur nuvarande krig och kriser kommer att manifestera sig i långfilmer, tv-serier och böcker återstår att se.

Blir vi mer eller mindre intresserade av skräck och monster när det är svåra tider?

– Vi dras till skräck oavsett tid. När världen är dyster och mörk reagerar vi olika, beroende på personlighet och intressen. En del tar upp sin gamla frimärkssamling, andra preppar och vissa dras till skräck.

Hur har monster förändrats under historien?

– Monster har funnits i så gott som alla tider. Men ser vi till själva typen av monster så har de mytologiska vidundren minskat – av förståeliga skäl (vi tror ju inte på dem längre) – och så har andra typer av skräckgestalter tagit plats så som zombier, clowner och aliens typ Xenomorph.

Hur har vårt förhållande till monster utvecklats under tidens gång?

– Den viktigaste förändringen ligger i att vi inte längre tror att drakar, vampyrer och varulvar existerar. Underhållningsindustrin och populärkulturen har tagit hand om storproduktionen av monster och det finns väl ingen person som på fullaste allvar i dag tror att människor kan förvandlas till blodsugande vampyrer eller hjärndöda zombier. Men likväl skrämmer de!

Hur tror du att människans uråldriga fascination för monster och odjur uppstod?

– Det har sannolikt med evolutionen att göra. De äldsta monstren är hybrider, det vill säga de består av olika djurdelar som satts ihop. En drake exempelvis består av en del reptil, en del örn och en del lejon/tiger. Det är ingen slump att just dessa tre djur utgör draken: för allt sedan primaternas, följt av människoapornas och homo sapiens tid har just dessa tre rovdjur varit våra främsta fiender. Genom att föreställa oss monster och berätta historier om dem har människan lärt sig att identifiera det farliga och funnit sätt hur man övervinner rädslan.

Hur kommer det sig att du är så fascinerad över monster?

– Det som fascinerar mig mest är att dels de funnits så länge i vår historia dels de än i dag har ett sådant starkt grepp över oss. Hur vi än gör tycks vi aldrig kunna bli av med våra monster, de kommer ständigt tillbaka i en eller annan form – och det bottnar nog i att vi faktiskt behöver dem. De skapar mening i vår tillvaro, som ett slags skuggestalter som alltid följer oss vart vi än går. Monster handlar alltid om oss själva, vilka vi är och vad vi fruktar mest – det är ett slags djup psykohistoria som jag tycker är jättespännande!

Stämmer det att du har planer på att göra monsterkunskap till ett universitetsämne?

– En sak är säker, monster har en tendens att alltid återkomma, hur många gånger vi än sätter pålen i hjärtat på dem eller skjuter av silverkulan som dödar besten. Jag tycker att det är dags för ett nytt universitetsämne, skräck- och monsterstudium, för att förstå monstren och vår koppling till dem.

Bo Eriksson är förutom docent i historia även författare, historisk expert och speaker för serien Världens historia på SVT.

Han har skrivit flera böcker med fokus på fantasy och monster, bland annat

  • ”Monster: en världshistoria om det skrämmande”
  • ”Monstermanifestet”

Läs mer om Bo Erikssons forskning

Senast uppdaterad: 2025-11-27

Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen