Stockholms universitet

Forskarnas bästa semestertips

Titta ut över porten till stormaktstidens Sverige. Vandra på egen hand genom Stadshusets festsalar, eller spana digitalt på sillgrisslorna på Stora Karlsö som medborgarforskare. För att upptäcka nya och intressanta platser och fenomen behöver du inte alltid resa långt. Vi har frågat några forskare vid Stockholms universitet om deras bästa tips.

 
Sundet mellan ön kycklingarna och Dalarö
Sundet mellan ön Kycklingarna och Dalarö skans där alla skepp passerade för att ta sig till och från Stockholm under stormaktstiden. Foto: Niklas Eriksson

Från Amerikaberget på Dalarö i Stockholms södra skärgård har man uppsikt över Dalarö hamnlagun, en plats som under århundraden fungerat som en naturhamn för skepp på väg till och från Stockholm. År 1636 blev Dalarö tullens inloppsstation och kom därefter att fungera som porten till stormaktstidens Stockholm. Hamnen var också utgångspunkten för svenska erövringståg och sjöstrider i Östersjöområdet.

– Den blev den första hamn utländska skepp kom till på resan till Sverige och den sista man lämnade på väg söderut. På 1600-talet låg det ofta hundratals, kanske tusentals skepp i Dalarös hamnbassäng. De var långt fler än husen och bildade en slags flytande förstad till Stockholm, säger marinarkeologen Niklas Eriksson.

Spåren finns under ytan

Som marinarkeolog kartlägger han spår av historisk sjöfart både över och under vatten.

– På Dalarö och öarna däromkring kan man se hur staten under 1600-talet kontrollerat sjöfarten. Tullhuset och kyrkan ligger så att det överblickar hamnen och de röda stugorna på ön Jutholmen har bebotts av statens lotsar som ledsagat skeppen från Dalarö till Stockholm. Till de verkligt manifesta lämningarna hör Dalarö skans, som uppfördes för att skydda uppankrade skepp, men även för att utgöra en imponerande entré för dem som anlände söderifrån.

På botten i hamnlagunen finns förutom gamla vrak, också mängder av lämningar från livet på skeppen.

– Botten är full av flaskor och kritpipor från dem som levde på skeppen. Det är lite som fimpar och burkar på marken, men i 1600-talstappning. Som marinarkeolog letar man spår på andra ställen än man gör som arkeolog på land. Spåren finns under vattenytan.

Vraken vid Dalarö

Vraket av krigsfartyget Bodekull, som sjönk under det skånska kriget (1675-1679)
Vraket av krigsfartyget Bodekull, som sjönk under det skånska kriget (1675-1679), identifierades som just Bodekull av marinarkeologen Niklas Eriksson under ett forskningsprojekt för CEMAS – Centrum för maritima studier. Bodekull är ett av de många skepp som finns under ytan vid Dalarö. Bild: Jim Hansson/Vrak Museum of wrecks

2014 fick vattnen utanför Dalarö namnet Dalarö skeppsvraksområde och blev Sveriges första marina kulturreservat. Här finns till exempel krigsfartygen Riksäpplet och Bodekull, som båda sjönk under skånska kriget, men även handelsfartyg som Anna Maria och Jutholmsvraket som förliste med järn- och trävaror ombord.

– Det finns en liten utställning om dem och andra vrak i Tullhuset och vid stranden nedanför ligger Anders Franzéns sjöbod som också är ett litet museum.

Om Niklas Erikssons forskning

Niklas Eriksson är docent vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur vid Stockholms universitet och specialiserad på marinarkeologi. Han är också knuten till CEMAS – Centrum för maritima studier, som är ett samarbete mellan Statens maritima och transporthistoriska museer och Stockholms universitet. Han är också anställd inom programmet Glömda flottan som finansieras av Riksbankens jubileumsfond. Med utgångspunkt i sin forskning har han skrivit böckerna Stormaktsskärgård och Riksäpplet som båda berör Dalaröområdet.

 
Stockholms stadshus
Byggnader som Stadshuset hjälper oss att förstå andra byggnader längre tillbaka i tiden, till exempel den medeltida arkitekturen, säger konsthistorikern Anna Bortolozzi. Foto: Kennert Kullman/Mostphotos

Stockholms stadshus ritades av arkitekten Ragnar Östberg och byggdes åren 1911–1923. Normalt går det inte att besöka huset annat än under guidade visningar, men under 2023 när huset fyller 100 år är det öppet för att så många som möjligt ska kunna uppleva konsten och arkitekturen. Bland annat kan man titta på utsikten från stadshustornet i skymningen och vandra genom festsalarna på egen hand.

– Platser som Stadshuset hjälper oss konstvetare att närma oss stadens historia. De får oss också att förstå andra byggnader längre tillbaka i tiden, till exempel den medeltida arkitekturen, säger konsthistorikern Anna Bortolozzi.

För henne är Stockholms stadshus en favoritplats som hjälper henne och andra konsthistoriker att förstå både staden och historien. Hennes eget intresse för arkitekturhistoria började med studier i Venedig och Rom. Något som har inspirerat henne till att nu ta sina studenter till Stadshuset på besök.

– Stadshuset är uppenbart influerat av Dogepalatset i Venedig. Det handlar dels om läget, hur byggnaden är belägen vid vattnet. Men också om man ser till arkaden med de tjocka gotiska kolonnerna som öppnar upp huset mot vatten.

Svenska symboler

Formen av en massiv kub i tegelstenar och det stora tornet i hörnet skapar en synlig siluett och en visuell koppling till venetiansk arkitektur.

– Östberg laddade sedan byggnaden med svenska symboler som Tre kronor och Sankt Göran och draken, säger Anna Bortolozzi.

Bysantinsk kyrka

Detalj från guldmosaiken i Stockholms stadshus
Detalj från glasmosaiken på väggen i Gyllene salen. Foto: Per Larsson

Stadshusets mest extravaganta del är Gyllene salen. Glasmosaiken med guldblad är inspirerad av romerska och medeltida mosaiker i Italien, i konstnären Einar Forseths gestaltning blev det Mälardrottningen sittandes på sin tronkudde på Gyllene salens norra kortvägg.

– Dekorationen av Gyllene salen förstärker associationen med den italienska medeltida traditionen, där salen blev klädd som en venetiansk bysantinsk kyrka. Stadshuset var ett enormt projekt med en budget som inte går att jämföra med andra offentliga byggnaden i stan.

Fler byggnader som berättar

Och Stockholm har fler byggnader som enligt Anna Bortolozzi på ett liknande sätt som Stadshuset berättar stadens historia.

– Det handlar om att arkitekterna har tagit hjälp av konst för att gestalta arkitekturen, något som man kan se i flera stora byggprojekt i Stockholm, som Konserthuset av Ivar Tengbom och Stadsbiblioteket av Gunnar Asplund. Det är ett sätt att arbeta utifrån ett koncept som vi inte alls ser på samma sätt idag.

Läs mer om Anna Bortolozzis forskning
Läs mer om Stockholms stadshus och vad som händer där under året

Fakta Stadshuset

  • I juni 2023 är det 100 år sedan Stockholms stadshus invigdes. Arkitekt är Ragnar Östberg.
  • Redan 1927 höll Stockholms högskola sin första promotion i stadshuset – och när Stockholms universitet invigdes 1960 tände kungen den akademiska elden i stadshuset. Läs mer om Stockholms universitets akademiska högtider.
 
Östersjöcentrum är huvudman för Sillgrisslehyllan, Stora Karlsö Auk Lab, på Gotland. Det är en hylla
Sillgrisslehyllan på Stora Karlsö är en hylla av trä, stål och kalksten placerad 40 meter över havet. Hyllan gör att forskarna på ett säkert sätt kan undersöka och observera häckningen utan att störa fåglarna. Foto: Östersjöcentrum

På Stora Karlsö utanför Gotland finns Östersjöns största koloni med sillgrisslor. Nu kan du som medborgarforskare vara med genom att samla observationer digital framför din dator hemma från en direktsänd video från fågelklippan, som sedan används i forskningsprojektet Havsfåglar i Östersjön.

Läs mer om hur du gör för att delta i medborgarforskningsprojektet sillgrisslor

I början av maj lägger sillgrisslorna sina ägg på en smal klipphylla fyrtio meter upp i luften. När ungarna är tre veckor gamla gör de ett avancerat hopp från klippan ner i vattnet. Ungefär en procent av ungarna klarar inte det höga fallet, men de som överlever fiskas upp av sin pappa, som ligger i vattnet och lockar med ett läte som ungen lärt sig redan inne i ägget. Att det finns så många sillgrisslor på Stora Karlsö är goda nyheter för Östersjön och tyder på att vissa saker har förbättrats när det gäller havsmiljön.

– Ökningen är ett resultat av minskade oljeutsläpp, ett förbud mot fiske med drivgarn där fåglar fastnade och att miljögifterna PCB och DDT har minskat, säger fågelforskaren och ekologen Olof Olsson som studerat sillgrisslorna sedan slutet av 1990-talet.

 

Sillgrisslorna på Stora Karlsö har ringmärkts och studerats i mer än 100 år, men från och med 2022 bjuds allmänheten in för att hjälpa till med observationer. Via en kamera kan man i realtid följa sju sillgrisslepar och skicka in observationer till forskarteamet. Forskningsprojektet Havsfåglar i Östersjön startades 1997 och drivs av Stockholms universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet tillsammans med Världsnaturfonden. Bland annat studerar man sillgrisslor, alfågel, tordmular och silltrutar.

 

På sommaren pågår mycket forskning i Östersjöns grunda vikar. Bland annat för att ta reda på ännu mer om hur algbältet fungerar och jämföra hur det ser ut på olika platser i Sverige. I projektet Algforskarsommar finns möjlighet för allmänheten att bidra.

Här hittar du sommarens uppgifter

Till vänster är en bild på höstförökande blåstång som bildar förökningstoppar (1) strax ovanför sina
Till vänster är en bild på höstförökande blåstång som bildar förökningstoppar (1) strax ovanför sina flytblåsor (2) medan den sommarförökande blåstångens förökningstoppar sitter på sidogrenar (3 & 4). Kan du hitta den ovanliga hösttången åt oss?

Läs mer om Algforskarsommar

 
Klara norra kyrkogata under 1960-talet
Klara norra kyrkogata i Stockholm blev under 1960- och 1970-talet förknippad med "den svenska synden" och gick under smeknamnet Klara porra. Foto: Björn Alnebo

Följ med på en stadsvandring genom city bland Stockholms forna sexklubbar, porrbiografer och prostitutionsstråk med ekonomi-historikern Klara Arnberg. Följ barnmorskor på Södermalm i spåren när de hastade fram för att hinna till nästa förlossning, eller upptäck Stockholm genom 150 år av hembiträdets historia, från Vasaparken till Klarakvarteren med historikern Lisa Öberg. Historiker från bland annat Stockholms universitet guidar till ett Stockholm ur kvinnohistoriskt perspektiv. Arrangeras av Stockholms Kvinnohistoriska. OBS endast juni och augusti.

 

Hitta fler sommartips

Sommartips 2022

Sommartips 2021

På denna sida