Stockholms universitet

Hur påverkas ekonomin av kriget?

Hur påverkas Sveriges ekonomiska situation i spåren av Ukrainakriget? Kan det leda till ökad inflation och arbetslöshet? Några av universitetets forskare inom nationalekonomi svarar.

Tågtransport
Foto: Yurii Malaschenko/Mostphotos


Anna Seim är docent vid Nationalekonomiska institutionen och forskar bland annat om ekonomisk utveckling, växelkurser och effekter av ekonomisk politik. 

Kan kriget i Ukraina leda till en depression som den på 1930-talet?

Anna Seim. Foto: Stockholms universitet

– Det finns naturligtvis anledning att vara orolig för det säkerhetspolitiska läget och alla prognoser är just nu förknippade med stor osäkerhet. Den svenska ekonomin är dock motståndskraftig och jag är inte orolig för någon djup konjunktursvacka i närtid om inte konflikten sprids och eskalerar markant, säger hon. 

Enligt Anna Seim är Sveriges offentliga finanser dessutom starka vilket gör att det finns möjligheter att hantera ytterligare störningar. 
– Det råder däremot ingen tvekan om att vi står inför en period med högre inflation.

 

Inflationen kan gå upp

Även Annika Alexius, professor vid Nationalekonomiska institutionen, tror att inflationen kommer att gå upp, kanske ganska mycket:
– Det är en urtypisk ”utbudschock”, vilket innebär att arbetslösheten också går upp, men bara lite, som jag ser det, säger hon.

En utbudschock är en term inom nationalekonomi och är något som sker på grund av en plötslig ändring i utbudet av en vara eller tjänst. Annika Alexius förklarar att de flesta chocker som sker i världen istället är så kallade ”efterfrågechocker”, det vill säga att efterfrågan ökar eller minskar i förhållande till utbudet, det kan vara på grund av förändringar i skattesystemet eller i offentliga utgifter. 
– Efterfrågechocker innebär att inflationen går upp samtidigt som arbetslösheten går ner. Riksbanken kan då motverka effekterna av chocken genom att höja räntan. 

Utbudschocker är däremot svårare att hantera, menar hon. För om Riksbanken höjer räntan för att trycka ner inflationen kommer arbetslösheten att öka ännu mer. 
– Det system som vi har konstruerat för Riksbankens självständighet, till exempel inflationsmålet, är egentligen byggt för att fungera väl vid efterfrågechocker. Men utbudschocker som det vi ser nu är en utmaning, säger hon.

Roine Vestman. Foto: Stockholms universitet

Roine Vestman är docent vid Nationalekonomiska institutionen och forskar om frågor som bland annat rör börsutveckling och hushållens ekonomi. Han säger att hushållsekonomin framförallt påverkas av hur priser på varor som vi importerar utvecklas. Just nu är det varor som Ryssland och Ukraina exporterar som berörs. 
– Ryssland exporterar ju olja och gas och vi ser konsekvensen redan nu av detta. Därutöver är Ukraina och Ryssland stora exportörer av spannmål. Eftersom både diesel och spannmål är dyrt kommer andra länders jordbrukskostnader att öka, vilket i sin tur leder till höga livsmedelspriser. Förutom det kommer flyktingströmmarna att leda till ökade utgifter för staten. Men på kort sikt kan det om något stimulera inhemsk efterfrågan, säger han.

När det gäller den globala börsutvecklingen tror han att det finns en gräns för hur mycket den påverkas av kriget. Anledningen är att Ryssland inte är någon jättestor ekonomi. 
– Landet har samma BNP som Nederländerna, Belgien och Luxemburg.   
Han påpekar att det under lång tid har sagts att de senaste årens börsuppgång har varit driven av den expansiva penningpolitiken som centralbankerna har fört, det vill säga låga räntor och därutöver obligationsköp. 
– Att inflationen har tagit fart under hösten och vintern gör att finansmarknaderna tror att centralbankerna kommer att börja att strama åt penningpolitiken igen. De långa räntorna har gått upp. I förhållande till företagens vinster är börskurserna fortfarande ganska höga. Så om företagens ränteutgifter ökar och slår mot företagens vinster så kommer vi se en fortsatt börsnedgång, säger Roine Vestman.

I Sverige har regeringen beslutat om subventioner för bensin och el för att kompensera för höjda priser.

Vad innebär sådana subventioner för ekonomin, är de hållbara på längre sikt?

– Det finns argument för och emot exempelvis skattesänkningar på bensin. Jag tycker att det är olyckligt om det delas ut stöd mer eller mindre godtyckligt till olika grupper när ekonomin drabbas av negativa störningar, säger Anna Seim.
Hon konstaterar att det under pandemin sjösattes omfattande företagsstöd för att i övrigt solida företag skulle överleva, men att detta var i en situation som på flera sätt saknade motstycke. 
– Det finns en risk för att den acceptans som utvecklades under pandemin för den här typen av stöd lever kvar som en slags norm, så att olika stödåtgärder betraktas som naturliga när ekonomin drabbas av mer eller mindre tillfälliga chocker. Det faktum att det är valår ökar risken för detta, säger Anna Seim.
 

På denna sida