Stockholms universitet

Jurister: Ryssland bryter grovt mot folkrätten

Vad säger folkrätten om möjligheter att ställa Putin inför rätta, om sanktioner och yttrandefrihet i krig? Några av universitetets forskare i juridik ger svaren.

Protester framför ryska ambassaden i Warsawa mot det ryska anfallet på Ukraina.
Protester framför ryska ambassaden i Warsawa mot det ryska anfallet på Ukraina. Foto: Reuerendo

Pål Wrange är professor i folkrätt vid Stockholms universitet och föreståndare för Stockholm Centre for International Law and Justice. Enligt honom är Rysslands agerande i Ukraina ett tydligt exempel på aggression/anfallskrig och ett väpnat angrepp, enligt folkrätten. Detta rättfärdigar självförsvar av Ukraina och eventuella allierade.
Han påpekar att Ryssland redan före det storskaliga angreppet den 24 februari begått flera grova brott mot folkrätten. Det första är ockupationen och den olagliga annekteringen av Krim. Det andra är den politiska och (dolda) militära inblandningen från 2014 i östra Ukraina, vilket enligt folkrätten är angreppskrig eller aggression. Slutligen är det ryska erkännandet av ”folkrepublikerna” i Luhansk och Donetsk en grov kränkning av Ukrainas suveränitet.

 

Ryska ”fredsbevarare” ska ses som ockupationsstyrka

Pål Wrange
Pål Wrange
Foto: Staffan Westerlund

 

Om Ryssland med tvång skulle byta ut regeringen i Ukraina, så bör Sverige fortsätta att behandla Zelenskyjregeringen som den legitima regeringen, inklusive dess diplomater i Sverige, FN och på andra platser. Om Putin planerar att lämna kvar ”fredsbevarare” i Donbas så skulle en sådan styrka inte kunna ses som något annat än en ockupationsstyrka. Därmed tar Ryssland steget till att bli en öppen ockupant, och då kan man inte längre undfly direkt ansvar för befolkningen i dessa områden.
Enligt Pål Wrange finns även en stark grund för att införa hårda fredliga sanktioner (se även nedan) liksom att stötta Ukraina militärt.

 

Putin kan åtalas för krigsförbrytelser

Pål Wrange berättar att Putin kan åtalas inför Internationella brottmålsdomstolen (ICC) om han är ansvarig för krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten. Detsamma gäller de som är medansvariga. Inför ICC gäller ingen immunitet. Domstolen har redan domsrätt enligt ett tidigare beslut, och åklagaren kan när som helst välja att gå vidare.
– Putin kan också, liksom alla medansvariga, åtalas för krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten inför nationella domstolar i vilket land som helst, inklusive Sverige. Putin själv skulle skyddas av immunitet som sittande president, men det gäller inte hans generaler.

Om Putin skulle åtalas så skulle sannolikt varje land som är part till ICC-stadgan (123 stycken) vara skyldiga att överlämna honom till ICC, och detta hot minskar hans möjligheter att verka som president.
– När Putin avgått (om han någonsin gör det) skulle han kunna åtalas var som helst. Putin har redan begått ett aggressionsbrott, vilket också det är ett internationellt brott. För detta brott har dock bara Ukraina och Ryssland jurisdiktion.

 

Både EU och medlemsstater kan införa sanktioner

Marios Iacovides
Marios Iacovides

Marios Iacovides är universitetslektor i europarätt vid Stockholms universitet, bland annat med fokus på EU-sanktioner och internationell handelspolitik. Han berättar att både EU och medlemsstaterna kan införa sanktioner och anta andra handelspolitiska åtgärder. Sanktioner mot Ryssland införs i EU på basis av olika rättsliga grunder i EU-fördragen. För det krävs först ett förslag från EU:s utrikesrepresentant, som sedan fastställs genom rådets beslut inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Om beslutet inkluderar frysning av tillgångar eller andra typer av ekonomiska eller finansiella sanktioner måste en rådsförordning antas inom ramen för EU:s gemensamma handelspolitik. Sanktionerna kan vara antingen riktade generellt mot landet i sin helhet (som handelsförbud) eller mot vissa grupper (till exempel en terroristgrupp) eller företag och individer (”smarta sanktioner”).

Vilka andra handelspolitiska åtgärder mot Ryssland kan bli aktuella?
– Vi har redan sett en rad olika åtgärder, till exempel att medlemsländer har stängt av sina luftrum för ryska flygbolag och att de utestänger vissa ryska banker från det internationella betalsystemet Swift. Det är möjligt att EU koordinerar ett totalt utestängande av ryska flygbolag från hela EU, samt försöker att hitta sätt att göra det svårare för ryska oligarker att kringgå sanktionerna, säger Marios Iacovides.

En åtgärd som även diskuteras är att sätta stopp för medlemsstaternas möjlighet att ge ”golden passports” till ryska medborgare gentemot investering. En annan åtgärd är att utesluta ryska mediabolag från att sända inom EU.
– Jag kan också tänka mig att handelsrelationerna kommer att påverkas inom World Trade Organization (WTO) där både EU och medlemsstaterna samt Ryssland är medlemmar. EU kan till exempel diskriminera mot import från Ryssland och rättfärdiga detta med en undantagsgrund i WTO-fördragen som handlar om säkerhet.

Vilka sanktioner bedömer du kan ha störst effekt?
– De sanktioner som skulle ha störst effekt är mot Rysslands export av gas och olja eftersom det skulle strypa landets största inkomstkälla. Men EU är starkt beroende av import av dessa energikällor från Ryssland. Det är viktigt att förstå att alla sanktioner skadar även ekonomin hos den som inför dem, både för att de gör import dyrare eller sätter hinder för de inhemska företagens leveranskedjor men också för att det land som sanktionerna är riktade mot kan införa motsanktioner, säger Marios Iacovides.

 

Yttrandefrihet inskränks ofta i konflikter

Sally Longworth
Sally Longworth
Foto: Staffan Westerlund

Sally Longworth är doktorand i folkrätt vid Stockholms universitet och forskar bland annat om yttrandefrihet och propaganda i samband med väpnade konflikter. Enligt henne visar forskningen att parter i väpnade konflikter ofta vidtar åtgärder som begränsar yttrandefriheten. Det innefattar ofta restriktioner för att uttrycka åsikter till förmån för motståndaren och till och med förbud mot specifika ord.
– Det finns otaliga exempel på detta genom historien. Ett exempel som sticker ut är erfarenheterna från de som bodde i Tyskland och tyska ockuperade områden under andra världskriget. Individer som försöker utöva sin rätt till yttrandefrihet är sårbara för ytterligare kränkningar av sina rättigheter, säger Sally Longworth.

Hon tillägger att detta var mycket tydligt under konflikten i Irak 2003; en konflikt som även var en vändpunkt för antalet döda journalister i en konflikt.

Ända sedan utbrottet av fientligheter i Ukraina 2014 har det funnits oroande tecken kring yttrandefriheten.
– Den senaste tidens handlingar måste ses mot bakgrund av de kränkningar som skett allt sedan 2014. Detta har bidragit till att skapa en betydande misstro mot informationen om vad som sker samt även spridit rädsla och osäkerhet bland civilbefolkningen, säger Sally Longworth.

 

Cyberoperationer försvårar insyn

De senaste veckorna har det kommit många rapporter om cyberoperationer mot ukrainska myndigheters webbplatser och banker. I kombination med blockering av åtkomst till andra informationskällor och manipulering av tillgänglig information förstärker det problemen.
– Detta är naturligtvis särskilt oroande för de som drabbas inom konfliktområdet. Men det vållar även oro för dem utanför konfliktområdet som försöker kontrollera om parterna i konflikten upprätthåller sina skyldigheter att respektera internationell humanitär rätt, säger Sally Longworth.

 

Information blockeras i ryskkontrollerade områden

På Krimhalvön har den fria tillgången till information begränsats genom en mängd olika åtgärder, inklusive krav på media och journalister att registrera sig hos de ryska myndigheterna, blockering av tillgång till alternativa informationskällor och lagföring av individer som framför kritik mot ockupationen. Liknande åtgärder har införts av väpnade grupper som kontrollerar territoriet i Donetsk och Luhansk. Där finns även våldsamt förtryck av individer som försöker utöva sin rätt till yttrandefrihet, såsom journalister och bloggare. Förutom restriktioner för lokala journalister har utländska journalister svårt att komma åt och rapportera om händelser i dessa områden.
– Civilbefolkningen lämnas därför i en mycket utsatt position. På samma sätt finns det andra kränkningar och oro som rör befolkningen i Ryssland”, säger Sally Longworth.
 

Håll dig uppdaterad om folkrätten och kriget i Ukraina
Följ folkrättsprofessorerna Pål Wrange och Mark Klamberg på Twitter, @pal_wrange och @klamberg. Inlägg från dem hittar du även på https://www.scilj.se/Ukraina.

På denna sida