Stockholms universitet

Konspirationsteorier + religion = konspiritualitet

”Konspiritualitet”, conspirituality, är beteckningen på ett nytt område inom forskningen kring konspirationsteorier. Det står för kopplingen mellan konspirationstänkande och nyandlighet, en sammanblandning som blivit allt synligare den senaste tiden.

– Gemensamt för religion och konspirationsteorier är att båda försöker skapa mening och ordning i tillvaron och förklara hur saker hänger ihop, något det finns ett ökat sug efter i tider av kris. För att bringa ordning letar vi spår, tolkar och försöker hitta dold mening som kan hjälpa oss att förstå hur välden fungerar, säger Egil Asprem, professor i religionshistoria vid Stockholms universitet.

Tre perspektiv på konspirationsteorier inom religionsvetenskaplig forskning:

 

Konspirationsteorier i religionen

Hur uppstår och sprids konspirationsteorier inom olika religiösa samfund, och vilka funktioner har de där?
– Konspirationsteorier kan konkretisera föreställningar om ondska eller förklara varför profetior slår fel. Några exempel är idén om att Satan verkar på jorden genom mänskliga agenter, eller protestantiska föreställningar under reformationen om att påven är Antikrist och att den katolska kyrkan styrs av demoner, säger Egil Asprem.

 

Konspirationsteorier om religionen

– Religioner har ofta varit föremål för konspirationsteorier, från romartidens teorier om att de kristna offrade och åt barn i sina ritualer, till antisemitiska teorier om ”världsjudendomen" och antimuslimska teorier om ”Eurabia”. Teorier om andra religioner är dessutom ofta förekommande inom religioner, till exempel när buddhistiska munkar i Myanmar sprider teorier om muslimer som undergräver nationen, säger Egil Asprem.

 

Konspirationsteorier som religion

– Konspirationstänkandet har vissa paralleller med religion, till exempel genom att förklara händelser med hänvisning till högre makters intentioner eller utveckla svar på ondskans problem (teodicé), vilket kan göra det befogat att studera dem som religion. Perspektivet är särskilt relevant när konspirationsteorier tar form av alltomfattande världsbilden, där avslöjandet av konspirationerna ses som ett frälsningsprojekt, säger Egil Asprem.  

Koppling till religiöst tänkande

Forskningen om konspirationsteorier har olika utgångspunkt beroende på vilken akademisk inriktning det handlar om. De flesta är dock överens om att konspirationsteorier är ett allmänmänskligt fenomen, som ingår i den mänskliga kulturen. Hur benägen en människa är att tro på en teori, så kallad konspirationsmentalitet, beror dock på många olika faktorer. Både personlighetsdrag och var du befinner dig socialt och politiskt spelar in. Inom religionsforskning ser man en koppling mellan konspirationsmentalitet och religiöst tänkande.
– Psykologiska studier har visat att några av de personlighetsdrag som gör människor mer benägna än andra att bli religiösa också gör människor mer benägna att tro på konspirationsteorier. Det handlar till exempel om benägenheten att se mönster där de inte finns, att tillskriva agentskap lite för ofta och en holistisk till skillnad från en analytisk kognitiv stil, säger Egil Asprem.

Mainstreamsamfund mindre benägna

Men ”religion” är ett brett begrepp och hur olika religioner fungerar socialt och vilken position de har i samhället de befinner sig i, har stor påverkan på sannolikheten att konspirationsteorier tar form eller sprids.
– Mainstreamsamfunden, till exempel majoritetsreligioner med goda relationer till myndigheter och ett gott renommé där de befinner sig, är mindre benägna att sprida de riktigt stora konspirationsteorierna. Den ”pro-sociala” aspekten kommer in här. Man bygger gärna en kultur av tillit och betonar inte konflikter med samhället i stort, säger Egil Asprem.

Men det finns undantag

Särskilt när mainstreamreligioner blir viktiga för nationell eller etnisk identitet, och konspirationsnarrativ om olika hot mot nationen är vanliga och även sanktionerade av myndigheter. Burmesiska buddhistmunkars konspirationsteorier om muslimer är ett exempel. Den Rysk-ortodoxa kyrkans roll i spridningen av anti-väst-konspirationsteorier om att feminism och HBTQ-frågor är en västerländsk konspiration mot ryska värderingar, är ett annat.

Apokalyptiska religioner överrepresenterade

– Religioner som betonar det profetiska och apokalyptiska är annars den typ av religion vi kanske mest förknippar med konspirationsteorier. Detta finns ju inom den amerikanska kristna högern och är en delförklaring till varför QAnon-teorierna och Trumpismen överlag har fått så stort stöd från vissa evangelikala kristna rörelser i USA. Och även tycks ha lyckats med att kidnappa det republikanska partiet, säger Egil Asprem.

Liksom grupper som upplever sig marginaliserade

Utstötta eller upplevt marginaliserade grupper, som har lågt förtroende för myndigheter och etablissemanget är generellt sätt mer sårbara för konspirationsteorier.
– Detta anses vara en viktig anledning till varför vi ser ett intresse för konspirationsteorier inom delar av den alternativa andligheten. Där finns redan negativa attityder till läkemedelsindustrin, etablerad medicin och etablerade religioner, som man anser vara dogmatiska. Här finns även vetenskapsskeptiker, eftersom man anser att vetenskapen upprätthåller en ”materialistisk världsbild”. Andligheten är dessutom individualistisk och betonar självet, vilket kan ge kraft åt tanken att ”etablissemanget” försöker kväsa oss, säger Egil Asprem.
– Under pandemin har dessa attityder gjort att man lättare sprider konspirationsteorier om att till exempels covid är en bluff, vaccinet är ett vapen eller att ”lock downs” är början på införandet av diktatur. Sådana teorier finns även på yttre-högerkanten, samt i en del av de amerikanska kristenhögerkretsarna, fortsätter han.

Nya och oväntade möten

– I Österrike har man börjat använda uttrycket ”Nippies” för konstellationen av vaccin-skeptiska antroposofer och nyandliga (”hippies”) och ”nazister”, som möttes på samma anti-lock-down-demonstrationer under våren 2022. Liknande tendenser har vi sett i Sverige där den så kallade Frihetsrörelsen marscherat sida om sida med nazistiska Nordiska motståndsrörelsen, dock under separata paroller, säger Egil Asprem.

Det finns i forskningen däremot inget stöd för tanken att konspirationstänkandet i världen generellt sätt ökat. Antalet människor som ansluter sig till en eller flera teorier verkar vara konstant.  

Men varför känns det då som om konspirationsteorierna blivit fler?

– De har blivit mycket mer synliga på senare år genom sin koppling till politiken vilket har fått media att skriva om fenomenet i större utsträckning. Genom sociala medier som givit tekniska möjligheter till spridning har de också kunnat utvecklas och anpassas på ett snabbare sätt än förr, säger Egil Asprem.
Kopplingen till politiken leder i sin tur till politisk aktivitet i praktiken, som vid stormningen av den amerikanska kongressen 2021.
– Om vi inte ser en kvantitativ ökning i konspirationstron kan vi däremot prata om en kvalitativ ändring i innehållet som gör teorierna som sprids farligare. Konspirationsteorier om att månlandningen 1969 var inspelad av Stanley Kubrick i en studio får ingen att gå till fysisk attack mot politiska mål. Det får däremot idéerna om att satansdyrkande pedofiler har stulit valet i USA, säger Egil Asprem.
Frågan om människor som uttrycker stöd till teorierna verkligen tror på dem blir också mindre viktig. Att uttrycka dem är ett sätt att bilda gruppidentitet och mobilisera mot en fiende som anses hota den egna gruppen.

Men hur ska vi se på konspirationsteorier? Är de en del av den mänskliga kulturen eller medvetna skapelser med ont uppsåt?

– Både och skulle jag säga. Vi har en grundläggande fallenhet för att psykologiskt vilja förklara saker som händer med att det finns en intention bakom, att inte vilja tro på slumpen. Det kan självklart utnyttjas för politiska syften även om det ligger ett allmänmänskligt beteende i botten.

Och slutligen: Vad vill ”konspiritualiteten” egentligen?

– Det är här nyandligheten kommer in med budskapet om självets helighet och att “sanningen skall göra er fria”. Idén är att konspirationerna försöker dölja att vi alla har en gudomlig gnista inom oss, och kontrollera oss genom fruktan och materialistiska värden. Om du lär dig se det dolda spelet och hitta din inre kraft kan du bli fri och leva ett sannfärdigt liv.

 

Vad är en konspirationsteori?

 

Läs mer om Egil Asprems forskning

Egil Asprems forskningssida vid Stockholms universitet

Läs mer om Egil Asprems forskning om konspiritualitet:

  • Egil Asprem & Asbjørn Dyrendal (2015) Conspirituality Reconsidered: How Surprising and How New is the Confluence of Spirituality and Conspiracy Theory?, Journal of Contemporary Religion, 30:3, 367-382, DOI: 10.1080/13537903.2015.1081339
  • Dyrendal, A., G. Robertson, D., & Asprem, E. (Eds.). (2018). Handbook of Conspiracy Theory and Contemporary Religion. Leiden: Brill. doi: https://doi.org/10.1163/9789004382022
På denna sida