Stockholms universitet

Ortodox påsk under pågående krig

I både Ukraina och Ryssland, där flertalet i befolkningen utgörs av ortodoxt kristna, är påsken årets största religiösa högtid. Men årets fasta och påsk, som firas under pågående rysk invasion av Ukraina blir inte den familjefest den brukar vara.

Patriarken i Moskva, Kirill
Patriarken i Moskva, Kirill, stöder helhjärtat Putins krig Foto: Mostphotos

Splittrad kyrka

– I Ukraina finns tre olika ortodoxa kyrkoorganisationer och alla har fördömt den ryska invasionen. En av kyrkoledarna i Kiev har beskrivit invasionen som ett brodermord. Patriarken i Moskva, Kirill, stöder däremot helhjärtat Putins krig, säger Per-Arne Bodin, professor emeritus i slaviska språk med litterär inriktning.

Påskens glädje långt borta

Under den ortodoxa fastan, alltså veckorna innan påsken, följer Per-Arne Bodin ortodoxa gudstjänster på nätet, från både Moskva och Kiev.
– Påskens glädje som normalt förknippas med högtiden känns långt borta. De söndagar som sammanföll med den ryska invasionen av Ukraina 2022 har traditionella allvarstyngda namn som ”Yttersta domens söndag” och ”Förlåtelsens söndag”, vilket passade med händelseutvecklingen, säger Per-Arne Bodin.

Viktig under sovjettiden

Oväntat nog blev påskfirandet extra viktigt under sovjettiden, då det gällde att få det kristna arvet att överleva i en ateistisk tid. Kanske som en följd av det lever traditionen starkt.
– Den ortodoxa påsken är mer traditionell än den svenska. Ortodoxt påskfirandet innehåller normalt allt vad vårt svenska julfirande har av mattraditioner och kyrkobesök.

Uppståndelse och död centrala

Och påskens tema med motsatsparet död och uppståndelsen ses som en central tankefigur i Ryssland.
– De ryska semiotikerna menade att detta motsatspar kan appliceras för att förstå hur den ryska litteraturen och kulturen skiljer sig från den västeuropeiska kulturen, säger Per-Arne Bodin.
– De talar om ett särskilt dualt tänkande i den ryska idétraditionen där begrepp bara har kunnat inlemmas som absolut positiva eller absolut negativa, i den ryska idévärlden. Det gamla har bara kunnat ses som något helt negativt eller helt positivt, väst antingen som det mest avundsvärda eller mest avskydda.

 

Boken ”Rysk kultur i tusen år”

Per-Arne Bodin
Per-Arne Bodin Foto: Eva Dalin

Per-Arne Bodin gav 2022 ut boken ”Rysk kultur i tusen år”, som grundar sig på flera decennier av föreläsningar om rysk kultur vid Stockholms universitet.

Hur känns det att komma ut med en bok om rysk kultur just nu?

– Det känns tungt, men vad jag fått möjlighet att skriva utförligt om är både den ryska kulturens imperiekaraktär genom tiderna och det oändliga förtryck de ryska konstnärerna och tänkarna utsatts för under tiderna. Och den fantastiska kultur som kunnat skapas.

Krig återkommande tema

”Rysk kultur i tusen år” Omslag: Norma

Ett avsnitt i boken ”Rysk kultur i tusen år” handlar om två svenska krigsfångar i Ryssland, som 1808 deltog i firandet av den ortodoxa påsken.
– Svenskar som under olika tider berättar om sina upplevelser av vistelser i Ryssland berättar nästan alltid om påskgudstjänster med processioner runt kyrkan, med påskhälsningarna ”Kristus är uppstånden” med svaret ”Sannerligen uppstånden” och möjligheten att kyssa vem man vill tre gånger om man uttalar hälsningen.

Rysk ockupation av Gottland

Under den ryska ockupationen av Gotland våren 1808 berättas det även om hur ockupanterna firade rysk påskgudstjänst i Visby domkyrka, parallellt med den vanliga gudstjänsten.
– Visbyborna och de ryska ockupanterna samsades om användningen av domkyrkan. Gudstjänsterna hölls helt enkelt vid olika tidpunkter, säger Per-Arne Bodin.

Läs mer om Per-Arne Bodins forskning

Läs mer om boken ”Rysk kultur i tusen år” på förlaget Normas hemsida

 

Ortodox påsk i litteraturen

Om man vill läsa mer om den ortodoxa påsken finns det gott om exempel i den klassiska ryska litteraturen.
– Stora ryska författare som Tolstoj, Tjechov, Achmatova, Pasternak, Solzjenitsyn har alla mättade påskskildringar i sina litterära verk, säger Per-Arne Bodin.

Per-Arne Bodins boktips:

  • Lev Tolstoj, Uppståndelse
  • Anton Tjechov, I den heliga påsknatten
  • Boris Pasternak, Doktor Zjivago
 

Ortodox påsk i Stockholm

– Den ortodoxa påsken infaller i år 24 april, alltså en vecka senare än den svenska påsken. Alla fasta helgdagar firas annars i Ryssland och Ukraina tretton dagar efter våra. Man använder till skillnad från i Sverige den gamla julianska kalendern och inte den gregorianska. Datum för påskfirandet räknas ju ut inte bara efter kalendrarna utan också efter fullmånen och vårdagjämningen. I Stockholm finns många ortodoxa församlingar. Här firas påsk, de ryska församlingarna firar gudstjänster, på kyrkoslaviska, det traditionella gudstjänstspråket i den slaviskt ortodoxa världen. Många ukrainare använder numera istället ukrainska, säger Per-Arne Bodin.

 

Forskning i fokus

Läs fler artiklar med forskning som kopplar till påsken och andra aktuella ämnen, på forskning I fokus:

https://www.su.se/forskning/i-fokus

På denna sida