Ramadanlåtar en del av det svenska musikundret
Den muslimska fastemånaden ramadan omsätter varje år cirka en miljard kronor i Sverige och är en av landets största högtider. På Spotify slår svensk så kallad ramadanmusik stort internationellt. Men hur ser egentligen kännedomen om ramadan ut bland dem som inte firar? Vi har pratat med religionsdidaktikern Jenny Berglund.
– Intresset för det svenska muslimska musikundret Maher Zain på Spotify är enormt internationellt. Där finns till exempel en ”ramadan playlist” där han står för över hälften av alla låtar. Ändå är han ganska anonym i Sverige, inte bland svenska muslimer så klart, men många i Sverige vet inte ens vem han är, säger Jenny Berglund, professor i religionsdidaktik vid Stockholms universitet.
Hur ser kunskapsläget ut när det gäller ramadan ut i Sverige?
– Det beror lite på var man är i Sverige, men generellt tycker jag att kunskapen har ökat under de senaste 10–15 åren. Dock är det fortfarande en hel del muslimer som bemöts med skepsis när de fastar. Detta trots att periodisk fasta har blivit mycket populärt i hälsokretsar.
På vilket sätt märks den ökade kunskapsnivån?
– Det märks bland annat i handeln, till exempel genom mer synliga reklamerbjudanden för mat kopplad till fastemånaden och för specifika saker som ramadankalendrar riktade till barn. På skolor finns det också en ökad medvetenhet om att elever kan fasta på lite olika sätt.
Hur märks det?
– Genom att fler lärare pratar om ramadan och kan diskutera med elever om vilka utmaningar det kan innebära för studier.
Vad handlar ramadan om?
– Ramadan handlar mycket om gemenskap och tillhörighet. Människor avstår från att äta, dricka och sexuellt umgänge för att visa solidaritet med fattiga och utsatta och visa tacksamhet till Gud. Varje ramadan är en ”kurs i välgörenhet och goda gärningar”, som en kvinna som jag intervjuade en gång sade.
Hur firar svenska muslimer ramadan?
– Det finns en stor variation i hur muslimer fastar, både i Sverige och internationellt. Vissa sekulära muslimer kanske främst avstår från skräpmat och alkohol under ramadan, barn avstår från att spela dataspel eller något liknande. Fokus för många ligger då istället på att göra gott på olika sätt.
Vilken betydelse har högtiden?
För dem som firar…
– För många muslimer har ramadan stor betydelse. Även de som inte fastar träffar nära och kära och firar högtiden Eid al-fitr när ramadan är slut. När solen går ner på kvällen samlas många för att bryta fastan tillsammans.
För samhället…
– Kommersiellt är det många affärer som ökar sin omsättning rejält under ramadan, på samma sätt som under jul. Många köper presenter till sina barn till eid al-fitr och eftersom många bryter fastan tillsammans på kvällarna blir det mycket matlagning. Välgörenhetsorganisationer samlar också in mycket pengar under ramadan då en del av den solidaritet som uttrycks med fattiga och behövande innebär att man delar med sig till exempel genom att skänka pengar. Det finns också ett ökat intresse bland muslimer på en hälsosam och hållbar ramadan.
För andra religioner…
– Idag kan vi också se att fastan inom olika kristna traditioner uppmärksammas allt mer. Huruvida det har att göra med ökad muslimsk närvaro i Sverige eller att det finns fler katoliker och ortodox kristna i Sverige är svårt att svara på, men helt klar uppmärksammar även protestanter fastan idag på ett annat sätt än för 25 år sedan.
Hitta spellistan ”Ramadan playlist” på Spotify
Lyssna på Maher Zains sommarprat i P1
Jenny Berglunds forskning - elitidrott och ramadan
Jenny Berglund forskar om olika former av religionsundervisning och var 2009 medredaktör till boken ”Ramadan en svensk tradition” 2009. I sin forskning har hon bland annat intresserat sig för hur muslimska elitidrottare hanterar ramadan.
– Som elitidrottare behöver man ju äta för att kunna prestera och då blir fasta under ramadan ett intressant ”case”, säger Jenny Berglund.
Hur kom det sig att du började forska om just elitidrottare och ramadan?
– Det kom in som ett sidospår när jag jobbade med boken om ramadan i Sverige. Då kom jag bland annat i kontakt med en fastande världsmästare i jiujitsu. Det gjorde att jag ville följa upp med fler elitidrottare för att höra hur de löste fastan.
Vilka forskningsfrågor ställde du dig?
– Hur gör elitidrottarna under ramadan? Vad baserar de sina väldigt olika val på? För mig som religionsdidaktiker är det intressant att få in olika perspektiv på religiösa frågor för att sedan kunna förmedla variationen till dem som undervisar om religioner. Det är viktigt att blivande lärare inte bara pratar om muslimer eller kristna på ett sätt utan får en variation i det man förmedlar i klassrummet.
Vad fick du fram?
– Det intressant att se hur man som idrottare vrider på dygnet för att få situationen att fungera. Som elitidrottare måste man ju äta. Många idrottare styr om dygnet så att de både tränar och äter på nätterna när solen är nere. Många fastar inte heller dagen före en viktig match. Vilka val man gör beror på vilken idrott det är och hur fysiskt krävande den är. Och självklart hur viktig idrotten är för den enskilda individens försörjning och karriär. Idrottare slutar inte idrotta bara för att det är ramadan, men anpassar livet till solens uppgång och nedgång. Så ser det ut i hela världen.
Senast uppdaterad: 23 mars 2023
Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen