Vattenforskning i fokus

Stora brister i det nätverk av stationer som mäter nederbörd på jorden gör det svårare att bedöma klimatförändringarnas effekter på sötvattenresurser och förutspå framtida påfrestningar som torka och översvämningar, visar en ny studie i Nature.

Vi behöver snarast utöka övervakningen för tjugofem procent av världens landyta.

Östersjösillen är uppdelad i fler distinkta delbestånd än man tidigare känt till. Dagens förvaltning behandlar sillen som bara två stora bestånd, vilket inte speglar den genetiska verkligheten och riskerar att utplåna värdefull genetisk mångfald.

Vi skulle vilja se ett betydligt mer restriktivt industrifiske för produktion av fiskmjöl.

Ett orört skeppsvrak från 1600-talet är en tidskapsel som gör det möjligt att möta dåtidens människor. För marinarkeologen Niklas Eriksson är undervattensmiljön en arkeologisk skattkammare fylld av berättelser om historiskt vardagsliv.

Det är inte varje dag man få möjlighet att kliva in i ett kök från 1600-talet.

Ny forskning visar att det sker en förändring i hur vattenmolekylerna rör sig när vatten kyls ner till -40 °C, något som kan ge bättre förståelse för vattens dynamiska egenskaper.

För att förstå vattens roll behöver vi förstå hur vatten skiljer sig från andra vätskor.

För första gången har forskare dokumenterat stora mängder färskvatten under havsbottnen. Upptäckten har gjorts vid de första analyserna av sedimentkärnor från en internationell borrningsexpedition.

Kan bli en viktig källa till sötvatten för kustområden som står inför vattenbrist.

En ny studie visar att fiskbestånden i Stockholms skärgård har minskat kraftigt det senaste halvseklet. Minskningen kan inte förklaras av naturlig variation eller av sälar, skarvar och spigg, utan kopplas i stället till bristande reglering av fisket.

Fångsterna av fisk var höga under hela 1800-talet, trots att det fanns fler sälar än idag.

Vad är det som styr i valet av en kärlekspartner? Det är en fråga som zoologen John Fitzpatrick vid Stockholms universitet forskar om, genom att studera fiskar.

Fisk är en utmärkt modell för alla ryggradsdjur.

I sommar deltar forskare vid Stockholms universitet i projektet Polar Connect och bidrar till kartläggningen av Arktis havsbotten från isbrytaren Oden, i syfte att förbättra kommunikationen mellan Europa och Asien med fiberkabel.

Stockholms universitet har byggt upp expertis inom havsbottenkartering.

I december 2025 startade den internationella forskningsexpeditionen iQ2300 till Antarktis. Målet är att ta reda på hur klimatförändringar har påverkat Antarktis enorma ismassor för att kunna förutspå framtidens havsnivåer.

Vi vet inte så mycket om hur det ser ut med avsmältningen ännu, men det ska vi ändra på.