Digitaliserat stöd för viktiga beslut?

De svenska socialförsäkringarna är i hög grad universella, det vill säga, de sköts av statliga aktörer och blir därigenom desamma oavsett var i Sverige de berörda människorna bor. Däremot hanteras ekonomiskt bistånd av kommunerna, vilket innebär att stödet som ges kan variera mellan olika delar av landet. De som traditionellt administrerar ekonomiskt bistånd är professionella socionomer, vilket innebär att den lokala organisatoriska kontexten påverkar bedömningen av i vilken mån klienterna har rätt till stöd. 

Automatiserade beslutsstöd har kommit att ses som ett redskap som kan öka administrationens effektivitet och transparens. Stödet tänks inte bara leda till ökad likhet i bedömningarna, utan också kunna hantera det förutspådda problemet med en socialtjänst som annars inte har kapacitet att hinna med alla sina uppgifter. Dock, även om automatiserade beslutsstöd inte används i någon större utsträckning i Sverige, har det lett till en skarp offentlig debatt. 

Nora Germundsson har i en ny studie sett på hur centrala offentliga aktörer på området betraktar automatiserade beslutsstöd, och hur dessa tänker kring vilka problem det skulle kunna lösa. Studien visar hur flera potentiella problem förbises. Ekonomiskt bistånd betraktas som möjligt att hantera helt automatiserat, och det kopplas bort från övriga professionella sätt att möta klienter med behov av stöd. Ett annat problem som inte diskuteras är de problem som kan följa ur att man binder sig vid en specifik teknisk lösning för beslutsstöd. Därtill betraktas det automatiserade stödet som politiskt neutralt, trots att dess upplägg främjar ett nyliberalt gynnande av privata entreprenörer på området. 

Läs mer

Germundsson, N. (2022). Promoting the digital future : the construction of digital automation in Swedish policy discourse on social assistance. Critical Policy Studies. Epub ahead of print. https://doi.org/10.1080/19460171.2021.2022507