Stockholms universitet

Ensambarn fick sämre hälsa som vuxna

I en ny studie har forskare undersökt sambandet mellan familjestorlek och syskonskaror och barnens hälsa senare i livet. Resultaten visar att de som växt upp som ensambarn generellt sett har sämre hälsa, även efter att man tagit hänsyn till andra faktorer. Studien bygger på svensk befolkningsstatistik.

Skugga av ett barn med föräldrar
Foto: Mostphotos

Studien ”Health outcomes of only children across the life course: an investigation using Swedish register data”, som gjordes av forskare från Stockholms universitet, Saint Andrews-universitetet och University College London med flera, publicerades nyligen i tidskriften Population Studies – A Journal of Demography.

Forskarna har undersökt längd, fysisk kondition, och övervikt eller fetma bland män i sena tonåren - tidig vuxen ålder, samt dödlighet för kvinnor och män från 50 års ålder. Studien bygger bland annat på svensk befolkningsstatistik för personer födda 1940-1975.

-Vårt viktigaste och kanske mest intressanta resultat är att de som växt upp som ensambarn generellt verkar ha sämre hälsa senare i livet än de som växt upp i syskonskaror med totalt två eller tre barn. Ensambarn tenderar att vara kortare, ha sämre kondition, mer benägna att vara överviktiga eller lida av fetma samt har högre dödlighet, säger Kieron Barclay, en av författarna till studien och forskare i demografi vid Stockholms universitet, sociologiska institutionen och Swedish Collegium for Advanced Study (SCAS).

Kieron Barclay
Kieron Barclay. Foto: Elin Sahlin/Stockholms universitet

Tidigare forskning har mest fokuserat på huruvida barns utveckling påverkas av att växa upp som ensambarn, men väldigt få studier har undersökt de potentiella hälsokonsekvenserna för de som växer upp som ensambarn jämfört med de som har syskon eller halvsyskon.

- Med tanke på att ensambarn inte behöver konkurrera med syskon om föräldrarnas uppmärksamhet och investering i form av tid eller pengar, borde resultaten ha sett bättre ut för dem än för barn som växt upp med syskon, säger Kieron Barclay. 

Forskarna tror att dessa resultat inte har så mycket att göra med att växa upp som ensambarn i sig, utan främst beror på urval, det vill säga de olika faktorer som förklarar varför en del familjer bara har ett barn och varför andra har fler barn. Föräldrarna kanske har gått igenom en skilsmässa eller separation och därför inte får fler gemensamma barn. Andra anledningar kan vara ekonomiska eller relaterade till barnets eller föräldrarnas hälsa.

 

Urvalet spelar roll

-I Sverige är det vanligast att föräldrar har två barn, att ha bara ett barn är relativt sett mer ovanligt. En del föräldrar kanske separerar innan de får ett andra barn, och detta verkar vara en del av anledningen till att ensambarn mår lite sämre.

Naturligtvis är det många som väljer att bara ha ett barn av andra skäl, men även detta kan leda till en situation där ensambarn generellt sett mår lite sämre än barn från syskonskaror på totalt två till tre barn. Forskarna fann ganska stora skillnader mellan de som växt upp som ensambarn jämfört med de som växt upp med syskon när det kommer till de hälsofaktorer som undersökts i studien. Skillnaderna blev dock mindre när forskarna justerade för olika faktorer så som skilsmässa, ekonomiska resurser, föräldrars hälsostatus eller död samt jämförde med kusiner som växt upp i syskonskaror med fler barn. Anledningen till jämförelsen med kusiner var för att forskarna ville justera för tillstånd som delas av fler familjemedlemmar i släkten, till exempel resurser eller sjukdomar som kan bero på genetik. 

-Men även efter att vi gjort dessa justeringar visar resultaten lite sämre konsekvenser för ensambarns hälsa, något som tyder på att urvalet spelar en viktig roll, även om det kanske inte är hela förklaringen.

Föräldrars separation, ekonomiska resurser och hälsa samt eventuella andra faktorer kan alltså påverka ensambarns hälsa senare i livet.

-Att växa upp som ensambarn är förmodligen inte dåligt i sig – om ensambarn mår lite sämre beror det förmodligen på faktorer som har att göra med hur dessa familjer ser ut i genomsnitt, varför de inte skaffar fler barn. Det är också möjligt att skillnaderna i hälsa mellan ensambarn och barn med syskon beror på begränsningar i vår studie. Detta är något som framtida forskning får utforska vidare, säger Kieron Barclay. 

 

Så gjordes studien

Studien bygger på data från svensk befolkningsstatistik för personer födda 1940-75 och undersöker hälsokonsekvenser i olika stadier av livet från sent tonår/unga vuxna (17-20) samt dödlighet från 50 års ålder, för ensambarn respektive barn från andra typer av syskonskaror. 

Forskarna jämförde ensambarn med barn som växt upp med syskon, och har tagit hänsyn till barnets ordning i syskonskaran, familjestorlek, närvaron av halvsyskon och andra familjekonstellationer. Forskarna undersökte en rad olika hälsofaktorer för unga vuxna, inklusive längd, fysisk kondition, övervikt/fetma hos män, samt dödlighet för kvinnor och män. Anledningen till att längd, fysisk kondition och övervikt bara undersökts bland män beror på att dessa uppgifter funnits tillgängliga från Mönstringsregistret.

 

Mer om studien

Health outcomes of only children across the life course: an investigation using Swedish register data, av Katherine Keenan, Kieron Barclay and Alice Goisis

 

Kontakt

Kieron Barclay: kieron.barclay@sociology.su.se

Artikeln publicerades 2022-03-28