Stockholms universitet

Fotografihistorier – ett standardverk över nära två århundraden

Nu finns svensk fotoforskning samlad i en nyutkommen bok. Antologin Fotografihistorier. Fotografi och bildbruk i Sverige från 1839 till idag handlar om fotografer och deras bilder, men också om fotografins tekniker, dess estetiska och mediala traditioner, och om institutionerna.

Anna Näslund Dahlgren, professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet, är bokens huvudredaktör.

Den här antologin kombinerar konst- och bildhistoria med teknikhistoria och kulturhistoriska perspektiv på fotografi. Bokprojektet Fotografihistorier är finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien 2019–2022. Anna Näslund Dahlgren har här samlat 16 skribenter från olika institutioner som tillsammans skapar stor bredd på innehållet. Deras sammanlagda forskningstid om fotografi är över 300 år.

–Den här boken hade aldrig kunnat skrivas av endast en person, säger Anna Näslund Dahlgren.

Svartvitt foto på kvinna som står böjd över ett bord och arrangerar en fotografering.
Föremåls- och sedermera chefsfotografen på Nordiska museet Märta Claréus i arbete 1939. Foto: Nordiska museet

Här finns kapitel om epoker, teman (som natur-, mode-, och dokumentärfoto), och typer av bilder med texter om fotografer, tekniker och historiska fenomen. Alla med betydelse för fotohistorien i Sverige.

Fotoforskning är ett relativt nytt forskningsfält, fotohistoria började skrivas på 1930-talet. Fram till 70-talet var fotoforskningen nära kopplad till museerna där verken fanns. Sedan dess har fältet expanderat.

På 1980-talet började det bedrivas fotohistorisk forskning vid universiteten i Sverige. Studier om och i fotografi har likt andra konstformer i Sverige delats upp i teoretisk och konstnärlig utbildning och forskning. Fotografihistorier ger en överblick över vilken forskning som finns och som har gjorts i Sverige de senaste 40 åren.

Det finns ett stort intresse för fotoforskning, det märker jag bland annat bland våra studenter i konstvetenskap. Det kommer nya generationer fotoforskare och det är roligt.

Anna Näslund Dahlgren

Den akademiska forskningen på fotografi är tvärvetenskaplig och återfinns också inom till exempel idéhistoria, etnologi, socialantropologi, medievetenskap, sociologi och konstvetenskap.

Hur ser du på forskningsfältets framtid? Vad är viktigt?
–I vår samtid finns fotografi med i alla möjliga sammanhang och vi är alla fotografer. Fotografi berör de flesta. Vi som jobbar med historisk forskning kan visa att mycket av det vi gör idag har en resonansbotten i historien, säger Anna Näslund Dahlgren. Vi kan förstå samtiden genom historien men också få perspektiv på historiska perioder genom dagens fotopraktiker.

–1937 anordnade MoMA (Museum of Modern Art i New York) en fotohistorisk utställning för att fira att fotografin fyllde 100 år. Utställningen blev startskottet för att tala om fotohistoria, säger Anna Näslund Dahlgren.

Bild 1: Porträttet av Magnus Brahe från 1844 av Anton Derville är bland de äldsta bevarade fotografiska porträtten som tagits i Sverige.
Bild 2: Julia Hetta har fotograferat för tidningar som Vogue, Harper’s Bazaar och Dazed and Confused och för modehus som Lanvin, Dior och Jil Sander sedan 2010-talet. Denna bild publicerades i Dior Magazine 2019.
Bild 3: Verk av Maria Miesenberger, Utan titel/ Ohne Titel (Förväntan/Erwartung) ur serien Sverige/Schweden, 1993.

Boken Fotografihistorier vänder sig till alla som intresserar sig för foto och lämpar sig väl som kurslitteratur, i konstvetenskap, konst- och bildvetenskap, visuella studier, medieutbildning, vetenskapsfoto, medicinhistoriska studier.

–Inga förkunskaper behövs men här finns samtidigt en möjlighet till att fördjupa sig i forskningen om foto genom de utförliga noterna och den tematiska bibliografin, säger Anna Näslund Dahlgren.

Från Stockholms universitet medverkar även Maria Nilsson, docent i journalistik vid Institutionen för mediestudier. Hon har skrivit kapitlet “Från pressfotografi till bildjournalistik” i Fotografihistorier.

 

Om Anna Näslund Dahlgren

Anna Näslund Dahlgren
Anna Näslund Dahlgren. Foto: Patrick Miller

Anna Näslund Dahlgren är professor i konstvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik. Hennes forskning och undervisning rör framför allt fotografi, visuell kultur, bildarkiv och digitalisering. Hon disputerade 2005 på en avhandling om digital fotobearbetning på 1990-talet. Just nu arbetar Anna Näslund Dahlgren med ett projekt om metadatakulturer i bildsamlingar online, bland annat fotografiska samlingar.

Mer om hennes forskning

Fotografihistorier – Fotografi och bildbruk i Sverige från 1839 till idag

Omslaget till boken Fotografihistorier. Bild på en man som sitter på en planka och sänker ner kärl.

Huvudredaktör och författare: Anna Näslund Dahlgren, Stockholms universitet
Författare: Marta Edling, Södertörns Högskola, Björn Axel Johansson, tidigare vid Tekniska museet, Lena Johannesson, tidigare vid Göteborgs universitet, Solveig Jülich, Uppsala universitet, Tyrone Martinsson, Akademi Valand, Elsa Modin, tidigare vid Hasselbladstiftelsen, Jenny Morelli, Fotografisk tidskrift, Maria Nilsson, Stockholms universitet, Pelle Snickars, Lunds universitet, Cecilia Strandroth, Högskolan Dalarna, Solfrid Söderlind, Lunds universitet, Anna Tellgren, Moderna museet, Karin Wagner, Göteborgs universitet, Louise Wolthers, Hasselbladsstiftelsen, Niclas Östlind, Akademi Valand
Förlag: Natur & Kultur
Finansiär: Kungl. Vitterhetsakademien