Stockholms universitet

Fyra miljoner till grundforskning om ADHD och kommunikation

För första gången ska kommunikation hos unga med ADHD studeras med hjälp av hjärnkamera. Projektet CommAND får ett bidrag på fyra miljoner från Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond.

Varför tar sig vissa lätt fram i sociala situationer medan andra känner sig konstant missförstådda? En förklaring kan vara skillnader i pragmatisk förmåga, det vill säga det som gör att vi kan tolka yttranden bortom deras bokstavliga betydelse. Det är denna aspekt av den språkliga förmågan som får oss att förstå inlindad kommunikation. "Det är kyligt här inne" säger vår gäst och vi uppfattar vinken om att hen önskar att vi stänger fönstret.

Hos vissa personer saknas dock denna förmåga eller så utvecklas den senare än i normalfallet. Då krävs det klarspråk för att budskapet ska gå fram: "Stäng fönstret!"

Projektet CommAND kommer att studera vilka av hjärnans nätverk som engageras vid kommunikation, i olika stadier av ungdomsåren. Man kommer också testa om mognaden av dessa nätverk är försenad vid ADHD. Illustration: Julia Uddén
 

Hjärnans språknätverk mognar under tonåren

Ungdomar med ADHD har ofta svårare än sina jämnåriga att fungera socialt och nyare forskning antyder att dessa problem kan ha sin förklaring i just bristande mognad av kommunikativa förmågor. Det kommande forskningsprojketet CommAND har därför som ambition att undersöka hur hjärnans språknätverk utvecklas under ungdomsåren och söka svar på om – och i så fall hur – denna utvecklingen ser annorlunda ut hos individer med ADHD.

– En hypotes vi har är att hjärnans språknätverk behöver utvecklas i tonåren för att man ska klara att kommunicera på en vuxens nivå. Den här utvecklingen kan vara försenad hos ungdomar med ADHD och det kan vara det som gör att de upplever en utmaning med den sociala (snarare än den rent språkliga) delen av kommunikation, säger Julia Uddén som leder projektet.

 

Kommunikationsspel med magnetkamera

Med hjälp av magnetkamera (magnetisk resonanstomografi) kommer projektet att jämföra hjärnaktiviteten hos unga och lite äldre tonåringar, med och utan ADHD, när de spelar ett slags kommunikationsspel. Forskarna kommer specifikt att titta på hur hjärnan reagerar på klarspråk, jämfört med hur den hanterar mer inlindade budskap. Med magnetkamerans hjälp blir det synligt vilka av hjärnans nätverk som engageras av kommunikation under ungdomsårens olika faser och förhoppningsvis blir det tydligt om mognaden av dessa nätverk är försenad vid ADHD.

Forskningsprojektet är det första i sitt slag som använder neuroavbildning för att undersöka kommunikation vid ADHD. Med denna grundforskning förväntar sig forskarna bakom projektet att kunna presentera nya insikter som kan bli betydande för den samlade kliniska bilden av ADHD.

– Vi söker efter hjärnans markörer för kommunikationssvårigheter för att i framtiden bättre kunna hjälpa de individer som har behov av att träna dessa färdigheter. Under tonåren utvecklas hjärnan snabbt och vi tror att det är rätt tidpunkt för att sätta in den typen av träning, säger Julia Uddén.

Foto: Privat
  • ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kännetecknas av överaktivitet, impulsivitet och uppmärksamhetsproblem.
  • Ungdomar med ADHD har oftare svårare än andra med socialt samspel. Ny forskning visar att det kan bero på bristande mognad av den pragmatiska förmågan, det vill säga den som får oss att förstå inlindad kommunikation och uppfatta ironi och sarkasm:
    The profile of pragmatic language impairments in children with ADHD: A systematic review
  • Det fyraåriga forskningsprojektet CommAND kommer att studera hur hjärnans språknätverk utvecklas ungdomsåren och undersöka om utvecklingen ser annorlunda ut hos ungdomar med ADHD.
  • Projekttiteln CommAND är en förkortning av "Communication in adolescents with ADHD: investigation of Neural mechanisms and Development". Projektet leds av Julia Uddén och kommer att bedrivas vid Institutionen för lingvistik och på SUBIC, Stockholms universitets infrastruktur för hjärnavbildning.