Stockholms universitet

Högre risk att dö för änklingar med hög inkomst och utbildning

Änkor och änklingar löper en högre risk att dö i förtid, jämfört med personer i samma ålder som har sin partner kvar i livet, något som visats i tidigare studier. Men enligt en ny avhandling från Stockholms universitet ser det olika ut för män och kvinnor: överdödligheten är högre bland änklingar i grupper med högre socioekonomisk status jämfört med andra änklingar. För änkor är det omvänt – där är överdödligheten högre bland dem som har det sämre ställt.

Grav vid Allhelgonahelgen.
Foto: Johan Bjurer/Mostphotos

– Det var lite förvånande att överdödligheten bland änklingar är högre i grupper med högre utbildning och inkomst än i grupper med lägre utbildning och inkomst. Det verkar som att förlora sin partner tar bort något av den positiva effekten av hög socioekonomisk status för hälsa och livslängd för män, säger Filip Dabergott, nybliven doktor i demografi vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitets demografiska avdelning och författare till avhandlingen ”The widowhood effect – Studies on mortality among Swedish widows and widowers”.

Filip Dabergott, doktor i demografi vid Stockholms universitets demografiska avdelning.
Filip Dabergott, doktor i demografi vid Stockholms universitets demografiska avdelning. Foto: Elin Sahlin/Stockholms universitet

Filip Dabergott tror att det delvis beror på att dessa män oftare är gifta med kvinnor som också har högre socioekonomisk status, till exempel högre utbildning. Tidigare forskning har visat att män med en högutbildad partner har en fördel när det kommer till hälsa och livslängd, oavsett deras egen utbildningsnivå, vilket också bekräftas av avhandlingen. 

– De har sannolikt en fördel i att de oftare har tillgång till vård och stöd från en partner med god kunskap om sambandet mellan hälsa och livsstil, och vikten av att söka hjälp när man är sjuk till exempel. När kvinnan dör verkar inte den här fördelen hänga kvar. Då blir tappet för de här männen högre jämfört med för andra män, säger Filip Dabergott. 

 

Högre överdödlighet för änkor med lägre inkomst

Bland änkor var överdödligheten högre i grupper med lägre inkomst, medan inget tydligt samband syntes när det gäller utbildning. I grupperna med lägst utbildning och inkomst var överdödligheten högre bland änkor än bland änklingar.

-Det kan hänga ihop med att fler kvinnor drabbas av relativ fattigdom efter att deras partner gått bort, vilket till exempel kan göra att de har svårare att bo kvar i sin bostad eller hitta en ny lämplig bostad som motsvarar deras behov efter att partnern har gått bort.

En annan bidragande orsak han nämner skulle kunna vara diskriminering inom vård och omsorg, något som Socialstyrelsen rapporterat om tidigare. 

– Man har sett att det finns skillnader mellan män och kvinnor när det gäller tillgången till vård. Kvinnors behov av till exempel hemtjänst bedöms på ett mer restriktivt sätt och man har kunnat se att kvinnor i genomsnitt får vänta längre på behandling av sjukdom och oftare får otillräcklig vård och felaktig medicinering. Liknande diskriminering har påvisats när det gäller socioekonomisk status. Kvinnor med lägre utbildning och inkomst är därför troligen särskilt utsatta, vilket skulle kunna vara en delförklaring till att änkorna hade en högre överdödlighet än änklingarna i grupperna med lägst utbildning och inkomst, säger Filip Dabergott. 

Avhandlingen visar även att överdödligheten bland änkor och änklingar, har ökat kontinuerligt sen 70-talet jämfört med dem som har kvar sin partner i livet. Ökningen var något större bland änkor. 

– Det skulle kunna bero på att allt fler blir änkor och änklingar senare i livet. Effekten av att ens partner dör förstärks då av att man ofta också har en rad åldersrelaterade sjukdomar.

Att forska om hur dödlighet och folkhälsa förändras över tid är viktigt för att kunna göra något åt växande samhällsproblem som ojämlikhet, menar han. Frågan är högst aktuell med tanke på att gruppen äldre växer i Sverige och många andra länder, eftersom vi lever allt längre. 

– Utvecklingen sker väldigt snabbt i och med att de stora födelsekohorterna från 40-talet håller på att nå de allra äldsta åldrarna. Det kommer göra att de här frågorna blir ännu mer aktuella i framtiden, säger Filip Dabergott.
 

 

Så gjordes studien

Studierna i avhandlingen bygger på svensk registerdata från SCB. För att mäta överdödligheten över tid användes datamaterial över änkor och änklingar i olika åldrar från 1970–2019 som kopplades samman med demografiska förändringar i befolkningen under samma tid. För att undersöka hur överdödligheten skiljde sig mellan olika grupper användes SCB:s Sweden over time – Activities and Relations. Materialet täcker civilstatus, årsinkomst och utbildningsnivå under den undersökta perioden (från 1991 till 2012). Datamaterialet inkluderar drygt 2,7 miljoner gifta individer som var 50–75 år gamla vid studiens inledande, födda i Sverige eller som invandrat före 18 års ålder. Personerna hade inte tidigare varit änkor eller änklingar. De som gifte om sig eller emigrerade exkluderades från i urvalet. Forskaren har även använt regressionsmodeller där han jämfört risken att dö för olika åldersgrupper och även kontrollerat för bakomliggande faktorer så som kön, civilstatus, inkomst och utbildning (både ens egen samt partnerns) samt kombinationen av dessa. 

 

Mer om studien

Här hittar du avhandlingen ”The widowhood effect – Studies on mortality among Swedish widows and widowers” av Filip Dabergott

 

Kontakt

E-post: filip.dabergott@sociology.su.se

Tel: 08-16 34 04

Artikeln publicerades 2022-10-10.