Att kommunicera forskning till unga

Tre Streck. Foto: Maryam Barani (Kulturhuset Stadsteatern Vällingby/Husby)

Innovativt forskningsprojekt ska kommunicera forskning till unga

En sekundär målgrupp är professioner inom skola och teater samt kulturpolitiska beslutsfattare och tjänsteman, grupper som på olika sätt påverkar de ungas vardag och deras tillgång till kultur.

Projektet ”Att vara svensk och sig själv. Dramatiserad forskningskommunikation som demokratiseringsarbete”, beviljas en miljon kronor av Vetenskapsrådet. Projektet leds av Anna Lund, professor i sociologi och ställföreträdande prefekt på Sociologiska institutionen i samarbete med Ylva Lorentzon, universitetslektor och forskare vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen samt Rebecka Brinch, forskare i teatervetenskap vid Institutionen för kultur och estetik. 
För att realisera projektet samarbetar de även med professionell expertis inom området för konstnärlig gestaltning, Kulturhuset Stadsteatern Vällingby Husby samt Dramaqueen, en ledande scenkonstproducent inom digital gestaltning.  

Kan du berätta lite kort om projektet "Att vara svensk och sig själv.” Dramatiserad forskningskommunikation som demokratiseringsarbete?

– Projektet handlar om att kommunicera forskning på nya sätt. Ofta är det andra forskare som läser den forskning vi producerar, men om vi vill att det omgivande samhället ska ta del av ny kunskap behöver vi även göra ”public sociology”. I detta projekt ska vi göra digitalt tillgängliga ljuddraman av forskningsresultat från VR-projektet Att gestalta migration. Retorik, reception och representation inom svensk barnteater. Ljuddraman görs både för unga och för vuxna. Ljuddramat för unga tar avstamp i ungas reception av teater som tar upp frågor om migration och integration. Här handlar det om bland annat utanförskap och mellanförskap, om vem som har rätt att känna sig hemma i ett land, om privilegier, solidaritet och hopp om förändring. Ljuddramat för vuxna handlar om idéer och förslag som unga har om hur ett mer hoppfullt samhälle ska kunna byggas, där känslor av tillhörighet främjas, säger Anna Lund, projektledare och professor i Sociologi vid Sociologiska institutionen. 

– Genom att använda ljuddraman i digital form kan forskningsresultaten spridas lokalt och nationellt. Projektets främsta målgrupp är en oftast underrepresenterad grupp i samtal om migration; unga i miljonprogramsområden. 

Vad är nytt och innovativt med projektet?

– Det mest innovativa är att vi arbetar med att dramatisera våra forskningsresultat med hjälp av ljuddrama och att vi gör detta i samarbete med konstnärer, kommunikatör och scenkonstproducenter. Ljuddraman är helt enkelt ett nytt sätt att sprida forskning utanför forskarsamhället.  

På vilket sätt kan dramatiserad forskningskommunikation bidra till demokratisering?  

– Teater som gestaltar migration kan skapa samtal om samhälleliga tillstånd och sätter kropp och ord på möjligheter till förändring men också på vardagens barriärer. Teater har på så sätt en symbolisk och emotionell potential att bidra till individers välbefinnande och till en kollektiv kraft hos unga i miljonprogramsområden. Demokrati är något som behöver erövras varje dag. Genom att tillgängliggöra vår forskning på det här sättet tror vi att våra resultat kan vara med och skapa dialog och debatt. Vi hoppas även att resultaten kan bli del av den förändring unga gett uttryck för att de önskar i de kvalitativa forskningsintervjuer vi gjort. I förlängningen kan kanske till och med kommunikationsprojektet vara med och överbrygga erkännandeklyftor, det vill säga de värdehierarkier som bidrar till en ojämlik fördelning av känslor av tillhörighet för olika grupper i ett samhälle, för att därigenom bidra till att bryta stigmatiseringen av unga i dessa områden. Det är vårt mål och vår förhoppning.

Anna Lund, Ylva Lorentzon och Rebecka Brinch. Foto: Leila Zoubir/Stockholms universitet