Stockholms universitet

Intensivt föräldraskap – en risk för folkhälsan?

I USA har det nyligen utfärdats en nationell varning för att intensivt föräldraskap kan utgöra en folkhälsorisk, och frågan har nu börjat debatteras i Sverige. Sociologerna Sunnee Billingsley och Stefanie Möllborn vid Stockholms universitet som bland annat forskar om attityder kring intensivt föräldraskap i Sverige, ser att detta påverkar mammors hälsa negativt.

Mamma med barn i bärsele.
Mamma med barn. Foto: Christopher Luther/Unsplash

I alla tider har det funnits mycket åsikter om barnuppfostran och hur man är en god förälder. Och allteftersom forskning lär oss mer ifrågasätter vi tidigare generationers tillvägagångssätt. Men Sunnee Billingsley och Stefanie Möllborn, båda professorer i sociologi vid Stockholms universitet, menar att dagens föräldrar är ännu mer pressade, jämfört med tidigare generationer. ’Intensivt föräldraskap’ handlar om normer om vad som är en bra förälder, till exempel att barn ska vara ens huvudsakliga fokus och att barn ständigt behöver hållas sysselsatta. En följd av det är att föräldrar ses som ansvariga för barnets alla framgångar och misslyckanden, både när det gäller fysisk hälsa till kognitiv utveckling, socialt liv och beteende – alla aspekter av deras liv. 

Sunnee Billingsley.
Sunnee Billingsley. Foto: Elin Sahlin

– Man förlitar sig på expertråd för att avgöra hur man ska bete sig som en god förälder och bäst tillgodose barnens behov. Det innebär att man engagerar sig i och stimulerar barnen konstant. Att vara förälder idag kräver mycket mer tid och energi, och att man investerar mycket mer både emotionellt och finansiellt än tidigare, säger Sunnee Billingsley, som leder projektet ”Normer om ’intensivt föräldraskap’ i Sverige: prevalens och konsekvenser för barnafödande, välbefinnande och arbetsbanor” tillsammans med Stefanie Möllborn på Stockholms universitet.

 

Vanligare bland lågutbildade

Själva begreppet är inte nytt, det har funnits sedan 90-talet och har diskuterats flitigt i USA där sociologer först identifierade fenomenet hos främst medel- och överklassfamiljer. Några kvalitativa studier har tittat på fenomenet i Sverige, men då främst kopplat till barns aktiviteter. Men Sunnee Billingsley och Stefanie Möllborn är de första forskarna i Sverige som undersöker förekomsten och omfattningen av dessa attityder i Sverige. Detta gör de genom att studera enkätsvaren från Generations and Gender Survey i Sverige från 2021, där cirka 8000 personer bland annat fått svara på frågor om attityder kring föräldraskap och sin upplevda hälsa. Resultaten visar att normerna om intensivt föräldraskap existerar i Sverige, och att de är omfattande. 

– Men det ser lite annorlunda ut här. De som har dessa attityder gör det mer i måttlig utsträckning, jämfört med i USA, och en del håller bara med om vissa delar och inte allt, säger Sunnee Billingsley. 

I USA har man sett att normerna om intensivt föräldraskap är starkast i medel- och överklassen, även om de existerar till viss del i alla samhällsklasser idag. I Sverige däremot, är det tvärtom. 

– Här är intensivt föräldraskap vanligare bland lågutbildade kvinnor, och även hos fler migranter. Så det är ett annat mönster vi ser. Jag tror det är kopplat till känslan av osäkerhet för ens barns framtid. Det kan vara så att dessa grupper ser fler hinder för sina barns framgång och därför känner ett behov av att investera mer än föräldrar med högre utbildning. Det är inte särskilt förvånande, eftersom de ofta inte har samma tillgång till välfärdens resurser, säger Stefanie Möllborn. 

Stefanie Möllborn.
Stefanie Möllborn. Foto: Elin Sahlin
 

Kopplat till sämre hälsa hos kvinnor

Sunnee Billingsley och Stefanie Möllborn säger att det finns en föreställning om att intensivt föräldraskap är negativt i sig, men då tittar man kanske bara på en aspekt av det, eller på en av varianterna inom intensivt föräldraskap. Det är inte heller möjligt att mäta utifrån datamaterialet vilken effekt intensivt föräldraskap skulle kunna ha på barnen. Däremot kan forskarna konstatera att de mammor som förespråkar intensivt föräldraskap rapporterar en sämre hälsa.

– Ett tydligt resultat vi ser i vår forskning är att normer om intensivt föräldraskap har en koppling till sämre hälsa hos mammor, men inte för pappor. För papporna ser det ljust ut, säger Sunnee Billingsley.

Resultatet kommer presenteras i en kommande studie ledd av Anna-Karin Nylin och med Sunnee Billingsley och Stefanie Möllborn som medförfattare.

Alltså: de kvinnor i Sverige som avvisar normerna om intensivt föräldraskap, uppvisar en betydlig bättre hälsa än de som förespråkar normerna. För papporna visade resultaten det motsatta: de pappor som ägnar sig åt intensivt föräldraskap mår bättre än de som inte gör det. Forskarna kan inte säga utifrån datamaterialet vad det beror på, men tror att förklaringen ligger i att kvinnor fortfarande ofta drar det tyngsta lasset i hemmet med hushållsarbete och den dagliga omvårdnaden av barn, och kanske även hanterar de tyngre aspekterna av intensivt föräldraskap som till exempel att pussla ihop vardagen mellan olika aktiviteter samt oroa sig för barnets framtid. 

– Papporna kanske kan uppleva de mer positiva sidorna av intensivt föräldraskap, som att känna sig emotionellt nära sitt barn, medan deras partner gör mer av det tyngsta grovarbetet. Tidigare forskning har visat att papporna ägnar sig mer åt den roliga delen av föräldraskapet, som interaktion och lek med barnen, säger Stefanie Möllborn. 

Så det verkar som att både kvinnor och män som bryter av mot de stereotypa könsnormerna mår lite bättre över lag. 

 

Grundat i en oro för framtiden

Stefanie Möllborn tror att fenomenet främst grundar sig i en oro för barnets framtid i en osäker tid. 

– Vi ser intensivt föräldraskap som ett ganska rationellt förhållningssätt i ett läge där det finns mycket osäkerhet, och där det inte finns så mycket support från andra institutioner för att tillgodose barns behov. Så i en tid med mer osäkerhet och ojämlikhet är det inte förvånande att det här dyker upp i Sverige just nu, säger Stefanie Möllborn. 

På grund av nedskärningar kan inte förskolor, skolor, fritidsgårdar och andra instanser erbjuda lika mycket stöd som tidigare, vilket blir särskilt sårbart för dem som befinner sig utanför samhällets skyddsnät, menar hon.

– Tidigare hade Kulturskolan ett större utbud med bland annat fler musikklasser till en låg kostnad, nu behöver många hitta en privatlärare. Kostnaden för sportaktiviteter har också eskalerat, säger hon. 

 

Ingen koppling till sjunkande födelsetal

Sunnee Billingsley och Stefanie Möllborn hade förväntat sig att se en koppling mellan normer om intensivt föräldraskap och de sjunkande födelsetalen i Sverige. Men resultaten visar inget sådant tydligt samband. 

– Det var förvånande eftersom tidigare kvalitativ forskning visat att kvinnor i större utsträckning avstår från att bli föräldrar när kraven är högre. Och det är tydligt att normer om intensivt föräldraskap skapar högre trösklar, det ställs mycket större krav på dagens föräldrar än tidigare, säger Sunnee Billingsley. 

Så hur ska man förälder då tänka kring intensivt föräldraskap?

– Jag är inte säker på att det finns en gyllene era av föräldrastilar att gå tillbaka till, intensivt föräldraskap är här för att stanna. Det vi bör fråga oss istället är hur vi kan stötta föräldrar – särskilt mammorna – som verkar vara de som bär konsekvenserna av den extra bördan intensivt föräldraskap för med sig, säger Sunnee Billingsley. 

Text: Elin Sahlin
 

eventNewsArticle

standard-article

false

{
  "dimensions": [
    {
      "id": "department.categorydimension.subject",
      "name": "Global categories",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Keywords",
      "name": "Keywords",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Person",
      "name": "Person",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Tag",
      "name": "Tag",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "localcategorytree.su.se",
      "name": "Lokala kategorier för www.su.se",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Category",
      "name": "Globala kategorier Nyheter (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Category.om_oss_nyheter",
          "name": "Om universitetet",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Category.research.catalogue.se",
          "name": "Forskningskatalog",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label",
      "name": "Tema (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.samhalle",
          "name": "Samhälle, demokrati och välfärd",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.Jämställd",
          "name": "Jämställdhet och genus",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.halsa",
          "name": "Hälsa och livsvillkor",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label.en",
      "name": "Themes (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Keyword",
      "name": "Keywords (Webb 2021)",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    }
  ]
}