Kan biologi förklara den ojämställda fördelningen av föräldraledigheten?
Föräldrar som adopterat ett barn fördelar föräldraledigheten på ungefär samma sätt som familjer som har ett biologiskt barn. En ny studie från Institutet för social forskning (SOFI) som jämför adoptivföräldrar med biologiska föräldrar visar att längden och tidpunkten för föräldraledigheten inte kan förklaras av om mamman fött barnet eller inte.
– Mammor tar ut mer föräldraledighet än pappor, och vi vet sen tidigare att den längre perioden som de är borta från arbetsmarknaden får negativa konsekvenser som är större för mammans karriär än pappans. Det är därför viktigt att förstå varför könsuppdelningen av föräldraledigheten kvarstår, säger Maaike van der Vleuten, forskare i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet och en av författarna till den nya studien.
Det kan finnas flera anledningar till att föräldrar delar upp sin föräldraledighet ojämnt, en av dem är att mammor i heterosexuella relationer är de som är gravida, behöver återhämta sig från förlossningen och ammar. För att studera hur viktiga dessa biologiska faktorer är jämförde forskarna uttaget av föräldraledighet mellan adoptivpar och par som har ett biologiskt barn.
Foto: Daniel Rossetti / SU
– Vår studie visar på en slående likhet i hur båda grupperna av föräldrar använder sin föräldraledighet. Biologiska mödrar använder 82 procent av alla tillgängliga föräldraledighetsdagar, medan adoptivmödrar använder 80 procent. Dessutom tar både biologiska och adoptivmammor den första och längsta tiden med barnet, cirka 8–12 månader, varefter adoptiv- och biologiska fäder tar i genomsnitt 3 månader, säger Maaike van der Vleuten.
"Politiska reformer viktiga för att förändra normer"
På grund av den stora likheten i uttag av föräldraledighet drar forskarna slutsatsen att de biologiska faktorerna inte verkar förklara varför par delar föräldraledigheten så ojämnt. Resultaten från den nya studien pekar istället på betydelsen av normer om mammor som vårdgivare och pappor som familjeförsörjare som fortfarande finns i samhället, menar forskarna.
– Könsskillnaderna i användningen av föräldraledighet är stora för både adoptivföräldrar och biologiska föräldrar. Vi vet att vissa politiska reformer har varit mycket effektiva för att förändra normer kring faderskap och moderskap i Sverige, särskilt de som syftar till att öka användningen av pappaledighet. Våra resultat tyder dock på att mer behöver göras för att förändra föräldrarnas uppdelning av omsorg om barn till ett mer jämställt sätt, säger Maaike van der Vleuten.
Så gjordes studien
I studien användes svenska registerdata som inkluderade nästan 50 000 föräldrar som fick barn mellan 1994 och 2009, varav cirka 46 000 var biologiska föräldrar och nästan 4 000 adoptivföräldrar. Data kommer från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). Paren följs i tre år efter att barnet kommit.
Forskarna jämförde adoptivföräldrar och biologiska föräldrar med liknande egenskaper såsom ålder, utbildning och inkomst. För att ta fram jämförelsegrupperna grupperades individerna med metoden coarsened exact matching.
Studien undersöker hur par delar sin föräldraledighet, hur länge varje förälder tar föräldraledigt (antal dagar) och tidpunkten för föräldraledigheten (vem som tar ledigt när).
Läs mer om forskningen
Moberg, Y & Van der Vleuten, M. (2022). "Why do gendered divisions of labour persist? Parental leave take-up among adoptive and biological parents”. European Sociological Review. https://doi.org/10.1093/esr/jcac058
Kontakt:
Maaike van der Vleuten, forskare i sociologi
Institutet för social forskning (SOFI)
Stockholms universitet
E-post: maaike.vandervleuten@sofi.su.se
Tel: +46(0)8-16 43 61
Senast uppdaterad: 13 januari 2023
Sidansvarig: SOFI