Stockholms universitet

Ny avhandling om entreprenörskap och jämställdhet

Matilda Eriksson disputerade den 13 januari vid Managementsektionen på Företagsekonomiska institutionen med avhandlingen Entreprenörskapets tysta(de) röster.

Matilda har tidigare arbetat med att främja entreprenörskap i det svenska innovationssystemet. Det är i skärningspunkten mellan systemets statliga uppdrag att å ena sidan främja entreprenörskap, å andra sidan främja jämställdhet, som hennes empiriskt drivna avhandlingsprojekt vuxit fram.  

 

 

Foto: Maria Stoetzer
Matilda Eriksson med avhandlingen Entreprenörskapets tysta(de) röster.
 

Kan du berätta lite om de slutsatser du gjort i din avhandling?

När vi arbetar med att stödja entreprenörskap utifrån styrande policyreformer förstås entreprenörskap som en praktik som utövas av individen i den publika sfären. Samtidigt som jämställdhet i sammanhanget uteslutande handlar om att få fler kvinnor att starta företag, alternativt om att förbättra villkoren för den företagande kvinnan i relation till den företagande mannen. Här är de kvinnor som delar sitt liv med en man som är entreprenör helt osynliggjorda och jämställdheten är villkorad den företagande kvinnan.

I den här avhandlingen visar jag genom att intervjua kvinnor som delar sitt liv med en man som är entreprenör, vars företag har fått stöd av offentliga medel, att entreprenörskap också kan förstås som en praktik som utövas av kollektivet i den privata sfären. Samtidigt som jämställdhetsfrågan framstår som något mer komplex än förutsättningarna för kvinnor att starta och driva företag.

Här ser vi till exempel hur mannens företag kan startas upp med stöd av kvinnans inkomst som försörjer familjen medan mannen investerar sin inkomst i företaget. Vi ser också hur kvinnorna med parets andra barn och mannens entreprenörskap inte längre kan dela på föräldraledigheten, som med första barnet, då det inte är förenligt med att driva företag. Familjens gemensamma ansträngningar koncentreras i den mening till det företag som mannen i en övervägande del av fallen äger och kontrollerar. Att kvinnan har en mer ”traditionell” roll än mannen är ur ett jämställdhetsperspektiv inte anmärkningsvärt i sig. Det anmärkningsvärda ligger snarare i att många män – med statens och kvinnans stöd – kan bygga upp ett företag där kvinnans insatser och villkor diskonteras och lämnas helt oproblematiserade i de reformer som syftar till att stödja entreprenörskap och jämställdhet.

Vi vet sedan tidigare att företaget och entreprenörskapet gynnas av att entreprenören inte behöver lägga sin tid på föräldraledighet och hushållsrelaterade sysslor. Det innebär med andra ord att entreprenörskapet missgynnas av vad som idag definieras som en jämställd relation mellan kvinnan och mannen. Men det innebär också att jämställdheten missgynnas av ett entreprenörskap, om företaget ska ges de bästa förutsättningarna för att startas upp och utvecklas. Det finns med andra ord en tydlig motsättning mellan två statliga reformer; att främja entreprenörskap och att främja jämställdhet som varken har uppmärksammats eller problematiserats.

Foto: Maria Stoetzer
Matilda Eriksson och opponent Charlotte Holgersson, Docent, School of Industrial Engineering and Management, KTH
 

Vad har varit lätt respektive svårt i ditt arbete med avhandlingen?

Att skriva en avhandling har varit både roligt och utmanande, på flera olika sätt. För mig har glädjen legat i att skriva om ett ämne som under processens gång inte bara engagerat mig, utan även många andra som jag i olika sammanhang har haft förmånen att få prata med om mitt forskningsprojekt. Oavsett om det har varit inom akademin eller bland tidigare kollegor, vänner och/eller bekanta har ämnet varit lätt att relatera till.

Det har gjort att min forskning har känts meningsfull och intressant för gemene kvinna/man samtidigt som den på en strukturell nivå kan bidra till att utveckla vårt sätt att tänka kring arbetet med att främja såväl entreprenörskap som jämställdhet. Omställningen att gå från att praktiskt och strategiskt arbeta med entreprenörskap, till att formulera mina erfarenheter och iakttagelser i en akademisk struktur har däremot inneburit en utmaning. Det blev särskilt tydligt då avhandlingen har placerats i skärningspunkten mellan tre olika forskningsfält som tidigare inte haft en tydlig koppling till varandra; entreprenörskapspolicy, entreprenörskap och genus samt familjeentreprenörskap.

Foto: Maria Stoetzer
Handledare Professor Karin Berglund, Matilda Eriksson och handledare Docent Jessica Lindbergh, Företagsekonomiska institutionen.

 

Läs mer om avhandlingen Entreprenörskapets tysta(de) röster: En narrativ studie om kvinnor som delar sitt liv med en man som är entreprenör