Stockholms universitet

Så kan ungdomar bli mer delaktiga i socialtjänstens beslut

Du är 15 år gammal och kan inte längre bo med din familj. Var kommer du bli placerad? Får du gå kvar i samma skola? Och hur blir det med fotbollsträningarna? Ny forskning visar hur unga kan bli mer delaktiga i beslut som rör deras liv.

Genrebild: Samtalskort på ett bord, resultat av Ola Knutssons forskning på DSV/SU.
De fysiska samtalskorten är ett påtagligt resultat från forskningen om hur unga kan bli mer delaktiga i beslut som rör deras boende och livssituation. Foto: Åse Karlén.

Enligt Socialstyrelsen var 19 400 ungdomar familjehemsplacerade i Sverige år 2020. Hur en sådan flytt upplevs är förstås individuellt, men många unga tycker att besluten fattas över deras huvuden. Kanske skulle de må bättre om de fick vara delaktiga i besluten?

Ola Knutsson är forskare på Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet. Tillsammans med kollegor på Institutionen för socialt arbete har han undersökt hur socialtjänsten kan bli mer personcentrerad. I olika delprojekt har de haft fokus på unga, äldre och människor som brottas med psykisk ohälsa.

Porträttbild på Ola Knutsson, DSV/SU.
Ola Knutsson. Foto: Privat.

– Allt handlar om delat beslutsfattande. I forskningsprojekten har jag bidragit både till metodsidan och till det som kallas artefaktutveckling. Det handlar om att använda artefakter som en lösning. Vi har jobbat med deltagande design, en metodik som har lång tradition inom forskningsämnet Människa–datorinteraktion, berättar Ola Knutsson.

 

Storytelling och rollspel

Inom deltagande design identifierar man problem och arbetar fram konkreta lösningar tillsammans med dem som är berörda. Tidigare handlade det mest om att designa IT-system, men metoden har breddats till att även innefatta processer och policyer i takt med digitaliseringens framfart de senaste decennierna.

– I projektet som rör ungas boendesituation har vi haft flera workshops och bland annat använt oss av storytelling och rollspel. Oftast har vi arbetat antingen med ungdomar eller med personal inom socialtjänsten, men ibland har de båda grupperna varit med i samma workshop.

Under projektets gång har flera prototyper tagits fram, både digitala och fysiska. På bordet framför Ola Knutsson ligger ett forskningsresultat man kan ta på: En kortlek som kan fungera som stöd i samtalet mellan en ung person och hens handläggare på socialtjänsten.

Det finns en tydlig samhällsnytta och vi forskar nära praktiken

Varje kort behandlar viktiga frågeställningar om flytten till ett nytt boende. De kan hjälpa ungdomar att få koll på alternativen och känna sig mer delaktiga i besluten. Ett kort har texten ”Pausa samtalet” och påminner om den tuffa situation det handlar om i många fall.

– Det finns studier som visar att människor mår bättre när de får vara delaktiga i sin egen vård. Därför känns den här forskningen extra viktig och intressant. Det finns en tydlig samhällsnytta och vi forskar nära praktiken, säger Ola Knutsson.

Hans intryck är att ungdomarna som deltog i studien är positiva till delat beslutsfattande. Några har uttryckt en brist på likabehandling – de ser kanske att vänner bemöts annorlunda av socialtjänstens handläggare. Det skulle kunna korrigeras med ett bättre beslutsstöd och underlag för dialog, menar Knutsson. Och det är här som samtalskorten kommer in.

 

Delat beslutsfattande är resurskrävande

Från personalens sida anar Ola Knutsson ett visst motstånd: En del socialsekreterare tycker att individer måste bemötas på olika sätt eftersom de har olika bakgrund och behov. Men det finns också andra som har hört av sig efter projektets slut och undrat hur det går med utvecklingen av samtalskorten.

– FN:s barnkonvention är lag i Sverige sedan några år tillbaka, men delat beslutsfattande kräver mer resurser i form av tid. Jag tror också att det behövs andra arbetssätt – och ett attitydskifte i vissa fall, säger han.

Knutsson och hans forskarkollegor tar med sig erfarenheterna in i nästa forskningsprojekt. Nu handlar det om implementering genom utbildning för ett ökat samarbete mellan kommuner och regioner baserat på delat beslutsfattande.

Genrebild: Prototyp till en app som tagits fram i forskningsprojektet utifrån ungdomars önskemål.
Ungdomarna i studien har uttryckt önskemål om en app som är lätt att använda. De har bidragit med innehåll till de prototyper som forskarna har tagit fram. Skärmdump från en presentation.

– Myndigheter som arbetsförmedlingen och försäkringskassan är också viktiga att få med, men att vi forskare ska lösa alla samarbetsutmaningar mellan olika huvudmän är inte realistiskt, säger Ola Knutsson.

Ungdomarna vill ha en snygg, diskret och interaktiv app

När det gäller samtalkorten för ungdomar kommer han att göra ytterligare en satsning under våren för att få ut dem på bred front i Sverige.

– Om samtalskorten ska bli kontinuerligt använda behöver de handla om mer än placeringar och familjehem. De behöver ta upp de vanligaste frågorna som ungdomar har när de möter socialtjänsten. Det står också klart att ungdomarna vill ha en snygg, diskret och interaktiv app som fungerar i deras egna mobiler, säger han.

 

Mer om forskningen

Resultat från studien redovisas i artikeln ”Co-designing a dynamic tool to enhance participation for young people: A participatory design project with young service users and social workers”.

Läs artikeln som har publicerats i tidskriften Children and Youth Services Review (vol 147, april 2023).

Artikeln är skriven av Ola Knutsson, Institutionen för data- och systemvetenskap, samt Kristina Bromark och Ylva Spånberger Weitz, Institutionen för socialt arbete.

Läs mer om forskningsprojektet ”Brukarmedverkan och innovation för en personcentrerad socialtjänst”

Kontaktuppgifter till Ola Knutsson

Text: Åse Karlén
Till Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV)