Stockholms universitet

Skolnedläggningar straffar Socialdemokraterna mest

Stödet för partier som är med och beslutar om nedläggningar av skolor på landsbygden minskar drastiskt i valdistrikt där skolorna ligger. Särskilt gäller detta för Socialdemokraterna som straffas hårdare av väljarna än Moderaterna. Det visar en ny studie i sociologi från Stockholms universitet.

Tidigare forskning har visat att när partier till vänster drar ner på välfärden straffas de hårdare än högerpartier. En ny studie i sociologi visar att detta också gäller för nedläggningar av skolor på landsbygden. 

– Det kan handla om att väljare har olika förväntningar på partierna och partier som är mer associerade med välfärdsfrågor förväntas skydda lokala välfärdsinstitutioner. När partier i vänsterblocket drar ner på tillgången till skola så avviker partierna från väljarnas förväntningar, vilket straffar sig, säger Zeth Isaksson, doktorand i sociologi vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet och författare till studien som nyligen publicerats i tidskriften Journal of Rural Studies. 

Zeth Isaksson.
Zeth Isaksson. Foto: Elin Sahlin/Stockholms universitet

Studien visar att stödet för partier som är med och beslutar om skolnedläggningar minskar drastiskt i de valdistrikt där skolorna läggs ner. Effekten varierar också mellan olika partier. Socialdemokraterna ”straffas” hårdare än Moderaterna av skolnedläggningar. Studien visar att om Socialdemokraterna var ansvarig för skolstängningar under föregående mandatperiod minskade stödet för partiet med ungefär fem procentenheter i följande kommunval, i genomsnitt. För Moderaterna var motsvarande siffra bara drygt en procentenhet. Zeth Isaksson har studerat nedläggningar av skolor på landsbygden i totalt 61 olika valdistrikt under åren 2013–2018. När det gäller stödet för Sverigedemokraterna ser bilden lite annorlunda ut. När en skolstängning genomförts ökar stödet för Sverigedemokraterna med 2,4 procentenheter, men bara där både vänster- och högerblocket gemensamt varit ansvariga för en skolstängning och SD har varit i opposition.

– I media har det pratats mycket om hur det ökade stödet för Sverigedemokraterna till stor del beror på missnöjda landsbygdsväljare och man skulle då kunna tro att stödet för partiet skulle öka vid skolnedläggningar, men så är inte alltid fallet. Stödet för Sverigedemokraterna ökar bara om styret i kommunen som beslutat eller genomfört en skolstängning består av partier från både höger och vänster, säger Zeth Isaksson. 
 
Skolors vare eller icke vara är trots allt en mycket central fråga för många landsbygdsväljare. 

– Skolorna utgör navet i många orter och det pågår omfattande protester mot deras nedläggningar runt om i landet. Den här studien visar att priset för skolnedläggningar inte bara är ekonomiskt, eller för den delen känslomässigt, utan det är också politiskt. Även om det tidigare har funnits anekdotiska bevis för att skolnedläggningar har den här effekten så lyckas den här studien visa hur stort det politiska priset är, säger Zeth Isaksson. 

 

Så gjordes studien

Datamaterialet över skolnedläggningar kommer från forskaren Matz Dahlberg med flera som sammanställt data över skolnedläggningar. I den här studien, som fokuserar endast på skolor på landsbygden, kombineras detta med data från Valmyndigheten för att lokalisera varje nedlagd skola i ett valdistrikt. På så sätt är det möjligt att se hur mycket en nedlagd skola påverkar väljarstödet för de som styr i kommunen. I studien parades även valdistrikt ihop som är lika varandra när det kommer till invandring, medelinkomst, befolkningstäthet och utbildningsnivå, men skiljer sig åt i avseende om de upplevt en skolnedläggning eller inte. Då kunde man se samma mönster: läggs en skola ner så minskar stödet för, framförallt, socialdemokratiska, politiker som fattat besluten. 

Länk till artikeln: The political effects of rural school closures – Evidence from Sweden av Zeth Isaksson, doktorand i sociologi

 

Kontakt: 

E-post: zeth.isaksson@sociology.su.se
Tel: 08-16 34 04