Stockholms universitet

Toxiska röster dämpar demokratiskt samtal

Drar du dig för att uttrycka din åsikt i samhällsdebatten, för att du vet att du riskerar att utsättas för hot och hat? En ny forskarantologi beskriver utmaningar och möjligheter kopplade till bland annat toxiskt språk på nätet. DSV-forskaren Lisa Kaati bidrar med två kapitel.

Genrefoto: En kvinna som vänder sig bort och värjer sig med händerna.
Foto: Priscilla Du Preez/Unsplash.

”Att upprepade gånger utsättas för toxiska kommentarer innebär en oerhörd påfrestning och det kan leda till att man väljer att dra sig tillbaka från det offentliga samtalet. Det medför att vissa röster tystnar men också att de mer lågmälda och diskuterande samtalen drunknar och försvinner.”

Porträttfoto på Lisa Kaati, DSV vid Stockholms universitet. Foto: Åse Karlén.
Lisa Kaati. Foto: Åse Karlén.

Det skriver Lisa Kaati i forskarantologin ”Hot mot det demokratiska samtalet” (2023). Hon är verksam på Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet.

Lisa Kaati bidrar med två kapitel i den nya antologi som Sveriges kommuner och regioner, SKR, nyligen har gett ut. Den beskriver hur förtroendevalda och deras närstående i ökande grad utsätts för hot, hat och våld.

 

Hot mot demokratin

Det kan leda till de förtroendevalda minskar sitt engagemang, och även till att andra medborgare inte vågar delta i offentliga samtal. Det är en utveckling som riskerar att försvaga den representativa demokratin, slår SKRs ordförande Anders Henriksson fast i rapportens inledning.

I sitt ena kapitel diskuterar Lisa Kaati samtalstonen i sociala medier, förekomsten av toxiskt språk, samt automatiserade tekniker för att identifiera och motverka toxiska inlägg. Hon konstaterar att tekniken dras med flera utmaningar – den behöver fortsätta utvecklas med etiska aspekter i beaktande.

 

Sociala nätnormer behövs

Det andra kapitlet har hon författat tillsammans med Nazar Akrami, under rubriken ”Vem är det som hatar på nätet?” Författarna diskuterar hat och fördomsfullhet, och beskriver varför vissa människor väljer att kränka, hota och hata i sociala medier och nätforum.

Den relativa anonymiteten är en viktig faktor i sammanhanget, liksom avsaknaden av sociala normer. ”De normer vi har utanför det digitala behövs även i det digitala och kan med stor sannolikhet bidra till att begränsa näthatet”, skriver Kaati och Akrami.

Text: Åse Karlén