Vi lanserar just nu våra webbplatser i en ny webbplattform. Under en övergångsperiod kan delar av su.se se annorlunda ut eller inte fungera som vanligt. Tack för din förståelse medan vi arbetar med att rätta till eventuella fel.
När lagar och reformer tar form är det ofta forskare som analyserar möjliga problem och risker. Vid Stockholms universitet läggs stort arbete på att granska förslag som berör hela samhället. Ändå får expertkunskapen inte alltid det genomslag som många förväntar sig.
Cyberskurkar är smarta och envisa: De utvecklar ständigt nya vapen och drar igång nya attacker. Hur kan vi skydda oss? Elias Seid har utvecklat ett ramverk för att stärka vår motståndskraft.
Idag finns en stark tilltro till att digital teknik kan bidra till ökad trygghet. Trygghetsappar ramas in med omhändertagande budskap. De ska hjälpa oss att hålla koll på barnen, eller skydda oss från dödligt våld. Men vad är egentligen trygghet, och vilka intressen påverkar debatten? Och vad får teknologin för konsekvenser? Det undersöker forskarna i ett projekt vid Stockholms universitet.
I ett pågående forskningsprojekt samskapas ny kunskap, teknik och konst. Målet är att utveckla helt nya, konstnärliga uttrycksformer – en värld av upplevelser som du kan bli en del av.
Maskiner saknar mänsklig intelligens; att förlita sig på dem för viktiga beslut kan därför vara farligt. AI kan diskriminera, ljuga och göra misstag – utan att känna skuld. Clàudia Figueras forskning om etik och AI visar hur vi kan närma oss problemet.
I Myanmar försöker man bekämpa malaria genom att utrota parasiten plasmodium istället för myggorna. Singapore försöker skapa ett ekosystem som är snyggt och ofarligt, utan myggor och de sjukdomar de för med sig. Men vad händer med ekosystemet och oss människor när vi försöker kontrollera naturen och utrota en art, i detta fall myggan?
För att genomföra en nödvändig men kostsam klimatomställning krävs ett brett folkligt stöd. En ny studie från Stockholms universitet visar att i länder med ett generösare försörjningsstöd till samhällets mest utsatta – är även acceptansen för höjda skatter på fossila bränslen större.
Bildningspodden firar 200 avsnitt med att reda ut begreppen om ett högaktuellt ämne.
De filmvetenskapliga och teatervetenskapliga forskningsområdena vid Stockholms universitet tilldelas 40 miljoner kronor av Anders Sandrews stiftelse. En stor del av summan kommer att finansiera doktorandtjänster i de två ämnena.
Säsongsavslutningen av Bildningspodden handlar om en av de viktigaste svenska konstnärerna kring sekelskiftet 1900, Hanna Hirsch Pauli (1864-1940).
I vår disputerar etnologidoktoranden Aida Jobarteh med en avhandling om gambiska migranters liv längs den så kallade Backway-rutten, via Libyen över Medelhavet till Italien. Med sin bok vill hon placera centrum för migrationsdiskussionen hos de resande själva, snarare än hos det Europa som hon menar så länge dominerat samtalet om migration.
”Due diligence regleringar” innebär att företag har ett ansvar för att göra en riskanalys samt säkerställa att deras produktion inte bryter mot mänskliga rättigheter eller skadar miljön. I ett forskningsprojekt inom statsvetenskap tittar forskarna på hur dessa globala regleringar implementeras. Rättar sig företagen efter dem? Hur hanterar länder och andra aktörer regleringarna, och går det att göra dem mer effektiva?
I sin färska doktorsavhandling utforskar Rahmat Mulyana hur man lyckas med digital transformation. Han understryker vikten av IT-styrning för att balansera kontroll och flexibilitet. Vi frågade honom vad organisationer bör tänka på under sin digitala resa.
Litteraturvetaren Maria Trejling är gäst i ett avsnitt om en av den litterära modernismens portalfigurer.
De nordiska länderna har satt upp ambitiösa mål för att bli koldioxidneutrala. För Sveriges del är året satt till 2045. Är det realistiskt? Vi frågade Farzad Hassanzadeh Moghimi som nyligen har disputerat.
Buggiga appar och program som kraschar är aldrig kul. Beatrice Åkerbloms forskning kan stötta programmerare i deras arbete – och därmed ge användare mer stabila program. AI kan göra en del av programmeringen, men människors analysförmåga behövs fortfarande, anser hon.
Många skolor ser datadrivna metoder som ett sätt att höja utbildningskvaliteten. Potentialen är stor – skolans värld är full av intressanta data att analysera. Men det finns också hinder på vägen.
Bildningspodden introducerar en litterär gigant.
Digitala affärsekosystem kopplar ihop en mängd aktörer, organisationer och transaktioner. Systemen är komplexa, svåra att överblicka – och har stor innovationspotential. Daniel Chen Hsi Tsai har tagit fram en metod som kan hjälpa oss att navigera i landskapet.
”Nordic hackathon for health and social care” genomförs på Stockholms universitet 19–20 mars 2025. Under de två dagarna sammanstrålar närmare 80 experter från företag, patientorganisationer, regioner och myndigheter i Sverige, Finland och England.
AI är på frammarsch i alla delar av samhället – skolan är inget undantag. Men i den nybyggaranda som råder finns en risk att verktyg som saknar vetenskapligt stöd införs i undervisningen. Det kan få allvarliga konsekvenser.
Kommunikation är en nyckelfaktor när sjukvårdspersonal möter patienter. Om relevanta frågor inte ställs kan man missa viktig information, och det finns en risk för felaktiga diagnoser och behandlingar. Virtuella patienter kan vara till stor hjälp.
Litteraturprofessorn Boel Westin gästar Bildningspodden och introducerar en finlandssvensk gigant, i samtal med Hedvig Ljungar.
I USA har det nyligen utfärdats en nationell varning för att intensivt föräldraskap kan utgöra en folkhälsorisk, och frågan har nu börjat debatteras i Sverige. Sociologerna Sunnee Billingsley och Stefanie Möllborn vid Stockholms universitet som bland annat forskar om attityder kring intensivt föräldraskap i Sverige, ser att detta påverkar mammors hälsa negativt.
