Före, under och efter att den svaga supernovan iPTF14gqr (inringad) dök upp.
Före, under och efter att den svaga supernovan iPTF14gqr (inringad) dök upp i utkanten av en spiralgalax 920 miljoner ljusår bort. Den massiva stjärnan som dog i supernovan lämnade efter sig en neutronstjärna i ett binärt system. Dessa täta stjärnlämningar kan till sist komma att slås samman i en spektakulär explosion och då ge ifrån sig både gravitationsvågor och ljus. Foto: SDSS/Caltech/Keck.
 

Supernova iPTF14gqr upptäcktes från Palomar-observatoriet i Kalifornien för ganska exakt fyra år sedan. Den utmärkte sig inte genom att vara ovanligt ljusstark, utan var tvärtom en ganska futtig smäll som dessutom falnade fort. Nu när analysen av denna stjärnexplosion är färdig menar forskarna att den exploderade stjärnan måste varit osedvanligt avskalad. Dess yttre delar av väte och helium hade redan innan explosionen skalats av, sannolikt genom att en kompanjonstjärna slitit loss dem.

– Det som är spännande i just detta fall är att inte bara den avskalade stjärnan som exploderade bildar en neutronstjärna, utan att även dess kompanjon sannolikt var just en sådan kompakt stjärna, säger Jesper Sollerman, professor i astronomi vid Stockholms universitet.

Gravitationsvågsastronomi viktigt genombrott

Dubbla neutronstjärnor har nyligen visat sig vara ytterst intressanta. Sammansmältningen av ett sådant system gav upphov till gravitationsvågor i augusti 2017 som gjorde att astronomer världen över för första gången kunde hitta den synliga motsvarigheten till gravitationsvågskällan. Det var början på gravitationsvågsastronomi och valdes till årets viktigaste genombrott av tidskriften Science år 2017.

– När det gäller supernovor som är så kortlivade som iPTF14gqr gäller det att vara snabb. Vårt forskarlag hittade denna strax efter explosion. Vi hade dessutom tillgång till flera stora teleskop, bland annat det Nordiska Optiska Teleskopet på La Palma, som kunde riktas mot supernovan innan den falnade, säger Jesper Sollerman.

Nu är teleskopet på Palomar uppgraderat med en helt ny kamera som börjat ta bilder av stjärnhimlen. Detta nya projekt, Zwicky Transient Facility, kommer med säkerhet att hitta fler av dessa snabba och svaga explosioner. Gravitationsvågsteleskopen LIGO och Virgo börjar åter börja leta gravitationsvågor strax efter jul.

Mer information

Artikeln "A hot and fast ultra-stripped supernova that likely formed a compact neutron star binary" publicerades i den vetenskapliga tidskriften Science 12 oktober. Huvudförfattare är Kishalay De, vid Caltech i Pasadena, Los Angeles. Från institutionen för astronomi vid Stockholms universitet medverkar Claes Fransson, Ragnhild Lunnan, Jesper Sollerman och Francesco Taddia. Arbetet är baserat på data från intermediate Palomar Transient Factory (iPTF).

Pressrelease från Caltech (på engelska) finns här http://growth.caltech.edu/news-iptf14gqr.html