Det visar en grupp forskare från Sverige, Kenya, Storbritannien och Kanada i det senaste numret av ”Proceedings of the National Academy of Sciences”, som ges ut av USA:s vetenskapsakademi.

Enligt den nya studien har såväl forskningen som naturvården i allt för stor utsträckning enbart fokuserat på positiva ekonomiska synergier ("win-wins") och helt missat att det oftast finns både vinnare och förlorare när bevarandeprogram genomförs.

Så här säger studiens försteförfattare Tim Daw från Stockholm Resilience Centre:

"Fiskeförvaltningens påverkan på marginaliserade kvinnor har oftast glömts bort. Istället har fokus legat enbart på ekonomiska dilemman eller att helt undvika dessa. Vår metod för aktivt deltagande har potential att öka medvetenheten om andra typer av mer komplicerade och tabubelagda dilemman”.

Ett sådant dilemma uppstår för att fattiga och marginaliserade kvinnor, som livnär sig på att sälja billig småfisk, tenderar att få det sämre när naturvårdsåtgärder leder till att ekosystemet producerar större och mer värdefull fisk – en obekväm sanning som hittills ignorerats av beslutsfattare i regionen.