Kan klimatforskare förändra våra resvanor genom att välja bort flyget? Foto: Travis Olbrich/Flickr
Kan klimatforskare bidra till en förändring av resvanor genom att välja alternativ till flyget? Foto: Travis Olbrich/Flickr Creative Commons


Projektet startade vid årsskiftet och kallas ”Tracking greenhouse gas emissions”, eller på svenska: Att spåra utsläppen av växthusgaser.

– Det är ett sätt att synliggöra våra egna koldioxidavtryck och få en överblick över våra resvanor. Målet är att kunna minska utsläppen genom att stimulera fler att välja alternativa sätt att resa, som med tåg, eller uppmuntra medverkan på sådant som workshops, arbetsmöten och konferenser via videolänk istället för att åka dit fysiskt, säger Paul Glantz, forskare vid ACES och miljösamordnare vid Stockholms universitet.

En extra morot i projektet är att om en arbetsresa med det alternativa, miljövänligare färdmedlet blir dyrare än med flyg så betalar ACES mellanskillnaden.

– Annars kan det vara svårt för många av våra doktorander och unga forskare att köpa en dyrare resa eftersom de inte har någon extra resebudget, säger Paul Glantz.

De som är med i projektet fyller för varje resa i sådant som resmål, färdmedel, hur många timmar resan tar och anledningen till resan. Programmet räknar sedan ut hur mycket koldioxidutsläpp som resan resulterar i.

Reflektion kring syftet med resan är viktigt

– Om en resa har mellanlandningar så delar man upp den i flera delar. De stora utsläppen sker ju vid start och landning, säger Paul Glantz och pekar på en ruta i dokumentet i datorn för att visa ytterligare en detalj som deltagarna ska fylla i: Om resan anses nödvändig eller inte.

Att reflektera över själva syftet med resan är också en viktig del av projektet.

Verktyget som används heter Tyndall Travel Tracker och har utarbetats av forskare vid Tyndall Centre for Climate Change Research i Storbritannien, vilka själva drog igång ett projekt för några år sedan för att se över sina utsläpp och uppmuntra till alternativ inom en forskningskultur där flygresor har blivit allt vanligare. I rapporten “Towards a culture of low-carbon research for the 21st Century” skriver de bland annat att det är viktigt att också klimatforskare ”lever som de lär”. Just den aspekten vill också ACES lyfta fram, menar Paul Glantz.

– Vi är en av de största institutionerna vid universitet med cirka 220 anställda. Under ett år flyger våra medarbetare över 2 miljoner kilometer, det motsvarar över 50 varv runt jorden, visar siffror från 2016. Vi reser för att bedriva klimatforskning, vi gör fältarbeten och har mätstationer bland annat på Svalbard och i Anderna. Våra forskare närvarar vid internationella konferenser och har workshops på olika platser i världen. Utan allt detta skulle vi inte finnas. Men vi behöver också föregå med gott exempel och minska koldioxidutsläppen med den mängd som faktiskt forskningen visar behövs och här är flygresorna en väsentlig faktor, säger Paul Glantz.

Han tror inte att institutionens forskare helt kommer att sluta flyga, men är övertygad om att det går att minska på antalet resor.

”Fysiska möten ibland överskattade

– För doktorander och unga forskare är det viktigt att medverka vid konferenser för att bygga nätverk och knyta kontakter, men inom den akademiska världen är fysiska möten ibland överskattade och alla resor som utförs idag är inte nödvändiga. Med nya videoprogram för datorn, exempelvis Zoom, förbättras ljud, bild och uppkoppling, vilket innebär att det också blir ännu enklare att arrangera videomöten framöver.

Projektet ”Tracking greenhouse gas emissions” utförs i samarbete med Bolincentret för klimatforskning och Stockholm Resilience Centre. Alla anställda vid ACES har inte anslutit sig, men parallellt med projektet tar numera universitets resebyrå fram statistik på individnivå där det går att se antalet resor, destinationer och utsläpp av växthusgaser.

– När året är slut kommer jag att sammanställa de totala utsläppen och redovisa dem. Det är viktigt att visa hur trenden ser ut för vår institution och jämföra med tidigare år. Förhoppningen är att få till en förändring och visa att även vi gör vårt yttersta för att nå klimatavtalets mål att den globala temperaturökningen ska hållas långt under två grader, säger Paul Glantz.