Jordens tidigare klimatförändringar kan visa hur klimatet förändras i framtiden. Foto: Wikimedia
Genom att studera jordens tidigare klimatförändringar går det att förutse hur klimatet kan förändras i framtiden. Foto: Wikimedia Commons


Forskningen leds av Thorsten Mauritsen, universitetslektor vid Meteorologiska institutionen, och är ett så kallat ERC Consolidator Grant-projekt med titeln ”Reining in the upper bound on Earth’s Climate Sensitivities”. Projektet startar i september med en budget på 1 998 654 euro och kommer att pågå i fem år.

Thorsten Mauritsen. Foto: SU
Thorsten Mauritsen. Foto: SU

– Klimatkänslighet är en grundläggande standard som används både för att förstå jordens tidigare klimatförändringar och för att förutse hur klimatet kan förändras i framtiden. I nästan 40 år har vi inte kunnat minska osäkerheten i klimatkänsligheten. Risken för att känsligheten kan vara hög är oroande, samtidigt är det också en spännande vetenskaplig utmaning, säger Thorsten Mauritzen.

I projektet kommer han att tillämpa olika innovativa metoder för att studera hög klimatkänslighet.

– Jag kommer framförallt att utvidga min forskning genom att kombinera information från tidigare varma klimatperioder som inträffade för miljontals år sedan med att studera hur moln kan förstärka den globala uppvärmningen. Jag hoppas att vi ska kunna minska risken för att jordens klimatkänslighet är väldigt hög, men om vi inte lyckas med det under fem års koncentrerade ansträngningar, så är det också ett viktigt resultat.

Ursprungligen var Max Planck-institutet för meteorologi i Hamburg värd för ERC-bidraget, men Thorsten Mauritsen valde att flytta bidraget till Stockholms universitet innan avtal slöts.

Forskning inom spinnelektronik får stöd

Ett annat forskningsprojekt som får finansiering inom Horizon 2020 är “Boosting the scientific excellence and innovation capacity in spintronics of the D. GHITU Institute of Electronic Engineering and Nanotechnologies of the Academy of Science of Moldova”. Projektet leds av ett forskningsinstitut i Georgien och har vid sidan av Stockholms universitet även Universiteit Twente i Holland som partner. Från Stockholms universitet deltar Vladimir Krasnov, Fysikum, med en budget på 233 140 euro. Projektet pågår i tre år och syftar till att öka den vetenskapliga kompetensen och innovationsförmågan inom spinnelektronik, en teknik som använder elektronernas spinn för lagring och bearbetning av data. 

Programmet Horizon 2020 fördelar cirka 80 miljarder euro till forskning och innovation under sjuårsperioden 2014-2020.