Billy Sjöwall, SLB-analys, och Alexander Håkansson, ACES. Foto: Annika Hallman
Dags att kontrollera mätstationen för luftföroreningar på Folkungagatan, Stockholm. Billy Sjöwall, mättekniker på Stockholms Luft- och Bulleranalys (SLB-analys), har stämt träff med Alexander Håkansson, Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES). Foto: Annika Hallman


Tratten i plast ovanpå det två meter höga grå plåtskåpet på Folkungatan i Stockholm skvallrar om att det här inte rör sig om ett vanligt elskåp. 

– Genom tratten sugs luften in och förs ner i slangar till instrument så att vi kan mäta olika luftföroreningar, säger Alexander Håkansson, projektledare för Referenslaboratoriet för tätortsluft vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES).

Trots att morgonrusningen borde vara över är det mycket trafik den här förmiddagen. Flera bussar har stannat framför rödljuset vid korsningen mot Götgatan och det blir kö.

– Det är lite stökigt här numera på grund av ombyggnaden vid Slussen, alla bussar från Värmdö måste ta den här vägen in till staden under en period, säger Billy Sjöwall, mättekniker på Stockholms Luft- och Bulleranalys, en avdelning på Miljöförvaltningen i Stockholms stad. Han är här en gång i veckan och tittar till och servar instrumenten.

I en del av skåpet mäts mängden kväveoxider. Foto: Annika Hallman
I en del av skåpet mäts mängden kväveoxider. All data överförs till en dator, luftkvaliteten mäts i realtid. Foto: Annika Hallman

Skåpet på Folkungagatan är en mätstation för luftföroreningar och har nyligen fått en ny placering vid gatan. Alexander Håkansson är här för att kontrollera att den är rätt placerad och att instrumenten är godkända. 

– Det finns regler för hur mätningen ska gå till och min roll är att säkerställa att kraven uppnås och att ge råd och tips.

Det är ett krav från EU att alla medlemsländer ska ha jämförbara mätningar av luftföroreningar. I Sverige sker all luftövervakning i tätortsmiljö av kommunerna, Naturvårdsverket leder arbetet och har gett ACES i uppdrag att vara referenslaboratorium för tätortsluft, det vill säga se till att kommunerna uppfyller kraven och att mätningarna som görs kan jämföras med andra platser både inom landet och i övriga EU.

– ACES har fungerat som nationellt referenslaboratorium i uppemot 20 år nu, så vi har stor kunskap om det, säger Alexander Håkansson.

Mycket partiklar en indikation på dålig luft

Vid mätstationen på Folkungagatan mäts bland annat mängden partiklar i luften som kallas PM10 och har en storlek som är mindre än 10 mikrometer.

– PM10 kan vara partiklar från vägslitage, asfalt, sand och grus. Apparaten i skåpet filtrerar ut alla större partiklar medan PM10 fastnar på ett filter. Om det är mycket partiklar är det en indikation på att det är dålig luft, säger Alexander Håkansson och undersöker instrumentet.

– Här står det att instrumentet har modellnummer ”1400 A”, vad är det för skillnad mellan A och AB?

– AB är en senare version av instrumentet med mer tillförlitliga delar, vårt instrument var ursprungligen en A men har därefter uppgraderat till en AB, säger Billy Sjöwall.

Luftkvaliteten mäts i realtid

I en annan del av skåpet mäts kväveoxider som uppstår vid förbränning i motorer och är skadliga för luftvägarna. All data överförs direkt till en dator i skåpet. På skärmen syns siffror och tabeller som hela tiden förändras, luftkvaliteten mäts i realtid.

– Programmet räknar ut ett medelvärde varje kvart, timme och dygn och allt överförs sedan till vår databas på miljöförvaltningens kontor på Kungsholmen, säger Billy Sjöwall.

Alexander Håkansson tittar närmare på slangen som hör till instrumentet som mäter kväveoxider och funderar på om den är för lång.

– Är det för långt mellan intaget och instrumentet kan föroreningshalten förändras på vägen, men alla instrument i det här skåpet är godkända och ger tillförlitliga mätningar, säger han.

Hur långt är det till korsningen? Alexander Håkansson stegar avståndet. Foto: Annika Hallman
Hur långt är det till korsningen? Alexander Håkansson stegar avståndet. Foto: Annika Hallman

De luftföroreningar som är vanligast att mäta i stadsmiljö är svaveldioxid, kvävedioxid, partiklar och ozon. Varje år rapporterar kommunerna in mängden luftföroreningar till Naturvårdsverket som sedan rapporterar vidare till EU.

– Om en kommun har överskridit de tröskelvärden som finns, de så kallade miljökvalitetsnormerna, för varje luftförorening så ska de ta fram ett åtgärdsprogram, säger Alexander Håkansson.

För till exempel PM10 är miljökvalitetsnormen 50 mikrogram (µg) per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde och för kvävedioxid är timnormen 90 µg per kubikmeter, dock får man överskrida dessa värden ett visst antal gånger per år och ändå klara miljökvalitetsnormen.

– Just här på Folkungagatan tror jag inte att ni har så många överskridanden, det finns andra gator i Stockholms innerstad som är mer belastade, som Hornsgatan och Sveavägen, säger Alexander Håkansson och berättar att de flesta kommuner ofta vet om vilka problem som finns.

Olika ambitionsnivåer i kommunerna

– Arbetet med mätningarna sker hela tiden i dialog med Naturvårdsverket. Det ligger ju i allas intresse att luften blir bättre, men man kan säga att det finns olika ambitionsnivåer ute i kommunerna.

Efter att ha undersökt instrumenten är det dags att gå igenom checklistan för själva placeringen. Hur långt är avståndet till korsningen? Hur högt upp från marken sitter intagen? Alexander Håkansson börjar stega sträckan längs gatan.

– Avståndet till en större vägkorsning ska vara minst 25 meter, så att mätstationen representerar hela gatusträckan och inte bara korsningen där bilarna ofta gasar och bromsar mer, säger han.

Sträckan får godkänt och likaså höjden till intagen, som inte får vara mer än 4 meter från marknivå. Mätstationen ska dessutom sitta minst en halv meter från fasaden för att inte vara för skyddad, och det gör den här.

– Den här platsen uppfyller kraven, säger Alexander Håkansson.

Det var 2017 som han inledde sina besök i kommuner när Naturvårdsverket ville undersöka om Sverige levde upp till EU-kraven. I de flesta städer sker mätningen på en plats, men vissa städer har fler stationer.

– På många håll sköts mätningarna av miljökontoret, då ligger ansvaret ofta hos en tjänsteman som också har många andra uppgifter. De kanske inte är så insatta i luftföroreningar och hur mätningar går till, så min uppgift är att stötta dem, komma med tips och råd och även utbilda om det behövs.

Datan används till forskning och statistik

Totalt har Alexander Håkansson besökt 40 mätstationer från Trelleborg i söder till Sundsvall i norr. Målet för 2018 är att besöka ytterligare 10-15 mätstationer i landet, varav flera ligger i norra Sverige. Datan som kommer in från dessa mätningar används till forskning och statistik, och skapar underlag för politiska beslut eller till exempel detaljplaner när det ska byggas nya bostadsområden.

– Det är bra att kunna jämför luftkvaliteten över tid. Som när det gäller diskussionen om att minska antalet dieselbilar för att förbättra luften, då är det bra att mäta om en sådan förändring leder till bättre luftkvalitet. Eller i samband med stora infrastrukturprojekt, i framtiden kan vi kanske se om bygget av Västlänken i Göteborg har inneburit någon förändring av luften där, säger Alexander Håkansson.

 

Mer information om Referenslaboratoriet för tätortsluft finns här: http://www.aces.su.se/reflab/

Vill du se hur mycket luftföroreningar det finns på en viss plats i Stockholm? Stockholms stad publicerar kontinuerligt data om luftföroreningar för olika platser i staden: www.slb.nu