Moln i olika skikt i Arktis. De höga molnen vid horisonten är på väg långt bortifrån och förebådar en omläggning av vädret, medan de låga molnen är sådana som projektet är särskilt intresserade av. I nederkanten skymtar också havsytan, med isen som påverkas av både de lokala molnen men också av väder från långt bort. Bilden tagen under ett tidigare projekt, ASCOS, med en kamera fastsatt under en fjättrad ballong.
Moln i olika skikt i Arktis. De höga molnen vid horisonten är på väg långt bortifrån och förebådar en omläggning av vädret, medan de låga molnen är sådana som projektet är särskilt intresserade av. I nederkanten skymtar också havsytan, med isen som påverkas av både de lokala molnen men också av väder från långt bort.
Bilden tagen under ett tidigare projekt, ASCOS, med en kamera fastsatt under en fjättrad ballong.
 

– Arktis är som kanariefågeln i gruvan. Områdets klimat är extra känsligt och de snabba förändringarna vi ser i Arktis berättar även något om hur det globala klimatet förändras, säger Michael Tjernström, Meteorologiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet.

– I dag vet vi inte riktigt vilka processer som ligger bakom de snabba klimatförändringarna i Arktis. Det gör beräkningar av Arktis framtida klimat osäkra, även med dagens bästa klimatmodeller, säger han.

I projektet ”Arctic Climate Across Scales” ska en grupp forskare tillsammans med Michael Tjernström bland annat utrusta den svenska isbrytaren Oden med ett automatiserat atmosfärsobservatorium. På så vis kan man få mer observationer, även från expeditioner där Oden har andra huvuduppgifter.

I fokus står tre forskningsområden: hur Arktis påverkas av förändringar i atmosfärens storskaliga väder, hur moln bildas i Arktis samt hur energiutbytet mellan hav, is och atmosfär sker. De nya kunskaperna om processerna i Arktis kommer sedan att användas för att förbättra dagens klimatmodeller så att det blir möjligt att svara på frågor om framtidens klimat på ett bättre sätt.

– Under väldigt lång tid har Arktiska oceanen varit delvis istäckt året om och såväl samhället som ekosystemet har anpassat sig till det. Försvinner isen blir det dramatiska förändringar i både flora och fauna – hela arter kommer att försvinna. Och förutsättningarna ändrar sig även för de människor som lever där, för deras samhällen och hela kultur, säger Michael Tjernström.

Stockholm universitets forskningsdatabas.

Om anslaget

Knut och Alice Wallenbergs stiftelse delar årligen ut anslag till forskningsprojekt som bedöms hålla högsta internationella klass och ha möjlighet att leda till framtida vetenskapliga genombrott. År 2016 beviljade stiftelsen 752 miljoner kronor till 22 forskningsprojekt. Fyra av dessa anslag, på totalt drygt 131 miljoner kronor, går till Stockholms universitet.