– Jordbruk och en mer bofast livsstil spreds mellan grupper i Mellanöstern och Anatolien, och genetiken gör Anatolien till den mest troliga kandidaten för de som sedan tog med sig jordbruket och boskapshållningen till Europa, säger Gülşah Merve Kılınç, som är verksam vid Arkeologiska Forskningslaboratoriet, Stockholms universitet.
– Men det finns mer att lära från genetiken. När vi undersökte all publicerad genetiska data från jägare och samlare och tidiga bönder förefaller det som om grupper i sydöstra Europa, runt Egeiska havet, kan ha tagit till sig jordbruk och boskapshållning utan några större mängder migranter. Det är faktiskt så, att med de data vi har tillgång till i dag är det omöjligt att säga om det var från dessa grupper, eller från Anatolien, som de migranter kom vilka spred de nya teknikerna över Europa. Vi behöver mer data för att förstå om grupper runt Egeiska havet spelade en viktig roll i den här processen.
Gulsah Merve Kılınç har lett ett internationellt arbete som idag publiceras i Proceedings of the Royal Academy of Science B.